Fred - vad det betyder för mig

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad innebär fred? När ska man lyda samvetet? Vad tänker man på när man hör ordet fred? Vilka valmöjligheter har en enskild människa? När är det rätt att göra motstånd med våld? Och i så fall hur? Vad krävs för att skapa och behålla fred? Hur kan vi arbeta för fred? Vad innebär fred? Vad betyder fred för dig?
Det är tio stora frågor som det egentligen inte finns något helt rätt eller helt fel svar på men det här är mina tankar kring fred…

Teoretiskt sett betyder fred att det inte är krig. Men för många inklusive mig betyder det så mycket mer. Rent praktiskt innebär fred att man i stort sett har full frihet att gå vart man vill, göra vad man vill, ha en fri åsikt, att leva i ett tryggt samhälle där infrastrukturen fungerar. Att ha tillgång till rent vatten, mat, ”tak over huvudet” och varma, rena och hela kläder.
Jag tror att synen på fred är annorlunda under krig, efter krig eller om man haft fred under en lång period. Under krig är fred lika med lycka, drömmar och förhoppningsvis en framtid. Perioden efter ett krig är nog då man uppskattar fred som mest. Då kan man uppleva den största skillnaden utifrån egna erfarenheter. När det har varit fred en längre period eller om man aldrig varit med om ett krig, tror jag att det är svårt att uppskatta freden, man tar det som en självklarhet.
Det är svårt för en svensk att föreställa sig hur det skulle kunna var i ett krig. Efter som vi växt upp i fred så känns krig oerhört avlägset och overkligt.
För att kunna bevara freden tror jag att man måste vara ett starkt demokratiskt land. Det är klart att en diktatur också kan befinna sig i fredstillstånd, men jag är tveksam till att diktaturen i slut ändan inte kommer att hamna i någon sorts krig. I en diktatur strävar ofta ledningen efter mer personlig makt och rikedom genom krig. Diktatorn kan störtas genom att folket gör uppror och statar ett inbördeskrig. Då kan det vara positivt med krig för att en demokrati håller på att bildas. Det händer ibland att en ny diktator tar över landet under de oroligheter som inbördeskriget startar. Därför är det viktigt att man är organiserad och får hjälp utifrån, vid ett uppror. Tillexempel av FN, som har syftet att verka för fred och demokrati. Jag tycket att USA har hanterat hela ”Iraksittrationen” helt fel de skulle ha vänta på ett godkännande från FN. Istället för att ”klampa” in i Irak och använda sig av militära medel.
Jag tror att arbetet för en fredlig samvaro börjar redan i småbarnsåren. Barn måste få lära sig att förstå andra människor och känna empati. Tillexempel är det ganska vanligt att man som barn trampar på sniglar, eldar eller dränker myror, rycker ben och vingar av myggor och rycker i svansen på katter. Barnen mena oftast inte illa, de är nyfikna och vill under söka vad som händer. De flesta av djuren barnen plågar är ju försvarslösa men det är inta katten som säger ifrån och ger igen, kännbart. Därför slutar barn snart dra katten i svansen. De vuxna måste förklara för barnen att djuren lider och att det är fel att orsaka andra lidande. Små barn är oftast egoistiska och man måste då som vuxen lära barnet inlevelse i hur man själv skulle känna det om någon annan gjorde likadant mot barnet självt. Då blir det lättare för barn att lära sig att det är viktigt att dela med sig, visa respekt och hänsyn, att ha rätt att förvänta sig desamma i gengäld. Det är också viktigt för barnet att förstå att alla har lika värde. Barnet måste också lära sig lyssna och förstå dem som de upplever annorlunda. För någon dag sedan så hörde jag fem flickor som vars föräldrar har invandrarbakgrund. En av dem sa att de var svensk och en av de andra tjejerna ”flög” på henne genom att ilsket och upprört säga, jag citerar:
”– Du är inte svensk, det enda du är, är en svensk medborgare, dina föräldrar är svartskallar, du är en svartskalle och du kommer alltid att vara en svart skalle, alla vi är svartskallar” och pekade på de övriga vid bordet. Jag blev helt mållös rentav chockad. Hur kan man sitta och säga så? Det kändes som att hon mena att de aldrig kommer att acceptera Sverige, svenskarna och den svenska kulturen. Inte heller kommer att låta sig accepteras. Hon hade ingen känsla av samförstånd, lika värde och respekt. Efter som jag redan på dagis var med i ”kamratstödjarklubben” och ett projekt där man lärde barn med invandrarbakgrund att tala bättre svenska och leka svenska lekar kändes det här oerhört förvånande och sårande. Detta är ett konkret exempel på hur svårt det kan vara att uppnå demokrati, fredlig samvaro och integrationsmål.
Hur kan en människa som varit med i ett krig och upplevt alla dess fasor, starta ett krig? När jag ställer mig den frågan tänker jag genast på Adolf Hitler. Kan något i hans barndom ha påverkat honom? Kan han ha fått ”psykiska men” från första världs kriget? Förstod han aldrig vad han gjorde för fruktansvärda handlingar mot en hel världsbefolkning? Eller var han bara en psykiskt störd, fanatisk människa? Kan han ha haft något samvete? Det hade han antagligen men inte när det gäller att handla rätt och visa andra människor förståelse för att han upplevde dem annorlunda, att de hade lika värde och förtjänade respekt. Det verkar som att han ansåg att han kunde ha gott samvete efter som han ansåg att han skulle göra världen till en ”bättre plats” utan judar, kommunister och homosexuella. Definitionen av gott samvete kan alltså skilja sig en hel del. Att följa samvetet i en demokrati är nog mycket lättare än i en diktatur. Om man lever under en diktatur, kan man ofta hotas till att begå handlingar, som strider mot ens samvete. Familjen kan bli utsatt för hot och utpressning och för att undgå att behöva välja mellan familj och en samvetes konflikt flyr många landet.
Vilket samvete har en terrorist? Ja de har ju antagligen inte gått på dagis och lärt sig att alla har lika värde, att lyssna och förstå dem som de upplever annorlunda och att det är viktigt att dela med sig, visa respekt och hänsyn. Vem blir terrorist och varför? Jag tror att en människa som blir terrorist, ofta saknar en bra utbildning. Men ”terrorist piloterna den 11 september” hade ju en pilotutbildning, som de förmodligen fick av terrornätverkets ledare. Deras självkänsla är antagligen mycket dålig. De blir lätt rekryterade av religiösa fanatiker, som med hjärntvätt och propaganda över...