Nagorno-Karabach

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Konflikten mellan Armenien och grannlandet Azerbajdzjan är en konflikt som pågått under lång tid. Konflikten bygger på vems tillhörighet Nagorno-Karabach egentligen är. Nagorno-Karabach är ett bergsområde beläget i Azerbajdzjan, men med majoriteten av befolkningen tillhörande armenierna – folk som flytt dit under sovjetunionens existens, samt det nertystade folkmord som ägde rum under första världskriget – där omkring 2 miljoner armenier tros ha dött. Trots att Nagorno-Karabach var beläget i Azerbajdzjan, förklarade de sig självständigt i väntan på att bli en del av det armeniska moderlandet.

Sovjetunionens ledare, Stalin, utövade sin söndra och härska politik. Han splittrade länder under hans fötter, länder han hade makten över. Han gav Azerbajdzjan Nagorno-Karabach, och även ett område liggandes mellan Iran och Armenien till Azerbajdzjan. Armenien var dock fast beslutna i att återfå makten om ”sin” mark.
Azerbajdzjan ansåg att även de hade blivit bestulna på mark. Att deras landsområden hade blivit skänkta till Armenien. Detta skedde redan kring 1920-talet.


När Armenien efter sovjetunionens fall blev en självständig stat började tvister kring området Nagorno-Karabach ta sin form på nytt. 1990 var konflikten ett faktum. Det dröjde dock tre år tills konflikten tog väpnad form. Vapenanvändningen startades av Azerier, men fick snart respons i form av ett militärt motangrepp ifrån Armenierna. Under denna period flydde många utav de Azerier, som var bosatta i området, till Azerbajdzjan. Tusentals dödades och skadades till följd av kriget och drygt en miljon personer, de flesta azerer, drevs på flykt i sitt eget land.

Turkiet, som geografiskt sätt ligger väster om Armenien, valde att ställa sig på Azerbajdzjan sida i konflikten. Beslutet kring det byggde på äldre händelser, då turkar och armenier inte kunnat komma överens(exempelvis folkmordet...) , istället för att grunda sig i hur och varför konflikten existerade.

Turkiet och Azerbajdzjan utförde tillsammans under ett antal år en så kallad blockad utav Armenien. Dom fryste deras handel, och industri tillgångar. Vägar ut och in i landet blockerades och hölls under uppsikt, så varor varken kom ut eller in i landet. Tack vare detta fanns det bara två vägar in i landet, antingen genom Georgien – vilket var osäkert och allt annat än riskfritt, och genom Iran – vilket var väldigt dyrt. Armenierna led fruktansvärt av det här, speciellt vintertid. Och pengar förlorade de, massvis. Men det var inte bara Armenien som förlorade pengar på denna olagliga blockad, Turkiet och Azerbajdzjan förlorade även de transportvägar. Gas, olja och andra varor transporterades effektivast genom just Armenien. Denna blockad bidrog därför med både positiva liksom negativa följder.

Året 1994 lyckades en vapenvila genomföras. En vapenvila som än idag gäller. Att kalla någon av dessa länder för segrare kan nog vara att ta i. Än är konflikten inte över, helt. Men man säger att med denna vapenvila har ett streck dragits över händelsen, och de egentliga vinnarna är Armenierna. För Armenierna var de som tog över, och numer är bosatta i området. Armenierna lyckades med andra ord med sin plan, att återta sin mark. Men tvisten kring Nagorno-Karabach är nog än inte helt över.

Armenierna såg ...