Groome

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

JOHANNELUNDS TEOLOGISKA HÖGSKOLA 790509-xxxx
Religionspedagogik PM Anna Morge
Lena Olsson 2006-07-15


Groomes 5 movements

Movement. 1: Om att benämna och ge uttryck för nuvarande praxis.
I den här delen kan deltagarna genom ord, dramatisering, bilder, musik (allt vad deltagarna komma på) ge utlopp för temat som de ska fokusera på. Det viktigaste är inte formen utan att deltagarna utifrån sina erfarenheter i livet ska få tillfälle att ge uttryck för temat på ett sätt som berör dem. Detta är vad man kan kalla introduktionsdelen.

Movement. 2: Kritisk reflektion över deltagarnas nuvarande praxis.
I denna del ska denna fråga ställas: vad gav vi uttryck åt egentligen i movement 1? Den kritis-ka reflektionen har för syfte att ge deltagarna ”en fördjupad medvetenhet över det valda temat i den egna existensens sammanhang” (s 107). Det finns inget bestämt sätt att göra denna kri-tiska reflektion på och syftet med den är att deltagarna ska skaffa sig ett kritiskt tänkande till sin nuvarande praxis i dess sociala och historiska sammanhang. Det viktiga är dialogen med varandra där deltagarna ska tolka och se på varandras erfarenheter, att man ska dela med av sig själv.

Movement. 3: Ge tillgång till kristen eller annan trostradition.
I detta moment kommer den gemensamma trostraditionen och visionen presenteras och innan movement 4 ska så ska dessa två presenteras så sakligt och kompetent som möjligt för att des-sa två ska kunna bli en del av dialogen och i deltagarnas berättelser. Groome framhåller att ibland så är presentationen om traditionens syn lärarens uppgift och att den kräver en uttryck-lig sakkännedom. Det är också viktigt att trostraditionen och visionen inte presenteras som något avlägset och främmande utan at t man söker sig till nutiden och visa på att den är stän-digt närvarande. Historien är tvåtusen år men vi ser inte med historiska glasögon utan med dagens.

Movement. 4: Dialektisk tolkning i mötet mellan trostraditionen och deltagarnas livsbe-rättelser.
.
I denna del så förväntas inte en kompromiss eller en avstämning mellan deltagarnas livshisto-rier och den gemensamma trostraditionen, där traditionen har till uppgift att korrigera livhisto-rien. Mötet är istället dialektiskt. Här ska ske en kritisk reflektion där man ska få möjligheten att ifrågasätta och skaffa sig insikter om olika reformationen som under de två senaste årtu-sendena påverkat individer och trostraditionen. Groome talar om en tolkande dialektik mellan kristendomens två källor. Deltagarna får möjlighet att, utan att rangordna, tolka dessa två och om de vill knyta en dessa två till deras egna liv.

Movement. 5: Ställningstagande och ansvar för sin livspraxis.
Groome anser att denna sista del är viktig medan andra kan undra om detta movement ska ingå i lärandeprocessen. Här uppdateras minst två infallsvinklar. 1, Groome kan tänka sig att movement 5 ligger på en betydande distans tidsmässigt jämfört med de övriga. 2, Den peda-gogik som Groome representerar kan inte tänka sig att ansvarsdelen inte ska få vara med, få vara en del, i lärandep...