Burlövs kommun

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Historik
Vid Segebro, nära Arlövsgården, finns en boplats från äldre stenåldern, som man daterar till yoldatid (8.000-7.000 år f.Kr.). Det är bland de äldsta fynden av bosättning i Sverige.
Burlövs kommun har kommit att omfatta endast en socken, Burlövs socken, som sedan lång tid tillbaka bestod av de fem byarna Arlöv, Burlöv, Sunnanå, Tågarp och Åkarp. Av dessa har Arlöv och Åkarp utvecklats till tätorter, medan Tågarps by helt utplånats av det expanderande Arlöv. Kvar idag finns Burlövs by, Sunnanå och Sege stationssamhälle som växt upp på platsen för Arlövs gamla by.
BYARNA
Burlövs kyrkby är den by som bäst bevarat sin karaktär av bysamhälle. Här ligger Burlövs gamla kyrka som troligen härstammar från 1100-talet, själva bysamhället är ännu äldre. Nuvarande Kronetorp har tillhört Burlövs by och kallades för Storegården, för att den var dubbelt så stor som byns övriga hus, Kronetorp bröts ur byn genom enskifte 1791-92. Huvudbyggnaden är från 1793. På ägorna byggdes 1841 en mölla av holländsk typ, Kronetorps mölla, som idag fungerar som kulturhus. Burlövs kyrkby var socknens egentliga huvudort ända in på 1870-talet, då Arlövs samhälle började överta denna funktion,
Arlövs by skiftades 1803 och 1815 och blev den by som genomgick den största förändringen. Byplatsen låg nära det som nu är Sege stationssamhälle.
ARLÖV, samhällets framväxt
Under 1870-talet sjönk spannmålspriserna och bidrog till en produktionsomläggning och betsockerindustions snabba expansion. År 1869 anlades sockerbruket i Arlöv på mark tillhörig Arlövsgården. Då fanns här bara en liten samling hus vid Lundavägen och Lommavägen, de s.k. Arlövshusen. De kom att utgöra kärnan i det industrisamhälle som växte fram. När sockerbruket anlades var södra stambanan redan framdragen, men först 1871 fick Arlöv järnvägsstation. I och med sockerbrukets etablering växte det samhälle vi idag kallar Arlöv fram. Arbetskraften rekryterades bland jordlösa jordbruksarbetare, s.k. husmän, och från närbelägna orter. Inflyttningen bestod av tjänstemän och hantverkare.
År 1809 blev Arlöv municipalsamhälle. Nya skolan, den minsta byggnaden inom nuvarande Vårboskolan, uppfördes 1891. Arlövs kyrka invigdes 1900. Befolkningen hade år 1898 växt till 2.000 personer. Sockerbruket återuppbyggdes och moderniserades efter en förödande brand 1896. Vid sekelskiftet tillkom ytterligare två betydelsefulla fabriker, Waggonfabriken och Sriv och Ritboks AB. AB Herman Gotthardt började tillverkning i Arlöv 1910.
Samhället fortsatte att expandera och expansionen nådde sin topp under 1960-talet då Arlövs befolkning mer än fördubblades. Då tillkom höghusområdena Svenshög och humlemaden. Idag har Arlöv drygt 8.000 invånare. År 1971 tillkom Burlöv Center, som är ett av Sveriges största affärscentra.
ÅKARP, samhällets framväxt
Åkarp är en ung tätortbildning som har sitt ursprung i en gammal bondby. Själva byplatsen, där tolv gårdar var samlade före enskiftet 1813-1815, låg där Byvägen möter Alnarpsvägen. Den jordlösa jordbruksbefolkningen bosatte sig längs bl.a. Lundavägen. Lundavägen är en gammal landsväg, som blev något ändrad i sin sträckning 1855 då den belades med makadam och allén planterades. År 1856 fick Åkarp järnvägsstation. Vid stationen, växte mindre industrier och handelsrörelser upp. Vid 1800-talets slut fanns här bl.a. tegelbruk, pianofabrik och takstolsfabrik. År 1868 grundades Hvilans folkhögskola.
Åkarp ansågs vara en lantlig idyll och det var vanligt att sommargäster hyrde in sig i bondgårdarna redan från 1880-talet. Efter 1900 tog villabebyggelsen fart. Det var bl.a. grosshandlare och disponenter från Malmö som här lät bygga sig pampiga villor. I gamla Åkarp finns mycket av villabebyggelsen från sekelskiftet och fram till 1930-talet bevarad. Under 60- 70- och 80-talet har omfattande villa- och småhusbebyggelse tillkommit i Åkarp. Detta har förstärkt Åkarps karaktär av förortssamhälle till Lund och Malmö. Idag har Åkarp drygt 5.500 invånare.
BURLÖVS KOMMUN - Nutid
Burlövs kommun ca 19km2 stort. Till ytan Sveriges näst minsta kommun. Här bor drygt 15 295 invånare. Burlövs kommun har aktivt arbetat för att etablera företag i kommunen. Från 60-talet och framåt har industribyar byggts för mindre och medelstora företag.
Näringslivsstrukturen har genomgått stora förändringar under senare tid. I Burlöv finns f.n. omkring 600 företag. Handelssektorn har expanderat kraftigt. Här finns köpcentrat Burlöv Center med bl.a. Coop. I kommune...