Svenska Språksociologi

Abstract

This analysis is an investigation of how words in the Swedish language can have different meanings to different Swedes. The investigation covers if the meaning behind the words change aground of the person´s age. I´ve personally noticed that during conversations with my grandfather, we sometimes use the same words but with a totally different meaning. To examine this I distributed surveys to 30 people. In this survey there were four words which could have different meanings to different aged people. The people were then be able to write what meaning they thought the four words had. I then collected the surveys and noted the result and came to a conclusion.

Innehåll

1.      Inledning…………………………………………………………………………………...3

1.1  Syfte……………………………………………………………………………………3

1.2  Frågeställning…………………………………………………………………………..3

2.      Teoretiskt ramverk…………………………………………………………………………3

2.1 Teori……………………………………………………………………………………3

2.2 Tidigare forskning……………………………………………………………………...3

3.      Metod………………………………………………………………………………………4

4.      Resultat……………………………………………………………………………………..6

5.      Slutdiskussion……………………………………………………………………………...7

5.1 Resultatdiskussion……………………………………………………………………..7

5.2 Metoddiskussion……………………………………………………………………….7

5.3 Slutsats…………………………………………………………………………………7

6.      Källförteckning…………………………………………………………………………….8

1.      Inledning

Jag och mina föräldrar har väldigt lätt att förstå varandra. Vi delar samma syn på innebörden av ord och uttryck. Det är på ett liknande sätt när jag talar med min morfar. Vi har oftast lätt för att förstå varandra, men ibland kan det bli så att vi tror att vi förstår varandra. Fast vi använder samma ord kan det vara en ganska markant skillnad vilken betydelse vi lägger i ordet. Jag har insett att ords betydelse förändras över tid, och faktiskt mycket snabbare än vad vi tror.

1.1  Syfte

Syftet med denna undersökning är att visa i vilken ålderskull ett ords betydelse ändras jämfört med ursprunget d.v.s. betydelsen enligt Svenska Akademiens Ordlista, SAOL.

1.2  Frågeställning

Ändras ords betydelse beroende på vilket år vi är födda? Mellan vilka årskullar sker ändringen?

2.      Teoretiskt ramverk

2.1  Teori

Min teori är att man kommer se en tydlig skillnad och ändring av ett ords betydelse beroende på personens ålder. Jag tror också att den främsta skillnaden av en ändrad betydelse för ordet kommer att synas hos den yngsta åldersgruppen (grupp 1, se punkt 3). Jag tror också att den äldsta åldersgruppen (grupp 3, se punkt 3) kommer att hålla sig närmast SAOL eftersom jag förutsätter att de inte utsatts för samma sorts miljöpåverkan som grupp 1 och 2 (se nedan).

2.2  Tidigare forskning

En artikel från Svenska Institutet, avdelningen Svenska språk (Svenska språket SI, 2018) klargör hur det svenska språket förändras i takt med att vi blir äldre och nya generationer skapas. De anser att det alltid varit så, och att det så kommer att förbli i alla språk. Språk förändras. Men artikeln tar också upp flera spekulationer om varför det svenska språket så intensivt förändrats från det gamla på en så kort tid. Om man jämför det svenska språkets förändring mellan 1930 och 1960, har språket inte förändrats lika mycket jämfört med förändringen som skett mellan 1970 tills idag. En förklaring till detta är att vi i Sverige påverkats av den digitaliserade världen. Man nämner att digitaliseringen påverkat vårt språk på flera olika sätt. Ett exempel är nya chattfunktioner som främst våra yngre generationer möter idag. Vi har inte tid att formulera oss helt korrekt när vi skriver ett SMS utan det är något som ska gå snabbt att skriva och snabbare att skicka iväg (Svenska språket SI, 2018). En annan spekulation är hur invandrares språk integrerats i det svenska. Arabiska är nu på väg att gå om finska som landets näst mest talade språk (Svenska språket SI, 2018) och med det börjar också personer utan arabiskt modersmål att ta till sig uttryck från mellanöstern. Det är inte heller endast nya ord som tillkommer utan också ändrade betydelser (eller upphävd skillnad) mellan etablerade ord, till exempel skillnaden mellan ”själv” och ”ensam”.

I artikeln Ny(ord) som förändrats (3/1/2018) från Institutet för språk och folkminnen (ISF) (Institutet för språk och folkminnen, 2018) redogör ISF om hur ords betydelse inte bara försvinner och skapas, utan också försvinner, men sedan föds på nytt. Exemplet ges med ordet ”haffa” vilket under de senaste decennierna fått en stor användning. Ordet innebär att ”ta fast” eller att fånga något, oftast i ett impulsivt sammanhang. Haffa används till exempel i situationer när någon blir tagen av polisen ”Han blev haffad av polisen.”. Ordet kan dock också användas som synonym till att ragga upp någon eller att lyckas flörta till sig en annan person, också oftast i mer impulsiva sammanhang, som på en fest eller liknande. ”Jag haffa en tjej igår på klubben!”. Många personer, främst ungdomar, skulle nog idag anse att ordet är ett så kallat ”nyord” men om man undersöker Svenska akademiens ordbok (SAOB) kan man se att ordet går ända tillbaka till fornsvensk tid, och med samma betydelse: ”ta fast”. Dock blev detta ord ändå ansett som ett nyord enligt SAOB och tillkom i SAOB:s register 2015. Ordet haffa är alltså ett tydligt exempel på hur ord och ords betydelse inte behöver försvinna för evigt när de åldras utan istället endast försvinna ett tag för att sedan återupptäckas av de talande svenskarna.

3.      Metod

För att undersöka min frågeställning och ta reda på om min teori står sig har jag använt en enkät. Enkäten bestod av en beskrivning, med följande ordalydelse: Skriv vad DU anser att orden nedan har för betydelse. Synonymer eller exempel i form av en mening innehållande ordet är fullt acceptabla. Om det är något ord du kan finna två betydelser till, svara då med den betydelsen DU främst skulle ha förknippat/använt ordet med/till.

Enkäten bestod av fyra ord som jag anser kan ha olika betydelser olika ålderskullar. Detta är ord som jag märkt, under diskussioner med mina föräldrar etc., skapat missförstånd under samtal. Men orden är också sådana som jag vet har två olika betydelser, t.ex. grym. Orden jag angav i enkäten var: Grym, baxa, hångla och flummig. Under varje ord fanns det två textrader där personerna hade till uppgift att skriva antingen en direkt betydelse, synonym eller en mening där det framgick vad de ansåg att ordet hade för betydelse. Personerna fick även ange sin ålder. Det fanns tre ålderskategorier: Grupp 1: 10-25, Grupp 2: 26-59 och Grupp 3: 60+. Jag valde dessa ålderskullar på grund av att man når ett stort åldersspann. Man når också personer som är i olika skeden i livet; under utbildning, i yrkeslivet och pensionärer. De har också exponerats olika mycket för internet, vilket jag anser kan ha en stor betydelse för resultatet.

För att se den utlämnade enkäten; se nästa sida.

Jag delade ut tio enkäter till respektive grupp. Jag har sedan sammanställt resultaten i diagram, se punkt 4 (resultat).

ENKÄT – Ords betydelse

Skriv vad DU anser att orden nedan har för betydelse. Synonymer eller exempel i form av en mening innehållande ordet är fullt acceptabla. 

Om det är något ord du kan finna två betydelser till, svara då med den betydelsen DU främst skulle ha förknippat/använt ordet med/till.

Ålder:

o  10 – 25

o  26 – 59

o   60 +

Namn: ____________________________________

GRYM

__________________________________________

___________________________

HÅNGLA

__________________________________________

__________________________________________

BAXA

__________________________________________

__________________________________________

FLUMMIG

__________________________________________

__________________________________________

4.      Resultat

Notera att den först angivna betydelsen är ordets betydelse enligt SAOL sedan den mest förekommande betydelsen årskullarna förknippade ordet med. ”Övrig betydelse” är när personer förknippat ordet med något helt annat än den korrekta betydelsen eller den mest förekommande.

5.      Slutdiskussion

5.1 Resultatdiskussion

I resultattabellen (punkt 4) framgår att ord har olika betydelser för olika ålderskullar. Jag noterar dock att ordet ”flummig” betyder ”otydlig” för i stort sett samtliga från alla tre ålderskullarna. Det var det enda ordet där majoriteten av alla var överens. Störst skillnad bland ordens betydelse kunde ses mellan grupp 1 och grupp 3. I alla ord, förutom ”flummig”, angav aldrig majoriteten av grupp 1 och majoriteten av grupp 3 samma betydelse till ett ord. För orden ”baxa” och ”hångla” hade ingen i grupp 1 och 3 angett samma betydelse. Ännu en notering är vilka ålderskullar som angav flest gemensamma betydelser. Det var grupp 1 och 2. I flera av orden angav majoriteten av de två ålderskullarna samma betydelse och när personer ställde ord som hamnade i ”övrigt”-spalten hade ålderskullarna ibland samma ”ovanliga” betydelse för ett ord. Ett exempel är ordet ”baxa”. Där var det en person i vardera grupperna 1 och 2 som antog att ”baxa” innebar att man ”lagade en cykel”. Men varför grupperna 1 och 2 ofta angav gemensamma betydelser kan ha att göra med att personerna i åldrarna 10-25 har personerna i åldrarna 26-59 som föräldrar. Motargumentet kan såklart vara att personerna 10-25 är barnbarn till personerna 60+, men personligen kan jag försäkra att jag pratar mer med mina föräldrar än med mina mor-/farföräldrar. Jag pratar också mer ”vardagligt” med mina föräldrar än med mina mor-/farföräldrar. På grund av detta utsätts mina föräldrar mer för min slang men också användandet av mina ord och vice versa. Viktigt att tillägga till denna typ av teori är att enkäterna som utdelats till grupp 2, delats ut till personer som jobbar inom sjukvården. En förklaring till varför grupp 1 och 2 då angav gemensamma betydelser till orden kan alltså vara på grund av att personerna i grupp 2 möter patienter i olika åldrar varje dag i sina arbeten. De för fler samtal med olika ålderskategorier än andra, därför utsätts de för olika typer av talesätt etc.

5.2 Metoddiskussion

Metoden som jag använt mig av har visat sig vara effektiv. Personerna har en relativt bred möjlighet till att förklara och ange ords betydelse. I denna undersökning är det dock viktigt att poängtera att det endast har ingått 30 personer d.v.s. tio per årskull. För att ge ett tillförlitligt resultat krävs det säkert flera hundra personer som ingår i undersökningen. Det bör också finnas fler ord i enkäten. Ännu en svaghet är att personerna i respektive grupp är väldigt homogena. Grupp 1 kommer alla från samma skola, grupp 2 jobbar inom samma företag och grupp 3 spelar bridge i samma förening. För att resultatet ska bli så korrekt som möjligt bör man då ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, stad/landsbygd etc. Detta är en undersökning av det svenska språket, därför krävs det att hela Sverige undersöks!