USA Statskick

USA är en av de demokratierna som är störst till ytan. Med 319 miljoner invånare och ett välutvecklat samhälle har USA ett stort inflytande på världen. USA står ansvarig för många internationella händelser i världen samt ideologiers spridning. De som besitter makten i USA har även mycket makt över rästen av världen. Men hur fungerar USAs statsskick? Hur väljer denna stormakt vem eller vilka som har makten i landet?

USA är en republik och det innebär att det “allmänna” ska representeras, man representerar en folkvald statschef. Hen kan ha endast ceremoniella eller även andra uppdrag. USA har samma statchef som president vilket är vanligt, dagens president Trump, representerar alltså landet som landets president. Han har både ceremoniella uppdrag men också den verkställande makten i USA. En monarki innebär att statschefen är en monark som blivit det på grund av statsämbete. Det finns absoluta monarkier och konstitutionella monarkier och konstitutionella är absolut vanligast, dem innebär att monarkens makt är anpassad, hen har till exempel endast ceremoniella uppdrag. Så är det i Sverige, i Sverige har vi tom successionsordningen till landets statschef som en av våra fyra grundlagar.

I både en monarki och republik kan statschefen endast ha ceremoniella uppdrag eller mer makt än så. Det som skiljer dem åt är att i en monarki finns ett statsämbete och i en republik röstas statschefen fram. Monarki brukar grunda sig i tradition och en republiks syfte är med att representera det allmänna, folket i landet.

USA är en federation, vilket innebär att regionerna i landet, i detta fall delstaterna, har rätten att sköta omfattande politiken inom regionen. I USA har delstaterna egen lagstiftning men den får inte bryta mot några av de lagar som parlamentet stiftat, alltså de lagar på centrala nivån. Från en början när det endast fanns 13 kolonier som bröt sig los från britterna hade dessa kolonier mycket olika regler. Varje koloni hade ett lokaltsjälvstyre. Att ena dessa kolonier var ett uppenbart mål och därmed tillåter konstitutionen att delstaterna (dåvarande kolonierna) har ett stort självstyre. Men de måste som konstitutionen säger, vara en demokrati och delstaterna får ej stifta lagar som bryter mot konstitutionens lagstiftning. Detta gör ju att delstaterna får mer frihet och detta innebär att folket som bor i en delstat kommer närmre dem som styr deras vardag. Medborgare i en delstat kan alltså påverka mer inom sin egen delstat än i hela landet och då kan medborgare lättare påverka sin egen vardag (i politisk synvinkel)

Kongressen -USAs parlament- har den lagstiftande makten I USA. Kongressen består av senaten och representanthuset. Det finns 535 röstande ledamöter. Kongressens uppgifter är att den ska stifta nya lagar. En ny lag börjar alltid som ett lagförslag. Det första som händer är att lagförslaget behandlas av ett lämpligt utskott, dem förhandlar fram kompromisser och färdigställer lagförslaget. Sedan så antas lagförslaget av båda kamrarna (USA har 2 kamrar). Ibland så antar kamrarna olika versioner som dem har kommit fram till av lagförslaget. Då måste dessa versioner av lagförslaget jämkas ihop och då röstar båda kamrarna på samma lagförslag igen.

Presidenten har den verkställande makten i USA. Hen är indirekt vald av folket. Folket röstar fram elektorer i varje stat som röstar fram presidenten. Varje stat röstar fram 55-3 elektorer som ska rösta fram en president. Samtidigt som presidenten väljs, väljs även vicepresident som är ordförande för senaten. För att man ska kunna vara valbar till president i USA så krävs det att man är född i USA. Vald president är statsöverhuvud och regeringschef och hen har omfattande maktbefogenheter. I presidentens administration finns kabinett som presidenten utser vilka som är medlemmar I. Kabinett har endast en rådgivande funktion för som sagt har presidenten omfattande maktbefogenheter. Kabinetts medlemmar -motsvarar Sveriges ministrar och dem- leder olika departement. I presidentens administration ingår; kabinett, ämbetsverk (som motsvarar myndigheter) och verkställande organ. Presidentens funktion och uppgifter är: Att leda landets utrikespolitik, vara högsta befälhavare för militära styrkor, hen har rätten att förklara krig och utöva ämbete utan kongressens stöd. Presidenten kan inte upplösa kongressen eller kräva nyval men representanthuset (kongressen) kan ställa presidenten inför riksrätt och därmed avlägsnas. Men då krävs det att presidenten har missbrukat sitt ämbete. Rättegången skulle då äga rum I senaten.

Den dömande makten ligger hos den Högsta domstolen i USA. Deras uppgift är att tolka och avgöra om lagar stämmer överens med konstitutionen i USA. Den tar även ställning i stora politiska frågor, villet har en stor betydan för landets politiska riktlinjer. Några exempel på sådana frågor är: abort, samkönade äktenskap och dödsstraff. Högsta domstolen i USA har däremot framstått allt mer konservativ. I Högsta domstolen sitter 9 ledamöter och dem sitter där på livstid. Dessa ledamöter nomineras, precis som domare i högre federala domstolar, utav presidenten och godkänns av senaten. Federala domstolar har hand om brott och förseelser under federala lagstiftningen och de civilmål som uppstått mellan personer i olika delstater. Det delstatliga domstolsväsendet har hand om de fall som täcks av delstatliga lagstiftningen. Vid oklarhet inom dessa riktlinjer har federala Högsta domstolen rätten att avgöra.

För att förklara USAs valsystem kommer jag att använda mig av 2 hypotetiska kandidater, kandidat A och kandidat B. Varför jag endast valt 2 kandidater är på grund av USAs valsystem så utvecklas det ett tvåpartisystem, alltså att det främst är två partier som konkurrerar om makten. Båda kandidater representerar varsitt parti men i USA så är det personröstning och därför så utgår jag nu utifrån kandidater istället för hela partier. När det är presidentval så röstar de amerikaner som är registrerade på valfri elektor som representerar deras delstat. Delstaten Kalifornien har 55 elektorer, det är den delstaten som har flest elektorer. Om de elektorerna som kommer rösta på kandidat A vinner med 51% av väljarnas röster så går alla elektorsrösterna till kandidat A, trotts att 49% av väljarna röstade på elektorer som skulle rösta på kandidat B. Det här systemet kallas för majoritetssystem och kan sammanfattas såhär: ”vinnaren tar allt”. Detta gör det alltså möjligt att man kan få majoriteten av folkrösterna men ändå förlora valet om man förlorar knappt i de stora delstaterna och vinner stort i de mindre.

Som tidigare nämnt så utvecklas det ofta ett tvåpartisystem i länder med majoritetsvalsystem. Det beror på att de mindre partierna ofta får det svårt då det inte finns någon proportionerlig fördelning av makten. Om man förlor...