Växthuseffekten

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:

Detta arbete handlar om hur växthuseffekten påverkar oss och vår omgivning, och vad vi kan göra åt den. Arbetet innehåller många egna åsikter och också professionella synpunkter.
Vi människor förstår inte alltid konsekvenserna av våra vardagliga handlingar, som t ex att använda hårspray, köra bil eller använda fossila bränslen, vilka alla ger ifrån sig så kallade växthusgaser. Med det här arbetet vill jag få fram en klarhet hos de som ännu inte förstår eller blivit informerade om konsekvenserna av sina handlingar. Samt försöka att på ett enkelt sätt förklara växthuseffektens ursprung och resultat.


Vad är växthuseffekten?

Den har fått sitt namn eftersom själva effekten liknar den som återfinns i ett vanligt växthus..
Jämförelse
Växthus: omges av ett tunt genomskinligt material som tillåter några av solens kortvågiga strålar att komma in. När strålarna reflekteras tillbaka från t ex golvet, så förvandlas de kortvågiga strålarna till långvågiga strålar - vilka inte har lika stark kraft. Vissa av strålarna orkar helt enkelt inte tränga igenom den genomskinliga ytan igen utan reflekteras istället tillbaka mot golvet. Tillslut har alla växter i växthuset absorberat energin i strålarna och strålarna försvinner. På så sätt höjs både värmen och möjligheterna till att absorbera energi kraftigt.

Jordklotet: omges av ett tunt och skört täcke av gaser. Några av dessa gaser, till exempel vattenånga och koldioxid, CO2, förhindrar att alla värmestrålar från solen reflekteras tillbaka ut i rymden. (De kort- och långvågiga strålarna gäller här med.) På så sätt behålls värmen genom att en del av solstrålarna reflekteras tillbaka till jordytan.



Problemet
Växthusgaser:
Det finns ett antal växthusgaser som fungerar som ett skydd mot ultravioletta strålar från solen och som en spegel för de strålar som reflekteras tillbaka från jorden. Nu ska jag förklara vad de bidrar med till växthuseffekten och varifrån de kommer. Det finns otaligt många växthusgaser, men jag tar endast upp de huvudsakliga växthusgaserna.
Pilarna som bara går åt ett håll betyder att ämnet inte kan återvinnas..
Fossila bränslen inte är återvinningsbart.

Namn Härkomst Påverkan
Koldioxid, CO2 Se ovan Bidrar med 50% av växthuseffekten. CO2 förvandlar Ozon (O3) till vanligt syre (O2) och gör så att mer och mer farliga strålar kan komma igenom atmosfären.
Metan, CH4 Jordbruk, avfall, ofullständig naturgasförbränning Bidrar med ca. 20 %. En metan molekyl påverkar växthuseffekten 25 ggr så mycket som en koldioxidmolekyl.
Ozon, O3 Ozon bildas nära marken av kolväten och kväveoxider, som kommer från industriella processer och biltrafik. Gasen Ozon är giftig och på marknivå är det en hälsofara. Men när den är högt uppe i atmosfären s är den extremt viktig för oss. Om ozonlagret inte fanns så skulle allt på jorden dö, eftersom Ozon fungerar som en avskärmare för skadliga solstrålar.
Freoner, CFC=klorfluorkarboner, HCFC, HFC Det finns många sätt som olika freoner bildas på. Te. x. freon finns bl.a. i drivgasen i sprayburkar och kylaggregat. Det läcker även ut i atmosfären vid tillverkning och förstöring av kyl- och frysskåp, dessutom olika sorters skumplast. Eftersom CFC och HCFC bryter ner Ozonlagret så har de båda blivit olagliga att tillverka eller att fylla på i fall de redan är i bruk. HFC däremot är inte förbjuden och används ofta nu i de produkter som tidigare innehållit de två ovanstående och förbjudna freonerna, men HFC påverkar växthuseffekten 10 000- 20 000 ggr mer än koldioxid.


Det är den naturliga växthuseffekten som är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle jorden vara ett dött isklot med en medeltemperatur på -18°C istället för +15°C som vi har i dag.


Fossila bränslen:
Jag vill börja med att försöka förklara vad fossila bränslen är.
Forskare har kommit fram till att jorden är ungefär 4600 miljoner år. 4600 miljoner år är en så stor tidsrymd att det kan vara svårt att föreställa sig hur långt det verkligen är. Men om du tänker på att vi människor bara har funnits här på jorden i 1-3 miljoner år, så kan kanske du kan komma fram till svaret att det självklart funnits andra djur och växer här innan vår livstid. Det ligger det kvarlevor utav både de växter och djur från den tiden lite varstans under jordytan. (Jorden vidgar sig hela tiden vilket leder till att markytan höjs och begraver det som ligger på marken en liten bit i taget. Detta gör att t ex dinosaurieskelett eller växter som fanns för länge, länge sedan, ligger djupt nere i jorden.) Dessa kvarlevor, eller fossiler som de kallas (därav namnet fossila bränslen), har med tiden förvandlats till nya saker som kol, naturgas och olja.
Nu kanske ni tycker ”Åh, vad bra. Då har vi ju jättemycket fossila bränslen att använda i vår vardag”. Men så är det absolut inte. Det tog en evinnerlig tid för fossilen att omvandlas till de fossila bränslen som jag nämnde tidigare. Därför har vi ett ganska begränsat lager med fossilt bränsle i vår jord. Fossilt bränsle är inte heller återvinningsbart, utan påverkar endast naturens balans på ett vis som är negativt - åtminstone enligt mig och väldigt många forskare. De negativa effekterna anses vara dess massiva utsläpp utav koldioxid och därför påverkar det samtidigt växthuseffekten som denna fördjupning faktiskt handlar om. Visste ni att de största koldioxidutsläppen kommer ifrån förbränningsverken av fossila bränslen? Fossila bränslen innehåller miljöfarliga ämnen. Vid förbränningen så bildas svaveldioxid och kväveoxider. Dessa bidrar till försurning och övergödning av landskapet.
Reningstekniken utvecklas dock hela tiden och en stor del av de farliga utsläppen kan förhindras. Naturgas är renare än kol och olja, men inte så mycket att vi kan ignorera dess påverkan av växthuseffekten.
Fossila bränslen bidrar till ca. 75% utav jordens energitillverkning och används som drivmedel i de flesta fordon.

Fördel: Vid användning av fossila bränslen så släpper du ut mycket koldioxid som omvandlar ozon (O3) till vanligt syre (O2) och hindrar därmed ett överflöd av ozon. Det ozonet skulle kunna komma ner på marknivå, och eftersom ozon är en giftig gas så skulle detta kunna vara dödligt för oss människor.

Nackdel: Utsläppen av koldioxid omvandlar ozon till vanligt syre och bidrar till ökandet av ”hål” i ozon lagret. Vanligt syre (O2) hindrar inte solens farliga strålar, d.v.s. de ultravioletta strålarna som kan orsaka hud cancer m.m.
Biobränsle är det gemensamma namnet på alla de bränslen som kan vinnas från växtriket. Bio betyder liv, och det är just vad biobränslena ger, liv. De ingår i en återvinnings cirkel, och påverkar inte balansen gällande atmosfären.
Biobränsle är namnet på alla bränslen som hämtas från växtriket. Eftersom vi i Sverige har gott om skog använder vi mest trädbränslen. Det kan vara ved, bark och spån från grenar, toppar och andra rester som blir över när man avverkar skog, eller rester från när man tillverkar pappersmassa.



När du ska omvandla fossilt bränsle till energi, gör du så här:

Jag vill inte gå in på det för mycket, eftersom det inte är speciellt relevant HUR det blir till energi. Det viktigaste är att vi använder energin från fossila bränslen slösaktigt och oansvarigt trots att det kan leda till att människornas tid på jorden förkortas extremt. Det kan faktiskt vara dina barn eller barnbarn som påverkas.
Men i alla fall, oljan eller gasen leds genom rörledningar in i pannan där den förbränns. Kolet matas in i pannan via transportband och förbränns antingen i form utav pulver eller större bitar, det beror på vilken panna som används. I pannan värms vatten tills det blir ånga. Ångan driver en ångturbin och en generator, när generatorn roterar så produceras el.



Konsekvenserna


Den ökade växthuseffekten påverkar starkt det globala klimatet. Konsekvenserna är mycket allvarliga. En undersökning från WWF (world wildlife fund/ Världsnaturfonden) visar att om vi fortsätter med dessa utsläpp som vi har nu, så kommer vi inom 100 år att bli av med en tredjedel av den naturliga levnadsmiljön för växter och djur. I följd av detta kommer kanske många djur- och växtarter att utrotas för gott, de känsligaste arterna är de som redan nu är hotade till utrotning av den stora skövlingen av skog eller utsläpp.
Utvecklingarna av växthuseffekterna är snabba och vissa ekosystem har det svårt att anpassa sig efter det nya. Ett exempel på detta är isbjörnen som är helt beroende på sitt nuvarande levnadsklimat. Nu när glaciärerna och istäcket vid Antarktis smälter av värmeböljorna, som är en följd av den globala uppvärmningen, så hotas isbjörnarna att dö ut. Is som smälter expanderar och det är inte bara isbjörnarna som hotas, människor i lågländer hotas av översvämningar och det är brist på dricksvatten. IPCC mätte höjningar utav vatten nivåerna i världen och kom fram till att vissa öar Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet riskerade att försvinna helt under vatten i framtiden. En mätning år 2002 visade att istäcket hade minskat med 9 % de senaste årtiondena.
Värmeböljorna var så starka år 2002 att Australien hade sin värsta torka någonsin och värmen fortsatte till Europa, USA och vissa delar av Indien. Sammanlagt dog det 35 000 människor i samband med denna värmebölja. Vi har redan bevis på att växthuseffekten är igång och inte tillräckligt mycket har gjorts för att stoppa den.
Det krävs pengar för att restaurera områdena som drabbats av t.ex. översvämning, värmebölja, torka eller andra naturkatastrofer. År 2003 kostade det ”FNs intiativ” 58 miljarder att hjälpa de förstörda naturområdena. De ekonomiska förlusterna har dubblats de sista 20 åren och det mesta tyder på en ytterligare ökning i framtiden.
Sjukdomar som malaria kommer att öka kraftigt och spridas över världen. Ett bevis på detta är ett virus kallat ”West Nile Virus” som upptäcktes 1999 för första gången i USA, tidigare hade det endast funnits i Afrika, Asien och Mellanöstern.



Lösningar
Bio bränsle:
Ett alternativ till de skadliga fossila bränslena är biobränsle. Här i Sverige har vi mycket skog, och därför använder vi bl.a. ved, bark och spån från grenar, toppar och andra rester som blir över när man avverkar skog, eller rester från när man tillverkar pappersmassa, för att tillverka energi. Biobränslen står för en ungefär en femtedel av Sveriges energiförsörjning. Men det är inte tillräckligt mycket för att vi ska kunna vara helt oberoende utav de fossila bränslena.
Biobränslen bränns i bland annat värmeverk som ger värme energi till tätorternas fjärrvärmesystem, men det används också i kraftvärmeverk som tillverkar el och fjärrvärme- Anläggningar bränner biobränslet i form av spån, flis, ihop pressade pellets eller pulver. Eftersom det är skatt på CO2 utsläppen vid förbränningen av fossila bränslen så har användningen av biobränsle ökat snabbt och smidigt. Till skillnad från förbränningen av fossila bränslen så kan biobränslen i princip inte påverka mängden koldioxid inom atmosfären. Ett dött träd som ligger och ruttnar i skogen avger samma mängd koldioxid som om veden skulle brännas i en vanlig kamin. Det är därför att koldioxiden från den brinnande veden ingår i ett kretslopp. Det som gör att jag skriver att bio bränslen I PRINCIP inte påverkar koldioxidens omlopp är att om trädet inte ersätts utav ett nytt, så blir det ett träd mindre som kan bryta ner koldioxiden. En smart grej att göra är att ta ut askan ur spisen och sprid den i naturen. Askan innehåller nämligen en mängd nyttiga mineraler och näringsämnen som kan hjälpa skogen återhämta sig.
Allt bränsle som kommer ifrån levande organismer kallas biobränslen. Bio: liv, Biobränsle: levande bränslen
.
Energiskogar
I Sverige så odlar vi inte bara spannmål, foder och grönsaker längre, utan vi odlar också skogar som senare kommer att användas till energiändamål, d.v.s. att skogarna kommer att användas som biobränslen senare. I Mälardalen har de en hel skog full med salix som är ett träd som inte bara binder koldioxid, utan också renar marken från tungmetaller. Salix är en sorts snabbväxande pilträd som gör att det går snabbt att få ny ved när den gamla är använd. Men det finns också nackdelar. Forskare menar att den tätbevuxna salixen gör det mycket svårt för vilt att följa sina gamla spår. Rötterna på salixen är livskraftiga och måste rensas bort om markägaren vill börja odla spannmål igen. En sak till är att landskapet ändrar utseende, men det får var och en bestämma själv om det är något bra eller dåligt. Salix är inte den ända växtlighet som används i energiskogar, vi har också energigräs (rörflen), raps, olika ärtväxter och halm som också används som biobränsle.

Är torv biobränsle eller fossilt bränsle?
Det är en fråga som man kan ställa sig. Likheten med fossilt bränsle är tiden torven behöver på sig för att bildas, men likheten med biobränslen är mycket större. Torven bildas genom förmultning som är en naturlig reaktion, därför står den närmare biobränsle än fossilt bränsle. Innan du börjar utvinna torv så måste marken prövas, enligt Torvlagen samt en miljökonsekvensbeskrivning, vilket innebär att man ska pröva om marken skulle vara bättre till andra markanvändningsintressen, som t.ex. odla spannmål.

Bio-bilar
Ett nytt bränsle har kommit ut på marknaden som kallas Etanol (etylalkohol C2H5OH). Etanol är i princip hydroxylerat eten blandat med fermenterat socker, vilket lättare är förklarat som ”luftat” eten, som är ett ämne inuti vissa frukter som kan få andra frukter att mogna snabbare, blandat med ”jäst” socker. Det är en svår process att förklara. I det här sammanhanget som handlar om biobränslen så används etanol i bilar som bränsle. De flesta bussar i Stockholm använder Etanol. Även fast upptäckten är relativt ny så har stora bilföretag som Ford, Toyota, Saab och Volvo redan börjat tillverka bilar som endast går på Etanol. I vinter kan du köpa en S40 F eller V50 F från Volvo för nästan samma pris som en vanlig bil. Du tjänar snabbt in mellanskillnaden på bränsleinhandlandet eftersom Etanol kostar ca 8 kronor litern medan vanlig bensin kostar uppåt 12 kronor litern. Nu när Etanol är så billigt så är det inte längre bara bra för naturen utan också för ekonomin.


Men vad gör världens ledare?

Kyoto protokollet:

Kyotoprotokollet är ett resultat av det Klimatkonventionen, som 1992 hölls i Rio, kom fram till. Kyoto är en stad i Japan, och där kom år 1997, regeringar från ett stort antal länder, fram till en överenskommelse.
Kyotoprotokollet är ett avtal som säger att världens länder måste försöka minska utsläppen av växthusgaser. Det sattes upp ”drömgränser” om hur mycket varje land var tvungen att minska utsläppen med i procent. Dessa ”drömgränser” ska länderna försöka nå mellan åren 2008-2012.
Men 1997 var avtalet ännu inte bindande för de ca 150 länderna som redan hade undertecknat det. De mest utvecklade länderna förväntades ta ledningen i denna kampanj mot en skadlig växthuseffekt. Rivstarten för Kyotoprotokollet var den 16 februari 2005 då ett av världens största länder bestämde sig för att ta upp pennan och skriva under, nämligen Ryssland. Nu när Kyotoprotokollet hade fått tillräckligt starka bundsförvanter så kunde äntligen avtalet bli en bindande lag för 128 länder. Avtalet kräver att 30 industriella länder ska minska utsläppen av växthusgaser, ett av dessa länder är Sverige.
USA var ett av de länder som hjälpte till att arbeta fram protokollet, men bestämde sig trots det för att inte skriva under avtalet! Förvånande nog var USA också ett av de länder som var med och sänkte miljökraven i avtalet. Amerikanarna hävdar fortfarande att det är för dyrt att minska utsläppen av växthusgaser. Tyvärr så är det så att USA står för den största andelen i utsläppen av koldioxid per invånare och bidrar med hela 24,7 % av de globala koldioxidutsläppen.
Kyotoprotokollets drömgränser ligger på 5 % i snitt som varje i-land måste minska sina utsläpp med. Trots det så är det inte tillräckligt för att stoppa förändringarna i klimatet. Avtalet ses endast som en början på ett långt arbete. Länderna var för sig måste ta tag i problemet kring växthuseffekten.

Avslutning

Vi har idag fördelen att ha kunskaper om hur vi skulle kunna förhindra växthuseffekten. Men vi har ännu inte börjat använda oss av kunskaperna tillräckligt. Det finns så många lösningar som skulle kunna leda till ett samhälle där vi lever i harmoni med naturen och inte bara utnyttjar dess tillgångar.

Tills för cirka 100 år sedan levde vi människor av det som jordens yta gav – ett naturligt omlopp. Det vi förbrukade ersattes snabbt av ny gröda, nya träd och växter. Vi odlade, fiskade, använde träd som bränsle….sedan kom industrialismen och det förändrade världen. Plötsligt ”plundrade” vi jorden på dess inre (fossila, icke ersättningsbara bränslen). Förbränningen av kol, olja förstörde vår atmosfär och påverkade både jordens inre och yttre.
Kanske är det dags att med dagens kunskap gå tillbaka till ett omloppstänkande sätt där vi ger jorden en chans att återhämta sig?
Personligen har jag genom detta arbete förstått konsekvenserna av mina handlingar och problemen i världen, åtminstone de klimatrelaterade. Med små insatser kan var och en av oss bidra till en bättre värld.


Källor:
http://www.wwf.se/show.php?id=1003708
http://www.wwf.se/show.php?id=1003698
http://www.wwf.se/show.php?id=1003687
http://www...