Statistik våldtäkt kriminologi (A-nivå)

Statistik våldtäkt

Anmälda och lagförda våldtäkter  

Fråga 1,2,3:

Sexualbrott förekommer i vårt samhälle i form av våldtäkt och sexuella ofredanden. Tjejer är överlägset mest drabbade och har varit det i all tid men även män drabbas också. Tabellen visar att både anmälda och lagförda brott specificerat på våldtäkt har ökat under åren (undantag 2014 lagförda brott). På 8 år har anmälda våldtäkter ökat med 1998 medan antalet lagförda våldtäkter ökat med 20. Antal anmälda våldtäkter har alltså ökat med ca 35% och lagförda ökat med ca 10%. Som man kan se anmäls mycket fler än tidigare, detta beror enligt BRÅ (2020a) på ändringar i sexaulbrottslagstiftningen som innebär att fler gärningar än tidigare bedöms som våldtäkt. Exempel på ändringarna är att fler sexuella brott räknas som våldtäkt och samtyckeslagen (att båda ska vara med på det).  Därför ligger även Sverige på topp i anmälda våldtäkt i Europa, just för att vi har en mycket bredare lagstiftning i vad vi klassar som våldtäkt än vad andra länder har (BRÅ. 2020b). Länderna i Europa har även olika åsikter om vad som klassas som uppklarade brott, i Sverige krävs det att någon åtalats för det medan i andra länder krävs det endast att någon är misstänkt (BRÅ. 2020c). 

De vanligaste förövarna är killar som är i bekantskap med de utsatta, 2019 var 35% av alla anmälda våldtäkter av den typen. Sedan är 32% av våldtäkterna närstående i parrelation, 27% av en obekant och närstående i familj/släkt 6% (BRÅ.2020a). Det är somsagt vanligast att män är gärningsmannen i sexualbrott och denna brottstyp har den största skillnaden mellan könen men misstankestatistiken visar att 2% är kvinnor men kvinnor visar sig stå för 8% av de som är utpekade för brottet. Alltså är mörkertalet hos kvinnliga förövare större. Man också se att förövaren oftast är äldre än den som utsätts och att yngre oftast blir våldtagen av en obekant utanför hemmet medan äldre oftare blir våldtagna i en nära relation (BRÅ.2014) I en annan publikation står det även att män som begår alla typer av brott är påverkade vid mer än hälften av brotten, men för kvinnor gäller detta också om man tittar på sexualbrott (BRÅ.2015)

En teori som heter civilisationsprocessen spelar också roll i hur många som väljer att utföra just grövre brott. Om man kollar längre tillbaka i tiden och tar övergrepp mot barn som exempel så anmäldes få förr, men idag är det mycket fler. Detta beror inte på att det ökat osv utan att just övergrepp mot barn uppmärksammades i en samhällsdebatt under 1980-talet, och därefter gick anmälningarna upp. Alltså kan man också säga att anmälningarna av sexualbrott ökar som en följd av att det inte tolereras i samhället och därför anmäler fler. Just pga av att avskyn mot brottet är så pass stort (Sarnecki. 2014)

Fråga 4:

Statistiken ser ut som den gör enligt Brottsförebyggande rådet eftersom att med tiden ändras lagarna. Den svenska lagstiftningen har förändrats genom att allt fler sexualbrott klassas som våldtäkt vilket har lett till att antalet anmälda och lagförda brott ökat, medan anmälningar och lagförningar för sexueltt tvång och utnyttjande då minskat (BRÅ.2020a). Enligt BRÅ (2019) är mörkertalet, som betyder brott som inte kommer till polisens kännedom, mindre ju grövre brotten är och exempel på brott som räknas dit är sexualbrott, olaga hot och misshandel. Varför dessa har större chans att anmälas är eftersom att brottet riktas direkt mot offret som också konfronteras med gärningsmannen. Som tidigare nämnt är det vanligast att offret och gärningsmannen vid våldtäkt är bekanta eller har en relation med varandra. När man väljer att anmäla spelar den sociala relationen stor roll och enligt hemsidan är det färre som anmäler om den känner gärningsmannen. Det innebär att tex våldtäkt inom familjen blir underrepresenterade i statistiken medan gatuvåld då syns mer eftersom att det är lättare att anmäla någon man inte har en relation med. Sedan är det såklart väldigt jobbigt för offret att anmäla en våldtäkt oavsett vem man blev utsatt av vilket också bidrar till mörkertal, att man inte helt enkelt orkar gå igenom händelsen igen eller kanske inte vågar möta gärningsmannen i en rättssal eller liknande. Även hur synligt brottet är i samhället påverkar benägenheten att begå brottet men också att anmäla. 

Rational choice är en teori som säger att en brottslig person är rationell som tar sina beslut om att begå brott utifrån en bedömning av relationen mellan de fördelar som brottet innebär och de svårigheter och risker som brottet medför. Utifrån sexualbrott specificerat på våldtäkt kan man då ana att gärningsmän som begår en våldtäkt tänkt att konsekvenserna av det blir små, då det inte är så många som blir dömda för det. En kille i ett par kanske tänker att han kan göra vad han vill med sin tjej eftersom att de har en relation med varandra och då är det jobbigare för tjejen att anmäla eftersom att då påverkas relationen. Låt oss säga att de också har ett hus och barn tillsammans, då är det ännu svårare och många vågar/orkar därför inte anmäla vilket bidrar till ett mörkertal. 

Sarnecki (2014) skriver att ju grövre brotten är, desto högre är uppklarningsprocenten. Dvs att en person har bundits till brottet. Varför beror på att inte lika mycket resurser läggs på mindre brott som tex cykelstöld osv utan man prioriterar allvarligare brott. De grövre brotten tenderar även i att vara interaktionsbrott vilket bidrar till att bevisen mot gärningsmannen är större. Det är alltså enklare att få fram uppgifter och tekniska bevis i detta fall. Fastän våldtäkt räknas hit är fallen inte många där man dömer gärningsmannen. Anledningen till detta kan vara att det helt enkelt inte finns tillräckligt med bevis och polisen har haft det svårt att hinna prioritera just sexualbrott. Vi såg ett klipp i skolan där man fick reda på att flera hundratals tekniska “bevis” lådor från våldtäktsoffer har glömts bort och till och med försvunnit på polishusen. Detta beror på att polisen som sagt inte hinner med att prioritera dessa men det finns inte heller någon slags struktur i vem som ska ta hand om dessa lådor och vart man ska förvara dom, vilket då resulterar i att de försvinner. 

Fråga 5:

Offerundersökningar är en metod som består av undersökningar i form av intervjuer. År 2006 startade Brå en nationell trygghetsundersökning (NTU) som ca 20000 personer bosatta i Sverige mellan åldrarna 16-79 år genomför varje år. Undersökningen innefattar en stor del frågor om personernas bakgrund, sociala förhållanden, upplevelse av trygghet och utsatthet av brott. I undersökningen strävar man att personerna beskriver händelser man frågar om istället för att nämna de juridiska brottsbenämningarna. Styrkorna som denna metod har är att Brå kan använda informationen väl till att få fram slutsatser och statistik om tex allmänhetens förtroende för rättsväsendet, brottsoffrets benägenhet att polisanmäla brott osv. Däremot finns det brister med denna metod och dessa är människor kan minnas fel, att personen inte kommer ihåg vad som hände eller vart. Trauman och pinsamma händelser kan också påverka svaren, därför kan man inte förvänta sig heller att man får reda på allt eftersom att personen kanske inte berättar hela sanningen. Därför är det även tveksamt ifall man bör fråga personer om sexuella övergrepp då just dessa brott kan vara extra jobbiga och sannolikheten att man inte får helt sanna svar är stor. (Sarnecki. 2014).

Källförteckning

Brå. (2020a). Våldtäkt och sexualbrott. Hämtad 2020-11-07 från

https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html

Brå. (2020b). Svårt att jämföra våldtäktsstatistik mellan europeiska länder. Hämtad 2020-11-07 från

https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2020-09-30-svart-jamfora-valdtaktsstatistik-mellan-europeiska-lander.html

Brå.(2020c). Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa. Hämtad 2020-11-07 från https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2020-09-30-anmalda-och-uppklarade-valdtakter-i-europa.html?lang=sv

Brå. (2014). Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott. Hämtad 2020-11-07 från

https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2014-10-17-garningspersoners-kon-och-alder-vid-misshandel-hot-ran-och-sexualbrott.html

Brå. (2015). Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Hämtad 2020-11-07 från