Konfliktanalys om kriget i Jemen

Kriget i Jemen

Jemen är en republik placerad i Mellanöstern, huvudstaden heter Sanaa och landet har 28,5 miljoner invånare. Republiken bildades 1990 där nationalisterna i norr slogs samman med socialisterna i söder. Kriget i Jemen tog sin början under protesterna i den arabiska våren 2011 men konflikterna tog fart långt innan norr och syd Jemen slogs samman (NE.u.å). Det startade och pågick väldigt länge som ett inomstatligt krig mellan statliga myndigheter och Huthirebellerna men från 2015- lade sig allt fler länder i konflikten så situationen är istället nu en inomstatlig konflikt med utländsk inblandning (Roman. 2020) De centrala aktörerna är Huthirebellerna, myndigheterna, president Hadi och Saudiarabien. Kriget är pågående och fastän det inte är över är konsekvenserna förödande. 22 miljoner är i humanitär hjälp, tre miljoner har lämnat sina hem, 270 000 är på flykt och ca 100 000 har dött (Globalis.u.å)

Nord och syd-jemen har aldrig riktigt kommit överens och det blev tydligare när de slogs samman i en republik. Saleh valdes till president, detta var något som syd inte gillade eftersom att de var väldigt socialistiska fram till sovjets fall och Saleh inte stod för demokrati. Syds missnöje ledde till att ett inbördeskrig bröt ut 1994 för att syd protesterade mot att nord enligt dem fått för mycket makt. Landet hade svårt att enas då Huthirebellerna i norr som är zaider, en inriktning i shia-islam ville ha mer bestämmanderätt över sina områden samt vill få mer makt och representeras i statens maktapparat. Jemen har länge varit ett av de fattigaste länderna i världen där den civila befolkningen drabbas hårt av svält, vattenbrist, arbetslöshet och fattigdom. De faktorerna tillsammans med en diktatur och ostadigt styre blev ingen bra kombination och detta ledde till en stor protest den 27 januari 2011 i huvudstaden Sanaa. 

Befolkningen hade fått nog, 16 000 samlades på gatorna och krävde att autokraten Saleh skulle avgå. Denna protest kallas den arabiska våren och är en direkt politisk orsak till konflikt kriget i Jemen. Saleh blev tvungen att avgå pga omständigheterna under den arabiska våren, och vid övergången till den nya presidenten Hadi skulle en ny grundlag skapas. Huthirebellerna stärkte sin maktposition i norr medan arbetet av grundlagen pågick (Globalis.u.å). I en dialogkonferens som hölls 2013 lades en idé fram om att dela upp Jemen i 6 delstater, men detta förkastades av Huthierna och bidrog senare till att de startade en statskupp. 2014 tog de över huvudstaden och bara ett år senare lyckades de även avsätta Hadi. Hadi bad om hjälp från utlandet och Saudiarabien lade sig i konflikten på deras sida, vilket gjorde att även Iran lade sig i för att hjälpa Huthierna. Detta är därför en orsak till att kriget gick från en nationell nivå, till en regional och tillslut en global nivå som det är idag där flera länder är delaktiga. Saleh, den tidigare presidenten allierade sig efter sin avgång med Huthierna. 2017 inledde han förhandlingar med Saudiarabien och bara två dagar senare dödades han (Roman. 2020).

Som sagt var Jemen redan innan konflikten bröt ut väldigt nedslaget om man jämför med Jemens grannar. Man levde på under två dollar om dagen och svält, fattigdom och vattenbrist stod redan då i centrum för den civila befolkningens överlevnad. Svält är en social orsak eftersom att det var en grundläggande orsak till tex protesterna under den arabiska våren men det är även ett sätt för Huthierna och myndigheterna att kontrollera befolkningen och få mer makt (politiskt). Bakgrunden till denna fattigdom och svält sträcker sig långt tillbaka runt 1970-talet. Amerikas president John F. Kennedy hade uttalat sig om att han vill få bort all fattigdom i världen. I Jemen under denna tid var 80% självförsörjande och Amerika valde att hjälpa Jemen genom att ge dem billigt vete att odla. Det billiga vetet gjorde att priserna hastigt pressades ned på marknaderna och det blev svårare att få in pengar. Genom att börja odla och sälja drogen kat fick befolkningen in mer pengar igen, men nackdelen med drogen var att den slukade enorma vattenresurser. Detta var en bidragande faktor till vattenbristen i Jemen. Från att 80% av befolkningen var självförsörjande var Jemen nu beroende av att importera mat från andra länder (Bergqvist, 2019, 12 januari).

En till social orsak är också aktörernas religion. Islam går att dela in i flera riktningar, precis som tex kristendomen. Shia-islam hör Huthierna och Iran till medan regeringen och Saudiarabien följer sunni. Skillnaderna mellan de två är hur man tolkar koranen och de båda sidorna anser sig själv att tolka den rätt. 

En ekonomisk orsak är bland annat att centralbanken tog över. Det gör den endast i krislägen för att kunna betala ut löner osv till befolkningen. 2016 flyttades den från Sanaa till Aden, vilket gjorde att det blev svårare att dela ut löner till områden där Huthier styr. Många har gått utan lön i år men slutar inte eftersom att någon annan direkt skulle ta deras plats, lärare får även matbistånd en gång/månad men det säljs svart för att ha råd med tex mediciner och ris. Frestelsen till att trycka sedlar är även väldigt svår att motstå när man börjat, det ledde till att landet drabbades av en enorm inflation som i sin tur ledde till ännu mer fattigdom. En måltid med ris och bönor i Jemen som kostat 10kr kostar nu istället 600kr pga detta (Bergqvist, 2019, 12 januari). Många anser även att kriget kommer dröja med att lösas eftersom att de centrala aktörerna gynnas av att kriget fortgår. Tex får Hadiregeringen bistånd från USA mot al-Qaida och IS, så regeringen tjänar på att terrorgrupperna verkar i landet (Globalis.u.å) 

Konsekvenserna av kriget är många och kan ses ur flera perspektiv. Den ekonomiska strukturen har helt kraschat pga den politiska strukturens splittring. Centralbanken har kollapsat vilket ledde till enorm inflation, alltså påverkades den sociala strukturen av detta också då fattigdomen blev allt djupare. Jemens civila befolkning, den ekonomiska aktören påverkas mest av detta eftersom att bristen på pengar är så stor. Folket har inte råd med mediciner, mat osv och som sagt jobbar flera miljoner utan att få lön. Detta leder även till att tusentals civila dör, miljontals är i behov av humanitär hjälp, folk tvingas fly och många är i hög grad av svält. En till ekonomisk struktur är hur de som har makten jobbar. De politiska och ekonomiska aktörerna Huthierna och myndigheterna tjänar på att kriget fortgår eftersom att myndigheterna får bistånd av andra länder och Huthierna drar in pengar på tullar och skatter. Exempel på hur en social struktur-svälten också hänger ihop med de politiska aktörerna är att en saudiarabisk prins med stort inflytande sagt “När vi kontrollerar dem, ska vi mata dem”. Jag tolkar det som att när civilbefolkningen följer den saudiarabiska koalitionens order får dem mat osv, vilket jag inte tror på kommer hända men det är det han sagt i ett möte (Bergqvist, 2019, 12 januari). 

Den politiska aktören Saudiarabien som allierar med myndigheterna har själv varit en stor orsak till att den sociala strukturen blivit som den är, då Saudiarabien bombat flera civila mål bland annat bussar, begravningar, lastkranar, vattenpumpar, kycklingfarmar och även blockerat lastfartyg vilket de beskyller på att de ville att befolkningen skulle göra uppror mot Huthierna, men som misslyckades och istället blev befolkningen ännu svagare både socialt och ekonomiskt (Bergqvist, 2019, 12 januari). Den politiska strukturen är som sagt splittrad mellan Huthierna och myndigheterna. När Hadi kallade på hjälp lade sig fler länder i och idag handlar kriget om mycket mer än en konflikt i Jemen. Jemen är istället en liten pjäs i ett större maktspel. Huthirörelsen i sig är även splittrad i två grenar. En militär gren som har makten och en mer politisk del som faktiskt vill förhandla. 

Sammanfattningsvis är Jemen det land i världen med mest hungerkris just nu. Konflikt kriget har pågått i decennier och ser tyvärr inte ljust ut de kommande åren. Anledningen till detta kan vara att de centrala politiska aktörerna i princip gynnas av att kriget fortgår genom makt och ekonomi. Det är den civila befolkningen som får ta alla smällar och än så länge är 22 miljoner människor i behov av humanitär hjälp, 100 000 har dött, tolv miljoner är nära svält, tre miljoner har lämnat sina hem och ca 270 000 personer har tvingats fly (Globalis. 2018). Svältkatastrofen är enorm och ekonomin har totalt kraschat pga hög inflation. Hur skulle egentligen konflikt kriget i Jemen sett ut idag om inte Saudiarabien lagt sig i från början och är Jemen ett hopplöst fall?

Bergqvist, U. (Producent). (19-01-12). Maten som vapen. Hämtad 2020-09-25  från https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1212934?programid=1300 

Globalis.se. (2018) Jemen. Hämtad 2020-09-21 från https://www.globalis.se/Konflikter/Asien/Jemen

Nationalencyklopedin.se (U.Å) Jemenitiska inbördeskriget. Hämtad 2020-09-21 från