Örnsköldsvik som företagarstad

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Vilken grupp av företag är störst i Örnsköldsvik?

Den företagsgrupp som är påtagligt störst i Örnsköldsvik är de så kallade tjänsteföretagen (ca 11 000 företag) De ligger på omkring 51 % av de tre stora grupperna tillverkande, handels och tjänsteföretag. Två exempel på tjänsteföretag är Öviks Energi och SchlumbergerSema.
Efter det har vi de tillverkande företagen (6600), som utgör ca 30 % av företagen i Örnsköldsvik. Till tillverkande företag hör exempelvis Domsjöfabriken, Husumfabriken, M-real och Hägglunds Vehicle. Sedan har vi handelsföretag (4000) som ligger på ca 19 % och därmed tillhör de med minst företag i Örnsköldsvik. Två exempel på Handelsföretag kan vara Beijer och Coop Forum


2. Försök att skapa en helhetsbild av hur Örnsköldsvik växt fram som företagarstad.

Det var den stora befolkningstillväxten för ca 150 år sedan som har gjort Örnsköldsvik till den företagsgrund den har idag. Eftersom den stora befolkningstillväxten, ökade efterfrågan av varor, och då också den ekonomiska tillväxten. En fabrik byggdes för att klara av den ökade efterfrågan av varor och tjänster. Fabriken byggdes med den modernaste tillgängliga teknologin och på så sätt fick Örnsköldsvik en bättre ”ställning” och utvecklingen bara fortsatte. Men det har också funnits ”svackor” och utvecklingen har ibland avstannat nästan helt för att sedan stadigt utvecklas igen. Det var som sagt under mitten av 1800-talet som Örnsköldsvik började sin utveckling. Som under den tiden bara var en liten byggd. Örnsköldsvik var då ett handelscentrum i en sakta framväxande industribyggd. När Örnsköldsvik först blev kallad stad hade den ungefär 1900 invånare. Då var det handel och hantverk som var Örnsköldsviks melodi. Men det fanns också en del tjänstemän, några som levde på inkomsterna från hamnen och sjöfarten. Just industri fanns det inte mycket av i Örnsköldsvik just vid 1900 talets början. Örnsköldsvik levde på att producera från Nolaskogs jordbruk, skogsbruk och sågverk. I ett försök att få Örnsköldsvik till en mer populär stad krävdes publicitet. Så kronprins och kungabesök utnyttjades effektivt och handeln med andra städer ökade i maklig takt. Vid 1900 talets början så blomstrade sågverksindustrin och även järnvägen kom till stan och förde med sig stora fördelar. Fler affärer och andra företag grundades både i staden och på landsbygden. Även den stadiga folkökningen skapade underlag för en mängd små serviceorter. Jordbruket gav allt större inkomster och skogsinkomsterna höll i sig. Domsjö fick en sulfitfabrik, som sedan dess varit ett markant inslag i stadsbilden. På det stora hela utvecklades näringslivet i Nolaskogs ganska väl. 1930 skedde en stor förändring i Örnsköldsvik. Det var bland annat industrin som började startas på allvar. Bland annat byggdes en Treetexfabrik, en Modofabrik och även textilfabriker. Orter och befolkningen omkring Örnsköldsvik, som Bredbyn, Arnäs och Själevad kunde nu när nymodigheter som Cyklar, mopeder och bilar uppfanns vid 1930-1960, och när det blev en självklarhet bland arbetarna, söka in sig till centrum och företag i staden Örnsköldsvik. Det byggdes många nya fabriker och andra företag och affärer sökte sig mot Örnsköldsviks kärna. För att ungdomar skulle söka sig till centrum i Örnsköldsvik, så öppnades gymnasium och andra skolor. Sakta men säkert har Örnsköldsvik växt sig större. Och det med tack vare Örnsköldsviks centrum som är mycket serviceföretaginriktat, Domsjös storindustri, Själevads småindustrier och Gullängets verkstadsindustrier. Tillsammans har det byggt upp till vad Örnsköldsvik är idag. Örnsköldsvik har just nu en mycket hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden. I Örnsköldsvik finns det aktiva invånare och ett positivt företagsklimat som är en grundförutsättning för att Örnsköldsvik som stad ska kunna...