FN & EU

FN

För folk som inte är särskilt insatta i politik, lagar, regler osv kan det vara svårt att förstå FN:s syfte och handlingar. FN är ett globalt forum för alla möjliga beslut, överenskommelser och samarbeten som rör mänskligheten. I FN finns hela 193 medlemsstater som tillsammans kämpar för en hållbarutveckling. De globala målen som FN sätter för den hållbara utvecklingen möter alla världens utmaningar, de odelbara målen täcker alla 3 dimensioner – de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna som ska i längden förbättra och utveckla vår jord.

FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling lyder:

1.      Ingen fattigdom – man vill minska all form av fattigdom runt hela världen.

2.      Ingen hunger – man vill avskaffa all hunger och uppnå trygg livsmedelsförsörjning

3.      Hälsa och välbefinnande – säkerställa så att alla kan ha möjligheten att leva ett hälsosamt liv

4.      God utbildning för alla – jämlik utbildning av god kvalité samt främja livslångt lärande för alla.

5.      Jämställdhet – att alla kvinnor och flickor ska ha rätt till egenmakt

6.      Rent vatten och sanitet – säkerställa tillgången till hållbar vatten- och sanitetförvaltning för alla

7.      Hållbar energi för alla – säkerställa så att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi

8.      Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt – hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

9.      Hållbar industri, innovationer och infrastruktur – bygga en motståndskraftig infrastruktur osv

10.  Minskad ojämlikhet – minska den enorma ojämlikheten inom och mellan olika länder

11.  Hållbara städer och samhällen – att städer och andra bostadsområden ska vara säkra

12.  Hållbar konsumtion och produktion – främja hållbara konsumtions – och produktionsmönster

13.  Bekämpa klimatförändringen – vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser

14.  Hav och marina resurser – nyttja och bevara haven och de marina resurserna vi har tillgång till idag på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en långsiktig hållbar utveckling.

15.  Ekosystem och biologisk mångfald – skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystemet.

16.  Fredliga och inkluderande samhällen – främja fredliga och inkludera samhällen för hållbar utveckling.

17.  Genomförande och globalt partnerskap – stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

FN tillsammans med Agenda 2030 kan med hjälp av de globala målen utrota exempelvis fattigdomen runt om i världen De globala målen galler runt hela världen vilket motsvarar 7 miljarder människor, därför ar det viktigt att alla är medvetna om vad som galler så att man tillsammans kan nå de mål som förbättrar vår värld. Som ensam individ kan det kännas svårt att bidra till en bättre och hållbar framtid, men det finns alltid något man har möjlighet att bidra med Man kan börja med att kolla igenom de mål som galler och sedan välja det som man känner extra starkt for, sedan kan man på ##Blimålmedveten få en personlig att - göra - lista som du kan göra för att bidra och hjälpa till.

EU

EU har många olika uppgifter, dem jobbar dels med att bekämpa sådant som demokratiutveckling, fattigdom, katastrofhjälp, frihandelsavtal och fredsbevarande insatser. Men de bidrar även med militära insatser när medlemsländerna är i behov utav det. När det kommer till handel är det bara EU som kan sluta de handelsavtal som andra verksamheter eller länder vill föra. EU:s agerande i omvärlden för fram massa gemensamma synpunkter i olika internationella organisationer så som exempelvis FN. De samordnar även andra bistånds och utvecklingsprojekt utanför själva EU. EU:s samarbeten med de olika verksamheter, länder och organisationer gör så att man gemensamt kan bidra med militära insatser och även slå ihop sina militärer så att man kan göra gemensamma militära eller fredsbevarande insatser världen runt. EU har många olika uppdrag i omvärlden så som att samordna olika hjälpinsatser vid exempelvis katastrofer, de tecknar även gemensamma frihandelsavtal mellan länder utan medlemskap i EU.

När det gäller regler och lagar inom EU kommer medlemsländer tillsammans överens om vilka lagar som ska gälla. I vissa undantag tar EU fram lagar som medlemsländerna är skyldiga till att följa – de länder som väljer att inte följa de lagar som gäller kan hamna i EU-domstolen. De regler som EU har för att ha en fungerande verksamhet är skrivna i fördragen, EU-lagarna kommer före medlemsländernas nationella lagar. När en lag ska stiftas är tre olika instutioner från EU inblandade – ministerrådet, EU-kommissionen och europaparlamentet. EU-ländernas påverkan av lagar sker genom regeringar och sina folkvalda ledamöter i europaparlamentet, EU-ländernas nationella parlament beslutar om det är länderna själva eller EU som ska besluta om de olika lagförslagen ska gå igenom eller inte.

Lagstiftning Sverige

Lagstiftningen i Sverige till skillnad från EU fungerar lite annorlunda. De lagar som Sverige styrs efter besluts av Sveriges riksdag, regeringen ligger nästintill bakom alla lagförslag men de kan även komma från andra håll så som exempelvis riksdagsledamöter. Hela processen börjar med ett förslag från ett visst håll – en så kallad proposition, de olika propositionerna (kring 200st) kan antigen bilda ny lag, ändra befintliga lagar eller nekas.

När de olika propositionerna kommer in måste dom först och främst utredas, när regeringen vill införa nya lagar går det oftast igenom sju olika moment:

1.      Propositionen utreds av en statlig utredare för att undersöka vilka förutsättningar propositionen kan bidra med

2.      När utredningen av propositionen är klar skriver utredaren ett betänkande

3.      Betänkandet skickas till de berörda myndigheter, kommuner, organisationer osv så att de kan lämna synpunkter – så kallade remissvar

4.      Regeringen skriver ett utkast till lag

5.      Regeringen bearbetar propositionen och lämnar sedan vidare den till riksdagen där de granskar förslaget och ser till att förslaget inte strider mot en annan stiftad lag

6.      Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget

7.      Sedan röstar riksdagen, om en majoritet röstar för att förslaget ska utfärdas som en ny lag i svensk författningssamling så blir det så.

Reflektioner

Regler är något som du stöter på lite överallt, när du befinner dig på jobbet, i skolan eller på en allmän plats. Ibland kan det vara skrivna regler medan det andra gånger kan vara oskrivna, så som att plocka undan efter sig innan man ska lämna parken efter en picknick. Vårt samhälle är i princip uppbyggt utav regler, oftast bestäms regler av människor inom ex ett visst sammanhang, i skolan följer man vissa regler som inte gäller hemma. Regler skrivs ned så att alla ska veta vad som gäller. Varför vi har regler är för att vi människor ska kunna leva tillsammans och fungera ihop oavsett vart vi möts. Vissa regler är så viktiga att de tillochmed blir lagar. Ett samhälle med o-existerande lagar och regler skulle vart extremt otrevligt och farligt att leva i. vanliga vardagssysslor så som att gå till jobbet eller skolan skulle kunna vara förenat med exempelvis livsfara ifall för...