Rymdsonder

5 röster
6350 visningar
uppladdat: 2006-05-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Frågeställning
Blandad information
Om rymdsonder

Källförtäckning.
1.Fysik Lpo Bok 3.
2. Googgle.
3.Altavista.
4. Egen kunskap.
5. Nasa

Det finns en europeisk rymdsond som kallas Venus express. Sonden åker runt Venus, det är därför som den kallas Venus express. Venus express lämnade jorden i november år2005. Det kostade ca 220 miljoner att bygga den. Sonden är väldigt mycket svenskt utrustad. Planeten Venus har varit besökt 2 gånger och första gången var år 1990 då en amerikansk rymdsond nådde dit. Och den heter Magellan. Det finns en svens rymdsond också som heter Odin och det kostar också väldigt mycket per år för att Odin ska hållas igång ca 11 miljoner per år.

Smart-1 är Europas första uppdrag till månen Och satelliten har utvecklats och konstruerats vid rymd- bolagets tekniska i solna på uppdrag av ESA.

Den japanska rymdsonden Hayabusa har ett uppdrag som går ut på att samla in olika prover ifrån asteroiden Itokawa och Hayabusa har i uppdrag att landa på asteroiden för att kunna ta olika prover på den. Hayabusa har redan landat en gång på Itokawa men måste göra det igen och det är ett väldigt svårt uppdrag.

År 1977 tog USA ett stort framsteg av universum. 1977 så sände USA upp en rymdsond som de döpte till Voyager som bland annat har sänt en massa tydliga bilder ifrån planeten Saturnus och en massa olika stjärnor i vårat solsystem. Voyager har tagit bilder som har varit sex miljarder kilometer ut i rymden.
Voyager är en väldigt känd rymdsond som har funnits väldigt länge och USA har gjort väldigt stora framsteg med Voyager.

Två stycken rymdsonder som heter Spirit och Opportunnity har lite tidigare hittat spår av vatten på Mars och att planeten tidigare kan ha huserat liv. T
Den sex-hjuliga skapelsen som är lika stor som en golfbil, och den har färdats i fem kilometer och samlat in en massa information för framtida Marsfäder, både obemannade och bemannade. Spirit har tagit 70.000 bilder.

06:15 GTM lyfter Nasas rymdsond Messenger vars slutmål är den innersta planeten i vårat solsystem, Merkurius. Messenger ska under sju år göra en komlicerad resa för att 2011går Messenger in i en omloppsbana runt Merkurius.

Planerade uppskjutningar (uppgift från nasa)

Venus Express står först i tur. Redan i oktober i år ska den skickas upp med en Soyuz Frega-raket från Baikonur i Kazakhstan.

Herschel blir det nya rymdteleskopet för infrarött. Upp 2007.

James Webb Space Telescope ska ersätta rymdteleskopet Hubble. Skickas upp med en Ariane 5-raket 2010.

Solar Orbiter ska studera solen på nära håll från 2010.

Rymdsonden Gaia ska kartlägga stjärnorna i Vintergatan. Planerad til 2011.

Bepi-Colombo ska undersöka Merkuris. Skickas upp 2011-2012.

Solar Orbiter ska studera solen på nära håll från 2010.

Rymdsonden Gaia ska kartlägga stjärnorna i Vintergatan. Planerad til 2011.

Bepi-Colombo ska undersöka Merkuris. Skickas upp 2011-2012.

Lisa-projektet ska fånga gravitationsvågor i rymden. Planeras till 2011.

Xeus ska observera röntgenstrålningen i universum. Skjuts upp tidigast 2014.

Darwin ska söka efter jordliknande planeter i vår galax någon gång efter 2014.
Här är några av Esas beslutade och pågående rymdprojekt för den närmaste tioårsperioden:

Venus Express står först i tur. Redan i oktober i år ska den skickas upp med en Soyuz Frega-raket från Baikonur i Kazakhstan.

Herschel blir det nya rymdteleskopet för infrarött. Upp 2007.

James Webb Space Telescope ska ersätta rymdteleskopet Hubble. Skickas upp med en Ariane 5-raket 2010.

Solar Orbiter ska studera solen på nära håll från 2010.

Rymdsonden Gaia ska kartlägga stjärnorna i Vintergatan. Planerad til 2011.

Bepi-Colombo ska undersöka Merkuris. Skickas upp 2011-2012.

Lisa-projektet ska fånga gravitationsvågor i rymden. Planeras till 2011.

Xeus ska observera röntgenstrålningen i universum. Skjuts upp tidigast 2014.

Mars
Forskare har med hjälp av data från Mars Express kartlagt Mars geologiska historia. Man har kommit på att det har funnits vatten på mars för ca 400 miljoner år sedan. Man vet inte riktigt vad som hände med vattnet som försvann och klimatet som blev förändrat.
Forskarna har delat in Mars i tre olika tidsåldrar. Den äldsta är "phyllosian" och detta tros ha inträffade för 4,5 - 4,2 miljarder år sedan. Klimatet var troligen varmt och fuktigt och stora områden med bäddar av lera formades, de flesta finns kvar idag. Dem har en teori om att dessa ler bäddar bildades under ytan. Om detta stämmer kan det vara så att Mars yta alltid har varit torr. Om det någon gång har funnits liv på Mars så är denna tidsålder den mest troliga.
För mellan 4,2 - 3,8 miljarder år sedan infann sig tidsåldern "theiikian". Denna tid var en aktiv och våldsam tid i Mars historia. Många och stora vulkanutbrott drev på stora klimatförändringar.
Den tredje och lägsta tidsåldern är "siderikian" som började för 3,5 miljarder år sedan och fortsätter än idag. Vatten har med största sannolikhet inte varit framstående under denna tid. Istället har stenar formas av väder och vind.
De olika tidsåldrarna har fått sina namn efter de grekiska namnen på de mineraler som formades och utvecklades under den aktuella tiden.

Rymdsonden Mars Express, har funnit bevis på att även Mars har "norrsken" eller i detta fall ekvator sken. Sedan tidigare vet man att även planeterna Saturnus, Uranus, Neptunus och Jupiter har ekvator sken.
Ekvator skenet uppstår runt midnatt lokal tid, när joner och elektroner påverkar det övre atmosfären och magnetfältet. Detta fenomen är identiskt med det som har på jorden skapar norrsken. Polarsken och ekvator sken uppstår när elektriskt laddade partiklar bromsas upp i atmosfären. När detta sker avges energi som ger upphov till ljus. Ett polarsken kan bland annat vara rött, blått eller grönt. Det förekommer även norrsken med alla färger inblandade.
Anledningen till att det inte förekommer polarsken på Mars är att planeten sakar ett starkt dipolfält och detta gör att fenomenet inträffar mer mot ekvatorn.

ASPERA-3 består av fem sensorer (givare) som mäter elektroner, joner och kraftfulla neutrala atomer. Ombord på Venus Express finns ett liknade instrument.

Rymdsonden Mars Express fortsätter sitt framgångsrika uppdrag. Den 25 december 2005 var det två år sedan Mars Express gick in i omloppsbanan runt Mars.
På två år har Mars Express kartlagt både Mars atmosfär, yta och underjord. Det tar tid att analysera alla data uppgifter som är insamlad. Av det material man har börjar analysera, har detta lett till större förståelse om mars uppbyggnad. Man har även kartlagt Mars atmosfär med hjälp av MARSIS.
Den har med hjälp av sina radarantenner undersökt atmosfärens överresta lager.

Krater på Mars fylld med vatten is. Kratern är ungefär 35 kilometer tvärsöver och 2 kilometer djup på det djupaste stället. Upplösningen är 15 meter/pixel.
Foto: ESA.

Den vackra bilden till höger är inte bara en vacker krater på Mars, utan en vacker krater med vatten is. Kratern, som ännu inte har något namn, ligger nära Mars nordpol. Bilden är tagen av den ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Rymdsonder

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-05-16]   Rymdsonder
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6211 [2024-05-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×