USA- ett välfungerande land

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning;

1. Inledning s. 2
2. Problemformulering/frågeställning s. 2
3. Metod s. 2
4. Huvudtext/sammanställning/bakgrund s. 3
– Underskott i den federala budgeten s. 3
– Sjukförsäkring & fattigdom s. 4
– Oljekonsumtion s. 5
5. Analys s. 6
6. Källförteckning s. 9



Inledning

USA är det landet som vi läser om näst mest om i hela världen, näst efter vårt eget. Det finns mycket som kan påverka deras framtid negativt som det måste göras något åt snarast. Oljan tryter i världen och USA konsumerar mest av alla länder. För att USA ska kunna utvecklas måste de finna alternativ till oljan innan det är för sent då den inte finns mer.
Allt fler blir fattiga i USA och den största orsaken är massinvandringen. De fattiga har svårare att få vård eftersom USA inte har någon allmän sjukvårdsförsäkring vilket har gjort att alla amerikaner inte får den vård de behöver.
Underskottet i den federala budgeten växer, vilket är farligt för att det kan dämpa tillväxten (inte bara i USA utan i hela världen då många länder är beroende av att exportera till USA). Obalansen i byteshandeln är en av orsakerna till det enorma underskottet, vilket är mycket problematiskt att få stopp på då handeln måste anpassas till WTO, (World Trade Organization), och världens länder som alla vill att det ska vara rättvist.

Problemformulering/frågeställning:

USA är ett land som blivit omtalat bl.a. för dess ledande utveckling och låga arbetslöshet. Det är ett välfungerande land just nu, men det finns en risk att det inte blir det om 50 år. Ett välfungerande land har invånare som mår bra, kan få sjukvård när de behöver, inte har stora ekonomiska problem som tynger ner dem och där ingen bli diskriminerad för dess religion, kön, samhällsklass eller annat. Kort sagt: invånarna ska trivas i sitt land. Ett välfungerande land kan alltså inte ha alltför stora ekonomiska problem så det måste skära ned på någonting som gör att invånarna inte mår bra. Landet måste också kunna tänka på framtiden och inte bara tänka vad som är bäst för nuet.
USA har precis som många andra länder många problem att sätta tänderna i. Jag har valt att utforska tre problem som jag anser är väldigt viktiga att de tar itu med så fort som möjligt, för de handlar om framtiden.
Oljekonsumtionen måste få ett stopp, har USA förstått det och vad ska de göra åt det?
USA har världens största oljekonsumtion och ingenting verkar göras för att stoppa den, snarare tvärtom, de främjar den. ”Kriget mot terrorismen” anser många var ett svepskäl för att USA skulle försäkra sin framtid med en god tillgång till olja.
USA:s fattiga invånare bara växer och växer. Utan en allmän sjukförsäkring och en massinvandring som de inte vet hur de ska få bukt på kan landet bara gå utför. De fattiga kommer att bli ännu fler, och sjukdomarna kommer inte att bli färre. Kan USA få stopp på växandet av fattiga och kunna hjälpa dem vid sjukdomar i framtiden?
USA:s underskott i den federala statsbudgeten växer sig allt större. Hur ska landet få en balanserad budget och samtidigt inte orsaka enorm inflation? Landet måste skära ner på budgeten någonstans, och administrationen vill ta från skolbudgeten och sjukvårdsbudgeten. Dessa två budgetar behöver snarare mer än mindre pengar, för att ge alla den sjukvård de behöver och för att skolungdomarna ska få lära sig det de ska i skolan. För att det inte ska ske en inflation av dollarn sjunker räntan ena dagen och höjs den andra. Om en inflation skulle ske påverkas inte bara USA utan många andra länder.

Metod

Jag tycker att jag hittat mycket bra statistik som inte är för gammal. Det krävde däremot väldigt mycket tid att finna då jag fick läsa igenom en hel del orelevant fakta för att hitta det jag ville. Jag har gjort situationsanalyser på alla mina frågor, de tre underfrågorna och själva landet för att komma ifrån källan så mycket som möjligt. Källorna har hjälpt mig att få en uppfattning men eftersom en del fakta har starka åsikter som talar mot varandra, så gäller det att man läser fakta som inte utrycker någon åsikt också, det är då lättare att få en egen uppfattning enligt mig. Genom att göra situationsanalyserna fick jag också uppdelat för mig vad USA själva tyckte de skulle göra i framtiden och mina egna åsikter. Orsakerna som källorna nämner kan jag inte säga så mycket om eftersom de redan har hänt och jag inte kan ta reda på om allt de säger stämmer precis, så där måste jag fundera på om det verkligen kan vara en logisk orsak eller inte.
Jag har valt ett land som är demokratiskt och visserligen har ett krig med andra länder men jag tycker inte att jag använt mig av de stora begreppen någonting. Att USA har krig mot terrorismen säger jag eftersom det är ett allmänt uttryck numera som betyder att USA tycker att de bekämpar terrorn i världen med hjälp av att sätta in trupper i Irak.
Att jag precis som många andra tycker att USA ska sluta upp med deras enorma oljekonsumtion har med att göra att mina fakta säger att oljan snart tar slut och därför så borde man lägga fram nya förslag till energiframställning på bordet för att utvecklas som land och bli mer miljövänligare vilket även det gynnar framtiden. Jag bygger upp min egen åsikt genom att se på undersökningar och genom att ha läst både objektiva och subjektiva källor. Subjektiva källor kan hjälpa mig belysa ett problem, men jag tycker inte att det påverkar min åsikt.

Huvudtext/sammanfattning/bakgrund:

Folkgrupper: vita 70 %, svarta 12,7 % spansktalande/hispanics 13 %, asiater 4 %, indianer, samt Alaskas och Hawaiis ursprungsbefolkningar.
Armén 2005: 633 630 man
Armén 2004: 502 000 man
Bytesbalans 2004: -665 938 miljoner US dollar
Arbetslöshet 2003: 5,5 %
Samtliga fakta från landguiden.

Det kraftiga underskottet i den federala budgeten har många orsaker. Främst är det obalansen i utrikeshandeln, kriget mot terrorismen, Centralbankens upprepade höjningar av styrräntan (för att få kontroll på inflationen), engagemanget i Afghanistan och skattesänkningar under Bush tid.
Obalansen i byteshandeln är svårt att lösa, då alla länder vill spela på lika villkor och USA själva vill ha fördelar.
Försvagad investeringsvilja och köplust har blivit konsekvenserna av företagsskandaler, terrorhandlingar runt om i världen och oro för krig. Statistiken visar en svagare tillväxt än väntat och en liten uppgång av arbetslösheten. Finansieringen av underskotten sker sedan mitten av 1990-talet av ett stort inflöde av utländskt kapital som kommit dit med hjälp av ett positivt investeringsklimat och förväntningar om en fortsatt bra produktivitetsutveckling. Men om t.ex. investeringarna i näringslivet inte går bra och förväntningarna på en god utdelning skulle börja svikta på allvar så skulle kapitalinflödet minska drastiskt. Det skulle göra att dollarns värde sjunker ytterligare och räntorna skulle bli högre. Centralbanken i USA (Federal Reserve) har till uppgift att hålla inflationen låg och stabil, alltså hålla ett fast penningvärde. Det gör den med hjälp av en styrränta. Den räntan kräver centralbanken när andra banker tar lån från denna bank. Om det är en dålig tillväxt i landet, när det inte är mycket pengar i rörelse och en dålig arbetsmarknad där få lönehöjningar görs, då sänker de räntan så att folk kan konsumera mera. När det är tvärtom, alltså bra tillväxt, blir det hög inflation och då höjer centralbanken styrräntan så inflationen dämpas. Styrräntan påverkar nämligen räntekostnader för privata hushåll och företag som lånar av andra banker. Förtroendet för den amerikanska ekonomin är relativt högt, och därmed kan räntan hållas låg, vilket t.ex. gynnar husmarknaden. En motsatt effekt kommer att utlösas om räntorna börjar stiga. Det viktiga är att räntan inte skjuts i höjden alltför abrupt, för en gradvis justering av obalansen är oundviklig. En alltför abrupt höjning av räntan drabbar inte bara USA:s tillväxt utan hela världens, eftersom många länder är beroende av att kunna exportera till USA.
Inom tillverkningsindustrin har miljoner av jobb gått förlorade de senaste åren, det har förmodligen inte hjälpt ekonomin.
Kriget i Irak beräknas ha kostat enorma summor, 250 miljarder dollar idag. Självklart har det varit med och påverkat underskottet i den federala budgeten.
Engagemanget i Afghanistan har kostat 190 miljarder dollar .
Skattesänkningarna som Bush har gjort de senaste åren tycker han inte ger en negativ effekt på underskottet i den federala budgeten . Han hävdar också att han för en tillväxtpolitik som det nu märks gynnar den ekonomiska utvecklingen. Det finns en del kritiker till detta uttalande.
Det var en stor majoritet (runt 80 %) som tyckte Bush skulle ha satsat på att ge alla amerikaner sjukförsäkring istället för att han sänker skatterna, en minoritet föredrog skattesänkningarna (ca 15 %) mätt i en opinionsundersökning (CBS polls). Enligt en källa lever mer än var tionde amerikan i fattigdom. Samma källa skriver också att 36 miljoner amerikaner, alltså 12,5 % av befolkningen, klassificerades som fattiga 2003 (där de menar att familjer under ca 19 000 dollar per år och för en ensamstående under 9000 dollar per år är klassad som fattig). Här verkar orsakerna bl.a. vara den invandringspolitik som förts de senaste åren, under Clinton och Bush tid. Massinvandringen skapar fler resurssvaga hushåll genom att den sätter en press nedåt på lönerna. Det finns omkring 12 miljoner illegala invandrare i USA. Latinoamerikaner var 2003 13 % av befolkningen men stod samtidigt för 40 % av de fattiga. 50 % av de fattiga är ensamstående kvinnor. Halva summan av de samlade inkomsterna går till en femtedel av befolkningen, en ojämn fördelning som gör att klyftorna mellan rika och fattiga bara ökar. De rika blir bara rikare och de fattiga blir bara fattigare.
I USA har man ingen allmän sjukvårdsförsäkring, det gör att det är upp till var och en hur mycket man vill lägga på sin framtida vård. De som är fattiga prioriterar bort sjukvårdsförsäkringen, för det finns inte de pengarna i deras plånbok. För fattiga finns det hjälp man kan få, med ett federalt program som heter Medicaid. Denna hjälp är behovsbeprövad. Äldre medborgare garanteras sjukvård genom Medicare, som också är ett federalt program. Men ett häftigt besparingskrav väntas på programmen, detta p.g.a. allt dyrare sjukvårdskostnader. År 2003 var 45 miljoner oförsäkrade (+ 1,4 miljoner från året innan), vilket betyder 15,6 %, men siffran bara växer här med.
WHO (World Health Organization) rankade USA:s sjukvårdsystem på trettiosjunde plats . En allmän sjukvårdsförsäkring har USA försökt införa under 1990-talet av Bill Clinton, men ett allt för hårt motstånd i kongressen satte stop den gången. Det är upp till företagen att ge en gruppsjukvårdsförsäkring till sin personal, men eftersom sjukvården kostar allt mer pengar så gör även försäkringarna det, därför lägger företagen över merparten av avgifterna på sina anställda som ofta också har en privatförsäkring. USA har vinst- och marknadsdrivande sjukvård och det finns de som hävdar att det är det som gör att USA har världens dyraste sjukvård och dessutom väldigt ojämlik. En försvagning av primärvården som kostar minst och enen förstärkning av specialistvården som kostar mest kan vara en av orsakerna till varför sjukvården blir allt dyrare. Läkarräkningar har blivit den vanligaste orsaken till privata konkurser .
Vi är alla medvetna om att oljan börjar ta slut i världen. Alla källor säger olika om hur lång tid det är kvar tills oljan är helt slut (om vi fortsätter med samma konsumtion som idag) men det är förmodligen mellan 35-100 år. Det är ett faktum som många tror USA blundar för och har gjort det i många år nu många år nu. Det började på 70-talet då en oljekris drabbade världens alla oljeberoende länder. Europa började planera för en framtid med mindre oljekonsumtion, men USA smidde helt andra planer och valde att gå en fortsatt oljeberoende väg. De arbetade, och håller fortfarande på att arbeta för en framtid med god tillgång till olja. Amerikanerna har en enormt stor oljekonsumtion, och den är mycket hög per capita. Även om USA är världens största producenter av råolja , så importerar idag över hälften av oljan i världen! Landets oljeförsörjning vilar i stort sätt i den främre orienten. Jag har källor som menar att olja är samma sak som säkerhet och utan den konsumtionen hade inte USA varit världens ledare. De arbetar för en globalmakt över persiska viken för att få olja som täcker deras behov i framtiden.

Den mörkaste färgen betyder 20-92 ton CO2 utsläpp per capita medan den näst mörkaste betyder 10-20 ton per capita.

Istället för att satsa på kollektivtrafik har det satsats på motorvägar. Jag är uppväxt med att höra att man ska åka tåg istället för bil och att om några år kommer många fler åka runt med mer miljövänliga bilar. Det känns som om de blundar för det kommande problemet. I USA ska de fortsätta med olja tills den tar slut helt, men vad gör de sedan? Eller så kommer det inte gå så långt, Bushadministrationen håller nämligen på att smida nya planer, och den här gången är det miljövänligare.


Analys

USA är landet som har setts som det land som fört de andra länderna framåt inom bl.a. forskning, IT-revolutionen och utvecklingen, men det finns mycket som talar för att det inte kommer vara det länge till. Om USA kommer minska oljekonsumtionen i framtiden, kan det enligt vad jag tror påverka mycket vad som kommer att ske med landet om t.ex. 50 år. Bush har själv gått ut med att landet måste bli mindre beroende av speciellt utländsk olja och ett mål som lyder: Före 2025 ska 75 % av den olja som förbrukas i USA ersättas med etanol. Han vill ha mer forskning och utveckling på energiområdet, vilket är förståligt då det görs nya upptäckter från år till år. Amerikanerna har också fått upp ögonen för kraftvärme och fjärrvärme den sista tiden, det efter att Bush varit på ett besök på ett fjärrvärme företag i Saint Paul, Minnesota vilket gav en del publicitet.
Om kongressen godkänner kan kraftvärme och fjärrvärme få ett uppsving i USA. Bush vill att det används mera lokala bränslen för att minska exporten och det ska vara mycket flexibelt. Det kommer upp många olika förslag som: Trädbränsle, vindkraft, biomassa, solenergi, geotermisk energi, kraftvärme, bränsleceller, fjärrvärme och så naturligtvis olja, kol och naturgas. Jag tycker det är synd att de inte gjorde som oss i Sverige från början, att satsa på alternativa bränslen, då kanske inte USA hade varit lika krigslystna idag.
Bush vill också etablera amerikansk energipolitik med Kanada och Mexiko för att minska kostnaderna för hushåll, förbättra luftkvaliteten och främja utvecklingen av förnybar energi och alternativa bränslen. De kan nu alltså vara på rätt väg, även om de kanske bara tittar åt rätt håll. Jag hoppas verkligen att de här förslagen som även ses i miljövinklat perspektiv går igenom. Jag tycker Sverige har en bra kollektivtrafik och därför tycker jag även att de borde satsa mer på det. Jag har också hört att amerikaner inte cyklar och promenerar till skolan/jobbet/affären som vi i Sverige kan göra, vilket får mig att önska att en satsning på att försöka få en hälsosam attityd ut till folket görs i framtiden. Både oljekonsumtionen och koldioxidutsläppet skulle minska. Det skulle vara en långsiktig plan som kanske framför allt måste gå igenom reklamen, eftersom den har en stor effekt på oss människor idag.
En balanserad budget är också ett mål som USA måste nå för att kunna fortsätta utveckla sitt land. Ett underskott i den federala budgeten kan försvaga dollarn som kan driva upp räntan och minska efterfrågan vilket dämpar tillväxten. Tillväxten idag är näst intill obefintlig. Köplusten är det brist på i USA vilket är en konsekvens av företagsskandaler, oro för krig och terrorhandlingar. Skulle räntan gå upp skulle hela USA:s befolkning bli drabbade eftersom att räntan varit låg och många har tagit lån, både de amerikanska företagen och hushållen. Bushadministrationens planer att minska statens avgifter på bl.a. utbildning och hälsovård med sammanlagt 60 miljarder dollar har jag svårt att se skulle fungera. Hälsovården behöver verkligen pengar eftersom den är dyrast i världen och ändå inte räcker till, och skolan behöver ju också pengar för den är ju på väg neråt den med. Personligen så tycker jag att USA ska ta tillbaka trupperna från Irak och försöka hålla dem hemma, använda pengarna de får över till att skapa en allmän sjukförsäkring och satsa på en bra och billigare sjukvård där folket får möta en läkare istället för att få en produkt i handen. Om olja betyder säkerhet för landet så borde sjukförsäkringen betyda trygghet för den enskilde. USA har ingen lösning på sjukvården alls just nu, jag tycker det snarare känns som att de tar pengar ifrån den och alltså låter den vara en kassakista. Enligt mig är det ett felaktigt tankesätt. Samtidigt så förstår jag att de måste minska på statens avgifter någonstans men var någonstans ifrån? Inte sjukvården, den behöver ett bättre system som blir mer ekonomiskt i längden. Egentligen så finns det ju aldrig något man kan ta pengar ifrån eftersom allting behöver pengar, om inte för att utveckla så åtminstone för att upprätthålla. Det som talar för att underskottet i den federala budgeten kommer att försvinna snabbt, alltså att USA får en balanserad budget inom något enstaka år är om de tar pengar från andra behövande ställen. Jag tror att det hade varit förödande och det enda positiva i det hade varit att underskottet försvunnit snabbt. Men i nästa budgetförslag hade konsekvenserna blivit betydligt större.
Under Clintons tid gjorde de skattehöjningar för att få bukt med underskottet, vilket inte togs emot väl av folket . Men jag tror ändå det kan vara en av flera bättre lösningar, men då är det på ett långsiktigt perspektiv. Jag tycker de borde försöka ta små summor från de ställen som går att ta ifrån, göra skattehöjningar och ta hem trupperna från Irak (för jag tror inte de får så mycket gjort i Irak). Tyvärr hade inte folket tyckt om dessa lösningar då de får betala mer skatt (och man kan se tillbaka på historien med Clinton), vilket inte presidenter gillar. De vill ju ha en folkopinion som är positiv till deras politik och därför så tror jag att det krävs en modig president för att göra detta. Jag tycker att det är ett smart val att blanda flera åtgärder för att få ihop mer pengar, som tycks vara en filosofi i USA:s anda. De verkar som de ofta får ihop den ekonomin de behöver genom att låta en blandning mellan privat, offentlig och frivilligarbete/välgörenhet finansiera eller som nu från olika områden, istället för att en enda instans tar ansvar för allting, hela vägen. Som jag nämnde i huvudtexten så var det ca 80 % i en opinionsundersökning som sade att det hade varit bättre att Bush satsat på en allmän sjukvårdsförsäkring istället för att sänka skatterna , och då är det en fördel att opinionen står på presidentens sida om han väljer att göra den här reformen. Fortfarande blir det ett problem från vilka områden de ska ta pengarna ifrån för att täcka underskottet, men om de är mindre summor så blir det inte lika stor förändring. Fler och fler verkar bli mer negativa till kriget i Irak och många av mina källor påstår att det är en lögn att kriget är mot terrorismen. De menar att kriget nästan enbart är till för att få den olja de behöver för framtiden. Kriget har kostat väldigt mycket pengar som skulle kunnat gå till bättre saker som t.ex. en allmän sjukvårdsförsäkring så alla får vård.
Men även om nu USA skapar en allmän sjukvårdsförsäkring, kommer ändå inte alla bli nöjda. Orsaken till varför en allmän sjukvårdsförsäkring behövs är att fattigdomen sprider sig och de som är fattiga inte har råd med vård. För att få stopp på växandet av fattigdomen måste man se på vad som orsakar den, vilket bl.a. är massinvandringen då många illegala invandrare är fattiga. Många av dem är latinamerikaner som står för 40 % av de fattiga i USA. Massinvandringen sätter press nedåt på lönerna då arbetsgivarna får fler att välja mellan och behöver därmed inte ge så mycket i lön för att få en arbetare och arbetssökande kanske inte kan sätta så höga krav då de verkligen behöver ett jobb med tanke på att de kanske redan är fattiga. Ett stopp på massinvandringen behövs och USA har planer på att låta immigranter som tagit sig in bli kriminella och dessutom bygga ett hundra mil långt staket vid Mexikanska gränsen och ge större bevakning. Detta talar för ett stopp på massinvandringen men det finns en invandrardebatt i USA som talar lite emot det. Bush hävdar att USA skulle få problem om illegala invandrare inte får komma in då han menar att de gör jobb som inte amerikaner vill ha. Han vill att om de illegala invandrarna kan bevisa att de varit i USA i längre än fem år och de betalar skatt för de inkomster som de haft under den tiden ska de få stanna. Demonstrationer har skett den senaste tiden där folket säger att de vill att gränsskyddet ska förbättras och att arbetskraftsinvandringen skall regleras. Om kongressen och Bush administrationen lyssnar på folket så tror jag det kan bli en lösning på massinvandringen och därmed hindra växandet av fattiga.
Någonting som skulle kunna stoppa alla dessa reformer som jag tycker vore de bästa, alltså stoppa ”kriget mot terrorismen”, skapa en allmän sjukvårdsförsäkring, stoppa massinvandringen, satsa på miljövänliga bränslen är att USA väljer en militär lösning mot Irans kärnprogram. Jag tror att därmed skulle en rad otrevligheter hända, t.ex. Hela Mellanöstern skulle gå emot USA (de skulle lägga miljontals med pengar på trupper och därmed utökas underskottet, det blir ingen allmän sjukförsäkring och pengar kommer förmodligen inte läggas på miljövänligare bränslen), USA kommer få fler personer som tycker de handlar fel i problematiska situationer mellan länder (vilket inte gynnar deras tillväxt,) och Iran blockerar inloppet till Persiska viken där USA då inte kommer åt all sin olja. Jag tror inte på att krig skulle lösa någonting och därför hoppas jag att USA lägger ner stridsyxan och på något sätt försöker få bättre kontakt med Mellanöstern.





Källor:

Källförteckning
6/4: http://www.landguiden.se/
17/4: http:/...