Lokalhistoria- Motala Ström

1.Inledning 

Motala ström är ett framstående exempel om man vill redogöra för hur Motalas industristad hamnat där den är i samtid. Strömmen har spelat en viktig livsnerv för Motala bygd, men har även haft John Motalakungen Andersson till stor assistans. Tänkbart, skulle inte vår kommun Motala, se ut som det gör idag om det inte vore för Motala ström, och skulle kanske inte heller fått benämningen Sveriges industrivagga. 

Motivet till att jag använt mig av dessa metoder samt materiell är på grund av att jag anser mina källor som säkra, detta gäller även K-arv. Historieböcker och artiklarna anser jag som trovärdiga eftersom dem är tagna från ett skolmediatek som har i uppgift att ta in och dela ut information. 

1.3 Teori 

Man kan tillämpa både aktör-, och strukturperspektivet på historien om Motala ström. Industrin, som symboliserar strukturen, hade tänkbart inte varit möjlig utan aktörer som Baltzar von Platen och John Motalakungen Andersson.  

Av egen reflektion skulle jag inte antyda att det ena perspektivet har mer betydelse än det andra. Båda har ungefär samma betydelse, och behöver varandra. Aktörerna krävdes för att strukturen skulle födas fram, och strukturen skulle inte utvecklas om aktörerna inte var verksamma.  

2. Undersökning: 

2.1 Bakgrund 

Från Vättern till Östersjön, flödar Motala ström. På den 4 km långa sträckan mellan Vättern och sjön Boren bildar strömmen en rad mindre vattenfall, med en total fallhöjd på 15 m. Strömmens kraft utnyttjades under stenåldern som bland annat kommunikationsleder, och under senare tid i huvudsak byggt upp Motalas protoindustrier. Strömmen har utgjort en synnerligen viktig livsnerv för Motalabygd. (Castensson, 1992, Kraften ur Motala ström, Ödeshög) 

2.2 Hur användes strömmen under stenåldern samt medeltiden?  

Redan under stenåldern var strömmen populär. De första spåren arkeologerna har hittat av mänskligt liv är över 8000 år gamla. Vattenvägarna var viktiga kommunikationsleder som skapade vida kontaktnät - en sorts forntida motorvägar. (F.Molin, https://arkeologerna.com/uppdrag/stenalder-vid-motala-strom/, 2020-03-31) 

Utnyttjandet av strömmen fortsatte och under medeltiden drog människan nytta av strömmens förmåga, och lokaliserade vattenhjul i forsrännor, som drev kvarnar och sågar. I samma veva, konstruerades ett flertal fästen och herresäten för att bevara kontrollen över vilka som förflyttade sig med strömmen. Under sent 1300-tal byggdes en kvarn som placerades i vattendraget, ägd av Vadstena Kloster. (Castensson, 1992, Kraften ur Motala ström, Ödeshög) 

2.3 Vad gav fallhöjderna ursprung till under 1600, -1700-tal och senare? 

Dessa fallhöjder ger så småningom ursprung till uppbyggnader av mindre industrier, och begreppet protoindustri växer där med fram. En fallhöjd på blott en halv meter, räckte för att ge en komfortabel effekt till ett vattenhjul. Inom loppet av år 1600- och 1700 hade man hunnit anlägga ett stort antal mjöl-kvarnar, sågkvarnar och hammarsmedjor runt om Vadstena-, och Motalaområdet. Under 1800-talet, utvecklades några av de små protoindusiterna till större, mer väsentliga industriföretag. Två exempel på dessa är Motala pappersbruk och Holms pappersbruk. Dessa industrier fabricerade kvalitetspapper av linnelump. (Castensson, 1992, Kraften ur Motala ström, Ödeshög) 

Strömmen har även haft en viktig betydelse för det vattenkraftsberoende företaget, Motala Verkstad, anlagd av Baltzar von Platen år 1822. Då höjdskillnaden mellan Göta kanal och strömmen var ca 10 m kunde vatten från kanalen avledas och ge drivkraft åt verkstadens maskinpark. (Motala tidning, 1922, s 155 ff, Minnesskrift med anledning av Motala verkstads hundraåriga verksamhet) 

Man kan utan förmodan konstatera at strömmen spelat en betydelsefull roll för Motalas industrisamhälle och stadens utveckling, men förutom den industriella aktiviteten spelade även fisket en stor roll. 1288, utfärdade kung Magnus Ladulås ett förläningsbrev till en av sina riddare. Detta brev omfattade en gård i Motala, med tillhörande fiske. Inte minst laxfisket, har varit en betydelsefull stämpel för Motala ström. (Castensson, 1992, Kraften ur Motala ström, Ödeshög) 

2.4 Vem var Motalakungen? Vad gjorde han för Motala stad? 

En viktig person värd att nämna är mannen John Andersson, även känd som Motalakungen.13 augusti 1890, publicerar John “Motalakungen” Andersson artikeln “Vår goda stad”. Andersson poängterar ut den elektriska belysningen i Motala, och hur han tycker den bör vara både billig och bekväm. Samma år, under hösten, får Motala stad ett elektriskt belysningssystem, tack vare John och elektriciteten ur strömmen. El-projektet, som då utfördes av Stockholmsfirman Luth and Rosen, betraktas allmänt som Sveriges första högspänningsanläggning för enfas växelström.  

John köpte också en egendom i Holm strax söder om Köping. Där anlade han elektrisk kraftstation och tog sedan initiativet till elektrifieringen av Motala (omkring 1895). Vid Holm uppförde han även spiksmedja, vaddfabrik, elektrisk kvarn och pappersbruk liksom ett ylleväveri. Flera av dessa verksamheter drevs under hans bolag "Motala Ströms Fabrikers AB". Han startade också Motala tvätteri med en fast och ganska stor kundkrets och anlade en laxodlingsanstalt i Motala ström. Här sätter Andersson Motala en aning på kartan, men det var och skulle inte bli den sista gången. 

Det elektriska belysningssystemet var nämligen inte det enda han var delaktig i. Den betydelsefulle Motalakungen, John Andersson, kom kraftigt att dominera Motala stads näringsliv. Under hans levnadsår arbetade han bland annat för L O Smith, den s k brännvinskungen. Han avancerade sig senare till chef för en spritfabrik i Falköping, och får sedan samma position vid Motala spritfabrik. Andersson startade även en konfektyrtillverkning. Företaget flyttade senare till Råby, där det fick namnet Chokladfabriksaktiebolaget-Motala, som idag har namnet Cloetta. (F.Hallberg, http://k-arv.se/posts/302, 2020-03-31) 

De två teorierna, aktör och struktur, är relevant att tillämpa för John Anderssons betydelse för Motalabygd och industrisamhälle. Inom strukturen, alltså industrin, var han en viktig aktör.  

3. Slutsatser  

Avslutningsvis vill jag framföra en ännu klarare bild av hur viktig Motala ström faktiskt var, och ge en tänkbar bild av hur Motala samt Sverige möjligtvis skulle kunna se ut ifall strömmen inte spelat en betydande roll.  

Strömmen kan ha haft stark betydelse för att Motala under stenåldern ens skulle bli en mötesplats, och att staden blev ett industriellt nav under Baltzar von Platens tid. Skulle strömmen inte