Multipel Skleros - Nervsystemets fiende

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är multipel Skleros?

Multipel skleros är en sjukdom som drabbar centrala nervsystemet (CNS), alltså hjärnan och ryggmärgen. Våra nervceller, neuroner, har långa utskott, axoner, där nervimpulserna leds. Axonerna är omgivna av fettrika Gliaceller, som fungerar som skyddande och isolerande höljen så kallade myelinskidor. Vid MS angrips myelinet av kroppens eget immunförsvar. Man har fortfarande inte hittat orsaken varför myelinet angrips av vita blodkroppar och antikroppar. Det sker attackvis i små härdar, lesioner, någonstans i CNS. Man kan få varierande symtom beroende på var i CNS inflammationen befinner sig. Det finns 2 olika sorters MS. Skov-MS och sekundär progressiv MS. Skov-MS innebär att "attackerna" eller symtomen kommer och går. Det kan komma ett tag och sen kan man vara utan symtom i upptill år och sen kan det komma igen. Ca. 70% av symtomen som uppkommer vi skoven går tillbaka helt. Sekundär progressiv MS innebär en gradvis försämring. Man blir sämre och sämre hela tiden. I Sverige finns det ungefär 10 000 – 15 000 MS-sjuka.

Orsak?

Orsaken till MS är fortfarande okänd men sannolikt är det flera faktorer som avgör:

Ärftligheten. Ca. 15% av alla patienter med MS har någon nära anhörig med sjukdomen. Sjukdomen går dock inte mellan generationer så själva diagnosen MS utgör inga hinder för att skaffa barn. Troligtvis krävs också andra yttre miljöfaktorer för att sjukdomen ska brytas ut men man vet ännu inte vad, men man tror att virus kan vara en utlösande faktor. Immunförsvaret blir vid MS överaktivt och angriper det egna nervsystemet.
Det sägs också vara andra faktorer som kan spela roll i MS uppkomsten och det är bl.a. Solens ultravioletta strålar och vissa samband finns mellan amalgam och MS.

Symtom på MS?

Eftersom MS innebär skador i hjärnan och ryggmärgen så kan symtomen variera. Symtomen som uppkommer vid MS är många men jag har valt att skriva om några stycken här nedanför.

Ansiktsneuralgi
Attackvis svår smärta i ena ansiktshalvan i en eller flera av nervgrenarna, i pannan, under ögonen eller på hakan.

Ataxi
Orsakas av en skada på lillhjärnan. Man har svårt att samordna sina rörelser. Musklerna kan inte samarbeta utan man är skakig och fumlig. Kan också påverka talet och det blir hackigt och otydligt.

Epilepsi
Några procent av de som har MS drabbas också epilepsi.

Förlamningar
Drabbar olika delar av kroppen. Armar, ben eller ansiktet kan vara helt eller delvis förlamat. Absolut vanligast är förlamning i benen. Efter 25 års sjukdom kan 2 av 3 fortfarande gå, med eller utan stöd.

Inkontinens
Kan innebära allt från trängningar, bråttom till toaletten, till helt ofrivillig tömning. Kan även gälla tarmen. Svårigheterna kan också vara de motsatta att man har problem att tömma blåsan och tarmen.

Kognitiva och emotionella problem
Till följd av skadorna som kan uppstå i hjärnan kan man få koncentrations- och minnessvårigheter men även depression. Man kan få problem med att göra flera saker samtidigt och man kan lätt "tappa tråden" och ha svårt för att hitta de rätta orden. Problem med närminnet kan uppstå redan i ett tidigt skede av sjukdomen.

Känselförändringar
Vanliga debutsymtom är domningar och även klåda, stickningar, myrkrypningar är också vanligt. Man kan ha svårt att känna kyla och värme och man riskerar att drabbas av brännskador. Över hälften av alla MS-sjuka har ont, men många vet inte att sjukdomen MS kan ge smärtor. Man kan känna sig skållad på huden, eller ha en djupare smärta som känns "inne i benmärgen".

Pseudoskov
"Falska" skov som ofta kommer i samband med feber, infektion, varmt väder eller fysisk aktivitet. Tidigare symtom återkommer eller förvärras men går sedan tillbaka helt. Speciellt synen drabbas.

Spasticitet
En slags spänning i musklerna ungefär som kramp. Det kan antingen vara att musklerna är spända hela tiden eller att musklerna rycker till ibland, men oftast är det båda två.

Talsvårigheter
Kan förekomma och då antingen som ett släpigt segt tal, hackigt eller svårt att urskilja orden.

Restsymtom
Efter ett skov kan symtom kvarstå. 30% av skoven ger någon form av restsymtom. Det betyder att 70% av skoven går tillbaka helt. Ofta så förvärras symtomen av stress. Det finns olika sorters stress, positiv och negativ. Det är den negativa som man ska undvika och finna sin egen takt att leva. Det är viktigt att man lär känna sin egen kropp så man vet vas som är symtom och vad som är vanlig trötthet. Det är lätt att tro att alla ens krämpor är på grund av MS.

Diagnos

Man måste göra ett antal olika undersökningar för att kunna fastställa diagnosen MS. Först och främst ska man bli undersökt av en neurolog. Finner han då några synliga tecken på neurologisk skada, t.ex. känselförändringar eller onormala reflexer gör han en lumbalpunktion, LP.

Lumbalpunktion
Neurologen tappar patienten på lite likvor, ryggmärgsvätska, den vätska som omger hjärnan och ryggmärgen. Om analysen av likvor visar ett ökat celltal av T-lymfocyter, en sorts vita blodkroppar, samt ökad nivå av immunoglobuliner, antikroppar, så har man MS. Efter LP så gör man också en magnetkameraundersökning, MRT.

Magnetkameraundersökning
En avancerad röntgen som måste användas då man inte kan se något vid en vanlig röntgen. Man kollar vätskeansamlingarna i hjärnan. Då en inflammation pågår, samlas det vätska kring den och detta visar sig som vita områden i hjärnvävnaden. Själva ärren syns som små vita prickar eller fläckar.

Behandling

Mediciner
Bromsmediciner har funnits ett tag på marknaden och den första kom 1995. Det finns mot både skov-MS och sekundär progressiv MS. Betaferon, Avonex och Rebif är alla betainterferoner och bromsmedicin för MS. Betainterferon är ett av immunförsvarets ämnen och verkar immunmodulerande. Det dämpar överaktiviteten i immunförsvaret och skyddar mot infektioner. De fungerar bra och har hjälpt många vid svåra smärtor. En lindring av skoven vid skov-MS och en fördröjning av försämringen vid sekundär progressiv MS. Betainterferon har visat sig ha effekt på lesionerna, MS-härdarna. Tyvärr så är det många som väljer bort medicinerna eftersom de kan bli svår biverkningar. De vanligaste biverkningarna är feber, frossa, led- och muskelvärk och huvudvärk. Man trodde förr att betainterferon kunde ge depressioner, men man har bevis att så är inte fallet.

Copaxone är uppbyggt på fyra aminosyror till ett ämne, som påminner om myelin. Hur det fungerar vet man inte riktigt, men en teori är att det binder vid T-cellerna (vita blodkroppar) och aktiverar inflammationsdämpande T-celler (T-suppressorceller). Biverkningarna är få och lindriga men medicinen fungerar endast mot skov-MS.

Annat
Sjukgymnastik är en viktig del i både förebyggande och symtomlindrande syfte. Förebyggande muskelträning och så att följdskador av snedbelastning, m.m. förhindras, och symtomlindrande vid t.ex. spasticitet, yrsel och balansproblem. Det finns också rehabliteringshem som är bra för MS sjuka t.ex.
Humlegården i Sigtuna
Treklöverhemmet i Ljungkile
Valjeviken i Sölvesborg.

TENS, Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering, är ett hjälpmedel som kan hjälpa mot smärta och även sårläkning. En sjukgymnast kan skriva ut så att man får hem en sådan apparat. Akupunkturbehandling kan ha liknande effekt. Kyla kan lindra spasticitet och smärta. På apoteket kan man köpa "ColdHot", små kuddar med gelé som man kan kyla ner i frysen. Qi-Gong är en gymnastik som många MS sjuka har blivit hjälpta av. Det går att genomföra även om man har ett handikapp, man gör så gott man kan och det man klarar av. Övningarna är bra för balans, andning och avslappning.

Forskning

Forskningen är nära att finna orsaken till MS. Det pågår olika forskningsstudier, både på orsaker och nya mediciner runt om i världen. Man har upptäckt fem områden på kromosomerna 5, 7, 12, 17 som troligen är delaktiga vid MS. Läkemedlet Simvastatin, som används för att sänka kolesterolhalten, har man upptäckt kan ha effekt på MS. I lab. försök har det visat sig kunna dämpa inflammationer i hjärnan och ska testas på en lite grupp MS-sjuka i USA.

Även benmärgstransplantationer och plasmabyte har man forskat kring i USA och förhoppningsvis om några år så kan man använda sig av detta på de flesta patienter och det ska ge goda resultat.

I Kanada har man upptäckt att Cancermedicinen Paclitaxel, som ofta används vid bröstcancer, ger bromsad effekt vid sekundär progressiv MS.
Dosen man använder mot MS är mycket lägre än vid cancer och biverkningarna är få.

Hjälp utifrån LSS
LSS, Lagen om Stöd och Service till funktionshindrade. Gäller: "Alla människor som drabbas av ett varaktigt fysiskt eller psykiskt "stort" funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande.
I råd och stöd ingår enligt LSS:

* Rådgivning och annat personligt stöd
* Personlig assistans
* Ledsagarservice
* Biträde av kontakt person
* Avlösarservice i hemmet
* Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
* Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
* Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad.
* Dagligverksamhet (gäller personer med utvecklingsstörning eller vuxna med förvärvade traumatiska hjärnskador).

Organisationer som vänder sig till människor med MS

NHR - De Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Är en av de organisationer som vänder sig till människor med MS. NHR ha...