ISLAM- och deras syn på hälsa, ohälsa och smärta

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

För muslimer har varje del av livet en särskild betydelse och den troendes beteenden styrs av olika regler och påbud som finns skrivet i den heliga skriften, Koranen.
Därför är det viktigt för oss inom sjukvården att bland annat känna till deras olika syner på bland annat sjukdom, hälsa och smärta. Så att vi lättare kan förstå, behandla rätt, och vårda så att vi inte ”förstör mer än vad vi gör nytta”. Detta är skrivet utifrån att vårda en troende muslim.

Muslimers syn på sjukdom:
Enligt islam är sjukdom något som man bör acceptera och se som en påminnelse från Gud. Och när man befinner sig i en svår situation bör man ha tålamod och hysa förhoppningar.
Som troende muslim bör man aldrig se livet som en utväg ur det svåra, självmord är totalt förbjudet och absolut ingen lösning på så väl psykisk ohälsa som fysisk.
Tron är att livet skall bevaras och
”All medicinering är tillåten, även i nödfall blodtransfusion”.
Men i vissa delar av världen då särskild Sri Lanka, kan vissa troenden ej finna det lämpligt med blodtransfusion. Detta är för att man då anser att man kommer längre ifrån sin familj.
När det gäller njurtransfusion för detta ändas göras från en levande givare. Det är även ett måste för en muslim att behålla sin kropp så hel som möjligt så att göra en transplantation eller organdonation är något som är förbjudet.
Det finns även vissa restriktioner som ska följas vid medicinering, medicinen får inte innehålla någon form av alkohol. Men då kan det ibland göras vissa undantag och detta endast då om inget annat alternativ finns. Om sjukdomen blir alltför stor skall man be en bön för att låta Gud avgöra vad som är bäst.
Är en muslim skyldig någon något skall man alltid betala tillbaka det så fort som möjligt när man blir sjuk. Kan man inte så skall det skrivas i ett testamente hur man vill att skulden ska betalas.

Vårda en sjuk muslim:
Att vårda en troende muslim krävs att man vet vilket synsätt de har på sjukvård för att göra ett respektfullt omvårdnadsarbete.
En muslim vårdas helst hemma så länge som möjligt, men oavsett om de vårdas på sjukhus eller hemma är det viktigt att de inte är långt ifrån sina släktingar. Och att allt som kan stärka hemma känslan är stödjande.
Inom Islam är man mån om renlighet och därför så måste man respektera att en kvinnlig (även yngre tjej) muslim ändas vill tvättas av en vårdare av samma kön. Mannen vill bara tvättas av sin hustru. Det är viktigt att först och främst be vårdtagarens anhöriga om det vill sköta personlighygien. Detta är regler om deras renlighet och de gäller även vid döden och vid förberedelser inför begravning.
Vi bör även vara noga med mat. Då vissa saker för en muslim är förbjudet. Det är tex förbjudet att äta griskött, blodmat, och för de flesta kött som inte är slaktat på muslimskt sätt. Det finns även vissa regler och seder kring viss fisk och alkohol, men detta är bäst att fråga om då det är olika utbrett.

Vårda vid smärta:
Att vårda en muslim med stark smärta är inte det samma som att vårda en svensk.
Muslimer skriker ut sin smärta i långa böner, de får ord på känslorna och på så sett ser de att de släpper ut smärtan genom orden. Om en muslim tycker sig ha mycket konflikter och synd i sin familj, så kan denne vägra att ta smärtlindrande vid sjukdomar med dödlig utgång.
Detta för att de tror att deras lidande på något sätt kan bära familjens synder och konflikter.
Många muslimer (särskilt iranier) har kanske svårt att acceptera döden. Och de anhöriga säger till personal att inte säga vad det är för diagnos vid svårare/allvarligare sjukdom. Detta för att inte oro pat. med mer psykisk smärta.
När någon känner smärta efter det att tex en anhörig gått bort skall man sörja genom att intensivt gråt och då högt. Detta är då ett tecken man visar för sin sorg, även om man kanske inte känner något sorg.

Att bli sjuk till Ramadaan
”Om en sjuk person inte fastar under Ramadaan, väntandes på att bli bättre så han kan ta igen dagarna, men då får reda på att hans sjukdom är kronisk, får han ge mat till en fattig för varje dag som han missat. Om personen väntar på att bli bättre, men dör, finns det ingen skuld för honom eller hans släkt. Om en persons sjukdom anses vara kronisk, så att han inte fastar.Är detta ok. Men så går den medicinska vetenskapen framåt och det finns ett botemedel, som han använder och blir bättre, behöver han inte ta igen den fasta han missat, för han gjorde det som han var tvungen att göra då. (Fatawa Lajnah Daaímah 10/195) ”
Om man blivit sjuk får man bryta sin fasta. Men om sjukdomen är av mindre art, såsom hosta eller huvudvärk, så är det inte tillräckligt för att få bryta fastan. Om det finns medicinska bevis, eller om personen från tidigare erfarenheter, eller är säker på, att fastan kommer göra hans sjukdom värre eller att det tar längre tid att bli frisk, får han bryta sin fasta; det är ogillat (makrooh) att fasta under sådana omständigheter. Om personen är allvarligt sjuk, behöver han inte ha avsikten på natten att fasta följande dag, även om det finns en chans att han blir bättre till morgonen, det som räknas är den nuvarande situationen.
Om fastan medför medvetslöshet, så ska han bryta fastan och ta igen den senare. Om den som tar sömnpiller eller får bedövning för giltig orsak, och blir medvetslös i tre dagar eller mindre, måste ta igen fastan senare, för han räknas som den som sover; men om man blir medvetslös i mer än tre dagar, behöver han inte ta igen fastan för då räknas han som den som är galen, tokig.
Om man känner sig extremt hungrig eller törstig, och är rädd att man ska dö eller att kroppen ska ta skada på något sätt, och man har anledning att tro det, kan man bryta fastan och ta igen den senare, eftersom att rädda sitt liv är obligatoriskt. Men det är inte tillåtet att bryta fastan för att man inte klarar av svårigheten eller för att man känner sig trött eller är rädd för någon inbillad sjukdom. De som jobbar med fysiskt ansträngande jobb får inte bryta sin fasta, och de måste ha avsikt på natten att fasta följande dag. Om de inte kan sluta jobba men är rädda för att de ska ta skada, eller de får utstå extrema svårigheter som gör att d...