Bokrecension: Sanne Gatubarn av Mecka Lind

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sanne Larsen är 13½ år gammal och bor tillsammans med sin lillebror och mamma i en lägenhet i centrala Köpenhamn. Hennes pappa har hon aldrig träffat, han försvann när han fick veta att Sannes mamma väntade barn. Sannes mamma är pillermissbrukare och drar ofta med sig karlar hem som Sanne inte alls tycker om. Sanne bråkar mycket hemma och hennes mamma orkar inte alltid med henne utan skickar iväg henne till skolhemmet som Sanne hatar.
En kväll när Sanne kommer från en kompis har hennes mamma med sej en ny karl som börjar bråka med Sanne och hennes mamma säger till henne att försvinna. Sanne ger sig ut på gatan där hon snabbt blir vän med Vivi, som prostituerar sig och röker hasch. Hon träffar också småtjuven och knarkaren Kim vars hund, Nicko, hon tar hand om en kortare tid. Hon träffar också Nina från Jylland vars pappa kört ihjäl sig och vars mamma är alkoholist.
Sanne snattar en hel del och gör några inbrott tillsammans med Vivi för att få tag i mat och pengar. Sanne stöter också på en hel del faror på gatorna bland annat hälaren Frans som övertalar henne att sälja knark och en av Kims vänner som försöker våldta henne.
Trots detta finns det också ljuspunkter i Sannes liv på gatan, ett exempel på en sådan ljuspunkt är när hon och Nina tar en hel matta från ett varuhus för att ha i sitt ”hem” som är en arbetsbod som Nina hittat.
Boken avslutas med att Kim och Nina råkar ut för en bilolycka där Kim dör och Nina får åka till sjukhuset. Sanne & Vivi får dock psykologhjälp som ska hjälpa dom att komma tillbaka till ett normalt liv igen så slutet känns ändå lite lyckligt.


Det är mycket tacksamt för människor att utnyttja Sanne och hennes vänner då det som Vivi säger ”inte är någon som skulle märka om dom försvann”. Det utnyttjar bland annat vakterna på ett varuhus till att misshandla Nina när hon har snattat. Andra som utnyttjar barnen är torskarna på Halmtorvet som betalar flickorna för deras ”tjänster”. Samtidigt utnyttjas barnen av varandra genom att dom stjäl av varandra mm. Ytterliggare en sorts människor som utnyttjar Sanne och hennes vänner är hälarna som betalar barnen för att sälja knark åt dom.

Sanne funderar ibland på om det är hennes fel att hennes situation är som den är eller om den hade varit helt annorlunda om hon fötts i en annan familj. Man kan naturligtvis inte veta hur det hade varit i ett sånt läge men man måste anta att hade hennes mamma gett henne mer kärlek och inte dragit hem karlar som försöker utnyttja henne så hade hennes läge kunnat vara mycket bättre. Det är möjligt att mamman inte heller har det så lätt men en stor del av skulden till Sannes dåliga situation måste tillskrivas henne.

Jag har valt avsnittet där Kim och Nina skall köra ”dödsrace”. Det beskrivs så här:
”Men sju vilda hästar kan inte få Nina därifrån och där kommer Kim redan och nu måste allting ske mycket fort, innan folk börjar ana oråd och ringer polisen. Då får någon i mängden för sig att de ska köra med förbundna ögon annars är det ingen riktig dödsracing, säger han.
- gärna för mig, hör hon Kims röst men när hon ser en kille gå mot honom med en scarf i händerna rusar hon fram och rycker den till sig.
- Tänker du begå självmord! vrålar hon åt Kim som bara flinar och sliter scarfen tillbaka från henne och ber Nina att binda för ordentligt.
- Ska du inte med, Sanne? retas han under tiden. Törs du inte?
- Nej, det är alldeles sant! Fräser Sanne. Jag törs inte! Dessutom är jag inte fullt så galen
- Men jag törs och jag är galen! Piper Nina intill henne och snart sitter hon i bilen bredvid Kim.
- Bind för ögonen på snorungen också! hojtar någon omedelbart, annars är det fusk. Då kan hon ju säga åt honom hur han ska köra.
- Bind ni bara! flinar Nina exalterat.
Sanne vänder sig bort. Hon mår illa. Hon hör hur de rusar motorerna och känner spänningen stiga runt omkring sig och så kommer ordern:
– kör!”

Skälet till att jag valt det här avsnittet är att här märks väldigt tydligt att Sanne egentligen är en förståndigare människa än både Nina och Kim, hennes förstånd räddar antagligen också hennes liv i det här fallet.

”Nu blir Sanne verkligen misstänksam. Man får inte bara hjälp så där. Vuxna ger aldrig utan att de själva tjänar något på det”
Det är Sannes första reaktion när Vivi berättar om sin psykolog, Birte. Sanne tycker det är konstigt att en vuxen bara skulle vara snäll sådär utan att ha något att vinna på det men när hon fått smäl...