Omsorg vi demens

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Omsorgens innehåll:

Medicinska insatser

• Vårdpersonalen. Det har varit vanligt att personalen i vården inte har varit tillräckligt utbildade, så det är viktigt att höja den medicinska kompetensen hos den personal som arbetar med våra äldre. Framför allt de dementa då det är ett svårt och väldigt krävande arbete.

• Demensutredning. Det är viktigt att diagnosen demens blir ordentligt faställd med hjälp av datortomografi, blodflödesmätningar och psykologiska test för att utesluta andra sjukdomar.

• Regelbunden medicinsk kontroll. En dement person kan ha väldigt svårt att själv känna efter hur man mår, det kan också vara svårt att kommunicera med omvärlden. Personal måste vara mycket uppmärksamma på signaler och noga med att undersöka orsakerna.

• Medicinering. Medicineringen måste ske försiktigt. Artrofin gör hjärnan känsligare för förgiftning, med god omvårdnad är det möjligt att minska behovet av läkemedel.


Omvårdnad – omsorg

All omsorg ska präglas av värdigt bemötande och ett positivt förhållningssätt. Det kräver både känslighet och omdöme. Att hjälpa utan att stjälpa, att stimulera utan att ställa för höga krav. Att visa och komma med ledtrådar utan att det upplevs som kritik. Omvårdnaden ska vara kompensatorisk vilket innebär att man ”fyller i” där det fattas, inte tar över. Man ska göra så mycket som möjligt tillsammans i lugnt och fint tempo. Tydligt tal och kroppsspråk är viktigt.
Matsituationen är särskilt viktig eftersom det är vanligt med undernäring och uttorkning hos dementa. Mat som de känner igen sedan förr, trevlig dukning och trivsam samvaro runt måltiden kan hjälpa.
Det som vi lärde först i livet är det som finns kvar längst hos en demenssjuk. Det som lärts senare i livet försvinner fortast. Tidigare försökte man träna de dementa i att hålla reda på dagar, årstider m.m. Det har man slutat med nu för man såg att det bara ledde till stress för den som inte kunde svara. Idag försöker man istället att låta den sjuke få tillfälle att praktisera sin tidigare livsstil. Aktiviteter som anknyter till tidigare liv väcker gamla associationsbanor och minnen. Det får i sin tur positiva effekter på andra områden.
I början behövs mindre hjälpinsatsen mest socialt och praktiskt stöd. Senare tillkommer större insatser av fysisk omvårdnad och kanske sjukvård. Det är viktigt att omsorgens innehåll förändras i takt med sjukdomsförloppet.



Gemenskap

Demenssjuka blir lätt isolerade och passiva och samtidigt vet vi att gemenskap och sysselsättning är jätteviktigt både för vår fysiska och psykiska hälsa.
De som vårdas i hemmet av sina anhöriga får till hjälp en undersköterska. Det är ett tungt arbete för en anhörig att upprätthålla den nivå av aktivitet som den sjuke behöver. Sköterskan hjälper till. Dagverksamhet och liknande ger omväxling samtidigt som den anhörige kan få lite tid för sig själv.
För den som har annat boende ska det finnas en kontaktman som hjälper till med viktiga angelägenheter.
Vardagliga sysslor tillsammans är ett bra sätt att stimulera till naturlig aktivitet.



Boende

Det är naturligtvis bäst för den demente att bo kvar i sin invanda miljö, med stöd och hjälp av anhöriga och andra som den känner sig trygg med, så länge som möjligt.
Om man är tvungen att byta boende är det bästa om det är en liten grupp boende. Det ska råda hematmosfär. Personalen ska vara utbildad för att sköta dementa. Omsorgen ska vara personlig.
Flyttningar i senare skeden av sjukdomen bör undvikas.

Anhörigomsorg

Att se sin livskamrat bli sjuk är svårt och sorgesamt. Att se sin livskamrat bli helt förändrad i personligheten är nog ännu värre. Att bli mamma till sina föräldrar eller till sin älskade innebär nog både sorg, ilska, förtvivlan och skam.
Den demenssjuke bör ha all omsorg den behöver men den anhörige behöver också mycket stöd och hjälp. Den anhörige har med sin nära relation till den sjuke den bästa förmågan att förstå och hjälpa och det bör ses som en god investering att stötta den anhörige så att den orkar finnas till hands så länge som möjligt.

Äldre invandrare med demens.

Äldre invandrare har mycket skiftande behov beroende på hur länge de bott i Sverige, vad de har för kulturell bakgrund och vad de för övrigt upplevt i sitt liv.
Men egentligen borde inte detta vara svårare än andra dementa eftersom omsorgen ska vara individuellt anpassad. Svårigheten lig...