Matens väg genom kroppen

Mat: Kött (protein), Potatis (stärkelse), Lingonsylt (Socker). 

Munhålan - Ändtarmen. Som tar ca 72 timmar att en potatis genomgår en mekanisk och kemisk matspjälknings process genom hela kroppen. 

Allt börjar med att vi ser maten med våra ögon. Genom att bara se maten skapar en reflex i hjärnan att spottkörtlarna (öronspottkörteln, Tungspottkörteln, UnderkäkspottsKörteln) ska börjas producera saliv (vatten 99,5%, Slem, Enzymer, Salter). När vi för in födan i munhålan så börjar en mekanisk och kemisk sönderdelning. Våra läppar, kinder och tungan som är munhålans viktigaste muskler i processen. Dom arbetar tillsammans med tänderna. Tänderna som består av en del av emalj som är kroppens hårdaste vävnad. Framtänderna har en vass form som gör det mycket lätt av kunna bita av föda. Främre och bakre kindtänderna som är en plattare tand som gör det lätt att bita av med också att krossa föda.  

Kinderna, Läpparna, Tungan (är täck av en slemhinna och består av 8 muskler som gör den mycket rörlig)  och tänderna delar födan i mindre delar och förflyttar födan runt om i munnen. Dom hjälper föda att blanda sig med Saliv som är en kemisk sönderdelning i munhålan. Saliv som innehåller vatten och Enzymer (Amylas). Amylas har den uppgiften att spjälka ner stärkelse i maten. När Kolhydraterna blandas med saltet så början en nedbrytning av kolhydratet. Salivet skyddar munhålan och tänderna mot bakterier som kan orsaka skada. 

Salivet smörjer även in föda så att det blir lättare att svälja.

När maten har sönderdelas nog så för tungan födan bakåt i munnen och en sväljreflex skapas och maten pressas ner till svalget. När sväljreflexen skaps så blir det ett andningsuppehåll för att undvika felsväljning. När maten har kommit ner till svalg så kommer struplocket att läggas sig över luftstrupen för att födan inte ska kunna åka genom luftstrupen. 

Maten har passerat svalget och åker med ett 25 cm långt rör. Den kallas för matstrupen. Matstrupen är ett lång rör som börjar i svalget och slutar vid övre magmunnen. Matstrupen bildar ett vågrörelse med sin extremt starka muskler som dom har. Det gör att musklerna slappnar av och spänner sig. Maten färdas genom vågrörelser ner till magsäcken. Därför är det viktigt att maten ska var insmord med saliv för att den ska kunna glida ner för matstrupen. Under hela den färden så fortsätter Enzymerna att bryta ner stärkelse. 

Födan med hjälp av matstrupen har kommit till den övre magmunnen. Övre Magmunnen är den delen som släpper in födan portionsvis in i magsäcken. Men eftersom övre magmunnen inte är helt tät så kan det komma ut magsaft eller maginnehåll i matstrupen. Övre magmunnen består av en ringmuskel som släpper in mat i magsäcken.   

I magsäcken så lagras alla föda och blandas med magsaften som består av av slem, saltsyra och enzymer (Pepsin). Enzymerna spjälkar proteinmolekylerna till mindre delar. Så den långa proteinkedjan delas så att dom blir mindre proteinkedjor. Det innehåller ‘även enzymer som hjälper kroppen att kunna ta upp vitamin B12. Medan så knådar magsäcken hela blandningen så att det blandas perfekt och att magsaften sönderdelar det den ska sönderdela. Magsäcken har en skyddande slemhinna som skapar den sura och frätande magsaften, som har ett Ph värde på ca 1,5-2. Det gör att många bakterier som följer med maten dör av den sura magsaften. Saltsyran i magsaften gör hela miljön sur och på det sättet så påverkar det pepsinets verkan. Slemhinna som sitter på insidan av magsäcken kan inte bli skada av magsaften för att magsaften innehåller ett slem som skyddar slemhinnan från den frätande syra, salterna och enzymerna som magsaften innehåller. Så man kan säga att det skyddar sig själv mot sig själv. När maten har blandats och kommit till den konsistensen den ska till så transporteras en till nedre magmunnen som är den nedre delen av magsäcken. Där portioneras den trögflytande vätska ut i tolvfingertarmen. Den portionering styrs av en muskel som sitter längs ner i magsäcken. 

När maten har kommit till tolvfingertarmen så tillförs galla och bukspott (som gör att maten sönderdelas ännu mera). Bukspottkörteln har 2 stycken funktioner den bildar insulin och bukspott. Insulinet behövs för att glukos ska komma in i cellerna. I bukspott finns det olika enzymer, tex trypsin och lipas. Dom har till uppgift att sönderdela proteiner till aminosyror. Att spjälka sönder kolhydrater till enkla sockerarter (druvsocker). Fetterna ska sönderdelas till fettsyra och glycerin med hjälp av enzymerna. Det har gallan som uppgift. 

Sedan så färdas födan till tunntarmen: I tunntarmen börjar en stor del av näringen tas upp. I tunntarmen finns det tarmludd som suger upp all näring från födan. I tarmludden finns det lymfkärl som tar upp näringsämnena och fraktar dom till levern där dom lagras. Lymfkärl tar hand om sönderdelade fett och blodkärl som tar hand om sönderdelat protein (aminosyror och stärkelse (druvsocker). Körtlar som sitter inuti tunntarmen avger tarmsaft som gör innehållet lättflytande.

Efter tunntarmen så färdas födan till tjocktarmen.  All vätska sugs upp där och far till njurarna som utsöndrar urin (ned...