O land, mitt vackra folk av Sembene Ousmane

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sembene Ousmane är en av Afrikas största regissörer och författare. Flera av de mer berömda böckerna från det svarta Afrika är skrivna av honom. Förutom O land, mitt vackra folk finner vi bl.a. Guds träbitar. Ousmane föddes i en fiskarby vid Senegals kust 1923. Han levde relativt fattigt utan att ha råd till någon fin utbildning. Hans uppväxt bland den svarta arbetarklassen i Senegal har påverkat hans skrivande mycket, böckerna har ofta ett tema som påminner lite om proletärförfattarnas under mellankrigstiden. Han är tyvärr inte känd för en så bred publik utanför Afrika, och Frankrike är det enda land där han läses mera frekvent av andra än de intellektuella.

O land, mitt vackra folk handlar om Oumar Faye, en ung man från Senegal som varit i Europa och slagits på Frankrikes sida under andra världskriget. Han återvänder till sin hemby tillsammans med sin vita fru Isabelle som han träffat i Frankrike. Han vill inte fortsätta i sin fars fotspår som är imam och fiskare. Istället vill han bli jordbrukare men detta möter hårt motstånd från familjen. Trots detta genomför han sitt projekt och stöter sig då inte bara med sin familj utan också med en rad andra, både vita och svarta.

Oumar och Isabelle hamnar ständigt i konflikt med andra på grund av äktenskapet som av både svarta och vita anses vara ett problem. De svarta för att de tror att Oumar kommer att överge deras traditioner och kultur. De vita anser att det är ovärdigt för en vit kvinna att gifta sig med en svart, en son av det folk som de kontrollerar och föraktar. Inledningsvis är det raskonflikten och även konflikten mellan generationerna som är temat. Isabelle och Oumar accepteras av de unga och blir med hand mycket populära eftersom Oumar är en mycket stridbar ung man när det gäller att ta konflikt med de vita herrarna. De gamla, som ofta är mycket religiösa, tycker att det är givet av gud att de vita är herrar och kritiserar Oumar för att han sätter sig upp mot den rådande ordningen och försöker skapa sig något eget utan att vara beroende av kolonialisterna.

Med hand inser både Oumar och flera andra svarta att raskonflikten som sådan inte är det intressanta, istället börjar en klassmedvetenhet växa fram hos allt fler. Oumar som under sin tid i Frankrike bott hos några franska kommunister och som studerat en hel del marxistisk litteratur, är en av de drivande bakom detta uppvaknande. Han ställer sig även i spetsen för motståndet mot överklassen. Konflikterna och den begynnande medvetenheten hos afrikanerna är huvudtemat för boken och Ousmane beskriver detta på socialrealistens sätt där skildringarna är verklighetstrogna och koncisa, inte skönmålande och filosofiska. Språket är anpassat efter de som är målgruppen för boken, arbetarklassen. Det är enkelt och lättläst utan att bli barnsligt eller torftigt och det ger en mycket god inramning till bokens explosiva innehåll.

Detta är en bok som...