En berättelse som berättar om Spanien

1 röster
9006 visningar
uppladdat: 2001-05-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Pablos läroresor

Det var en vacker morgon i det soliga Spanien. Måsarna skränade högljutt uppifrån den azurblåa himlen. Om några timmar skulle turisterna anlända från de närliggande hotellen.
Endast Pablo var vaken. Eller rättare sagt Pablo Corlioni Picassa. Detta var en fundersam man. Helt säkert den mest fundersamma i hela Valencia. Pablo pratade inte så mycket utan funderade hela tiden på olika saker som tex Jordens uppkomst, hur Spanien skapades, varför tigrar är randiga m.m. Hans bästa ”tänkarställe” var under en korkek precis vid stranden.
I detta tillfälle var han väldigt intresserad av sitt eget hemland och
områden omkring det. Ett väldigt stort intresse var havet. Pablo älskade havet precis som en spansk badvakt tycker om att bada. Och på grund av detta så hade han anslutit sig till Valencias fiskeflotta. Valencias fiskeflotta var ett fristående bolag som sålde sina fångster på en marknad inte långt ifrån hamnen. Och i denna berättelse får ni ta del av Pablos spännande resor, kluriga funderingar och tankar om livets uppkomst , människans skapelse och sist men inte minst Sydeuropa.

- Oj vad blommorna luktar gott idag! utbrast Pablo. Jag undrar hur blommorna fick sina vackra färger?
Det var väl en gigantisk konstnär som färgade blommorna i tidernas begynnelse.
Eller så är blommorna utan färg fast i våra ögon färgläggs dom. Hm.

Hans fridfulla funderingar avbröts tvärt av en barsk sjömansröst. Det var kaptenen för Valencias fiskeflotta. Kapten Manuel Rödskägg. En ganska sur gubbe, kapten som han var.

- Pablo din gamle indian!!! Havet väntar på oss!
- Jag kommer! Jag ska bara tänka färdigt först. Oj vad sur han är. Kan han inte le någon gång. Äh , det ligger väl i släkten. Hans pappa kanske var en riktig surpuppa han också.

Pablo och kaptenen började gå ner mot hamnen. På vägen dit var det en förfärlig trängsel och det oroade Pablo. Han var nämligen rädd för ficktjuvar. Pablo brukar tänka på hur han ska klara sig när han kommer till Madrid någon dag . Där är det säkert jättetrångt för i Madrid bor det ju 4,6 miljoner människor, plus alla turister som kommer dit på sommaren.

Oj! Pablo hade inte märkt att kaptenen var långt före honom. Han var tvungen att springa ifatt honom för att inte tappa bort honom i trängseln. Hamnen var nära nu. Man kunde se segel vaja för vinden och doften av spansk tång kittlade Pablos näsa. Men plötsligt stötte han ihop med en fruktförsäljare och råkade riva ner några apelsiner. Pablo bad om ursäkt fortsatte gå framåt i trängseln.

- Synd på de där fina apelsinerna. Dom hade suttit fint i magen, för alla vet väl hur goda de Valencianska apelsinerna är. Det finns till och med en Valencialäsk gjord på färska Valencianska apelsiner. Men han var tvungen att gå vidare efter Kaptenen.

Dom hade nu kommit fram till piren där fiskebåten låg. ”Carmen” stod det med stora graverade bokstäver på båtens ena sida.
Där blev han introducerad till de andra sjömännen han skulle fiska med. Det var Juan , Carlos, Felipe, Diego, och Manuel förstås.

- De verkar vara trevliga prickar hela bunten, tänkte Pablo stillsamt. Jag ska nog stormtrivas här. Glada sjömän är nog mitt slags sällskap.

Hela dagen skulle de använda till att städa och iordningställa båten så att de på kvällen kunde ge sig av för att lägga ut sina nät. När de hade fixat med båten en bra stund , bestämde de sig för att gå till en bra restaurang för att äta något gott. Efter fem minuters diskuterande kom de fram till att restaurang ”El Toro” passade bäst just den kvällen.
Väl inne i restaurangen satte de sig ner för att beställa. Pablo funderade en liten stund.
Sen sade han till kyparen:

- Jag tar en Pa Ella tack. Pablo tänkte att det skulle sitta fint med en av Spaniens nationalrätter.
- Något och dricka till det? undrade kyparn.
- Ge mig ett glas San Miguel så blir jag nöjd.

När kyparn hade samlat in allas beställningar började de diskutera fisk. Pablo förstod ingenting men han fick reda på att majoriteten av det dom fiskade var bläckfisk och räkor.

Fiskkonversationen fortsatte ända tills maten anlände. Då blev alla tysta och åt. Efter den delikata maträtten upptäckte Pablo att det saknades en pesetas till att betala.

- En pesetas är inte så mycket, bara 100 céntimos. Jag kan säkert låna av någon annan.
- Hallå Pablo! Ska du inte betala? frågade Diego.
- Jo men det saknas en pesetas, kan du låna ut en pesetas till mig?
- Javisst sa Diego och räckte fram en blänkande pesetas med kungen Juan Carlos den förstas bild på till honom. (Spanien har monarki som statsskick).
- Vilken tur att han kunde låna ut till mig. Annars hade jag blivit utslängd med huvudet före.

När alla hade betalat begav de sig åstad. Väl framme vid båten delades fiskeuppgifterna ut.
Pablo fick ta uppgiften att laga mat åt de andra när de var till sjöss. Och han trivdes med det. Han var kanske ingen mästerkock men en bra bläckfisktillagare var han i alla fall.

Kvällen var redan kommen när de gav sig av utåt havet. Efter två och en halv till timme var de framme vid nätutläggningsplatsen. Pablo märkte att det började blåsa upp och stora svarta oroväckande moln närmade sig österifrån. Men de brydde sig inte så värst mycket om de för de var trötta och väderrapporten hade sagt att molnen skulle dra förbi utan att ens skvätta en droppe på dem. Trötta som de var gick de och la sig. Alla utom kaptenen som stannade uppe och styrde fartyget.
När Pablo låg där i kajutankom han och tänka på hur jobbigt det måste vara för fiskarna att leva i ett av världens smutsigaste hav. Nu på sista tiden har det faktiskt rengjorts rätt rejält men det är fortfarande smutsigt. Mer hann Pablo inte tänka för sömnen grep tag i honom
och han somnade innan någon han säga ”flinta och fnöske”. ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ!

Under natten hade de svarta molnen dragit iväg och en mild bris smekte båtens sidor. Kaptenen stod där tyst och styrde båten fram igenom natten. Men under däck låg hans besättning och sov djupt. Speciellt Pablo, som hade fått den mjukaste sängen. Han drömde om att han en dag skulle bli kung. Kung över Spanien, Sydeuropas till ytan största stat. Grannar med Portugal, Andorra och Frankrike. Amerikas erövrare. Han drömde att han skulle krönas av en fisk. Och när fisken satte kronan på Pablos huvud , sa fisken: Jag kröner dig nu till kung över Spanien. Alla Spanjorer som tittat på kröningen började jubla. Och i jublet steg en ekande stämma: Vakna slöfock! Vakna slöfock! Vakna slöfock! Vakna slöfock! Men nu stod där ingen fisk eller jublande undersåtar, utan Juan som ruskade Pablo till vakenhet.

- Vakna Pablo! Vi vill ha frukost! Du får allt skynda dig.
- Jag kommer, jag kommer. Oj vilken häftig dröm. Tänk om man var kung.

Han steg med trötta ben upp och klädde på sig. Inne i kabyssen satt Kaptenen och de andra gubbarna och väntade på frukost. Pablo fick skynda sig att steka ägg och bacon och ta fram bröd och smör och honung till de utsvultna sjömännen. Sedan pressade han apelsiner till juice.
(Valencianska såklart). Efter frukosten började de plocka upp näten de hade lagt ut. Det verkade vara en fin fångst. Massor av räkor och bläckfiskar.

- Det här får vi mycket för på Valencias marknad, röt kaptenen förnöjt.
- Då kan jag steka bläckfiskarmar till middag, sa Pablo.

Tills middagen kunde Pablo ta sig en tupplur. Och det gjorde han också. ZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ! Han vaknade av att hans klocka på handen ringde. Klockan är fem. Dags att stiga upp och laga mat tänkte han och gav sig iväg till köket. Han lagade det han var bäst på: stekta bläckfiskarmar. När maten var lagad lade sig Pablo ner för att sova igen. ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ! Plötsligt vaknade han av att båten ryckte till och han hörde hur något skrapade mot skrovet. Hjälp!!! Hade de gått på grund!? Pablo slet på sig kläderna och sprang upp på däck. Uppe på däck härskade stormens makt. Där stod kaptenen och de andra. De slet för att inte båten skulle uppslukas av de förrädiskt höga vågor som piskade båtens sida. Stormen tjöt så högt att Pablo inte hörde Felipes varnande rop:

- Akta bommen, Pablo!!

Men det var försent. Pablo fick bommen rakt i bakhuvudet, svimmade ,och föll överbord.
ZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZZZZZZZZZZ!
Han drömde om skära elefanter och blåa kaniner och att han klappade dem. Plötsligt vaknade han. Underlaget han låg på var lite varmt och torrt. Sand. Pablo låg på en sandstrand. Var är dom andra? Var är jag? Han såg en väg en liten bit bort ifrån där han låg. Han gick dit och väntade på att en bil skulle köra förbi. Snart kom en lite gul Citroen Cv2(deux cheveaux) körandes. ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: En berättelse som berättar om Spanien

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-17]   En berättelse som berättar om Spanien
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=620 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×