Kemiska substanser i matspjälkningskanalen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Varje dag får vi i oss salter, vatten, vitaminer, mineraler, fetter, proteiner och kolhydrater men kolhydrater, proteiner och fett är de tre beståndsdelarna i kosten som kroppen inte kan ta upp som de är. För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig dessa ämnen måste de spjälkas till små, små, små delar. För att detta ska vara möjligt måste ett flertal kemiska ämnen tillsättas. Inget ämne sönderdelas helt och hållet från första början, därför behövs flera ämnen under resans gång.
När maten har nått sin slutdestination har kolhydraterna spjälkats till enkla sockerarter, proteinerna har blivit till fria aminosyror och fettet till glycerol och fettsyror.


Amylas
Amylas är ett enzym som sönderdelar stärkelsen och glykogen. När den gjort sitt jobb finns glukos, maltos och större delar av stärkelsemolekylen kvar.
Nedbrytningen sker i två steg, i det första bryter alfa amylas ned kolhydraterna lite lätt och i det andra fortsätter beta amylasen nedbrytningen. För att en nedbrytning ska vara möjlig krävs det att det finns en viss temperatur och pH, därför fungerar det inte då man spottar ut då.
Amylas som finns i spottet bildas främst i öronspottkörtlarna och i underkäks- och undertungsspottkörtlarna.


Magsaft
I magsäckens slemhinna finns fem miljoner små körtlar som producerar magsaften. I magsäcken blandas maten med magsaften som består av saltsyra, slem, pepsin, vatten och salt. Här bryts endast 10-15% av proteinerna ned och 30-50% av stärkelsen och nästan inget fett, detta är då förklaringen till varför man kan operera bort den

- Saltsyra, HCl (Väte + klor)
Saltsyran i magsäcken oskadliggör flertalet bakterier, flagellater (encelliga protoctista organismer med små piskand gissel som de förflyttar sig med) och parasitmaskar.
Saltsyran bildas i magens slemhinna av klor från blodets saltinnehåll.

- Pepsin
Pepsinet påbörjar sönderdelningen av protein till aminosyror. Proteinerna (som bland annat finns i våra muskler) är uppbyggda av långa kedjor av aminosyror. De enzymer i kroppen som spjälkar dessa kedjor åstadkommer först mindre kedjor, de så kallade peptiderna och därefter aminosyror. Aminosyrorna som kroppen sedan tar upp genom tarmväggen används för att bygga upp nya protein. De fungerar helt enkelt som byggnadsmaterial.
Pepsinet (som spjälkar proteinet) fungerar bäst vid låga pH-värden och gynnas alltså av saltsyran. Rubbas saltsyrenivån får pepsinet därmed svårt att utföra sitt jobb.
Galla
Gallan innehåller nedbrytningsprodukter från vår ämnesomsättning, gallsyror, vatten, hormoner, salter och gallfärgämnen. Gallsalterna gör fettet vattenlösligt och gallsyrorna fördelar fettet till små fettkulor. Senare kommer bukspottet och spjälkar det till glycerol och fria fettsyror. De sönderdelar alltså fettet tillsammans.
Levern som avsöndrar en halv liter till en liter galla per dag bildar gallan överallt i levervävnaden. Genom ett tunt och fint nät av gångar förgrenar det sig slutligen ned till gallblåsan där den koncentreras genom vattenupptagning. Gallblåsan ligger bakom levern och sticker ut en liten bit nedanför revbenen. Gallan som utsöndras går från blåsan till gallgången som sedan slås ihop med gången från bukspottkörteln och mynnar ut i tolvfingertarmen. Gallans utsöndras bara då mat passerar, därför finns det en liten ringmuskel som sitter vid mynningen och kan utsöndra gallan i rätt tidpunkt. Därför lagras gallan i blåsan i väntan på att få komma ned. Blåsan rymmer ca 50 milliliter vätska dvs. en halv deciliter.


Bukspott
Bukspottskörteln (Pankreas) som finns belägen långt in i kroppen, framför ryggraden, utsöndrar bukspott i tolvfingertarmen. Varje dygn blir det omkring 1,5 till 2 liter bukspott som kommer ut. Bukspottet består av många olika enzymer bland annat trypsin, amylas och lipas. Trypsinet fortsätter att sönderdela proteinerna, amylasen stärkelsen, och lipas fettet. Bukspottet innehåller också bikarbonat som är ett basiskt ämne. Detta neutraliserar födan för att övriga organ inte ska ta skada.


Tarmsaft
Tolvfingertarmen övergår i den 5 meter långa tunntarmen. I dess väggar finns körtlar som avger tarmsaft. Det gör maginnehållet mer lättflytande och lättare att transportera. Nedbrytningen av kolhydrater, fetterna och proteinerna slutförs här.


Vad har bildats?
När hela processen är klar har vi fått druvsocker av kolhydraterna (cellulosa och fibrer kan vi dock inte ta upp) vilket används vid cellandningen, aminosyror av proteinet för att bygga upp alla våra celler och glycerol och fettsyror av fettet för att ha som energireserv


Källor:

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.vitaviva.com/sv/health/health_problems_details.138.aspx [2006-04-02]

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.mimersbrunn.se/arbeten/2354.asp [2006-0...