Sverige statsskick, styrelse

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sveriges statschef är Kungen. Han har dock inte mycket att säga till om utan det mesta bestäms istället av riksdagen och regeringen. De är de som skall stifta lagar. Riksdagen utformas med hjälp av en folkomröstning. Svenskarna får ett röstkort med vilket de gör ett så kallat personval.

Man röstar på de personer i vilket parti man tycker skall sitta med i riksdagen, och i förlängningen även regeringen. Om ett parti på detta sätt får mer än femtio procent av rösterna kan de bilda en majoritetsregering. Får de inte det kan de antingen bilda en minoritetsregering eller en koalitionsregering. Nackdelen med en minoritetsregering är at man kan få svårt att få igenom sina propositioner och nackdelen med ren koalitionsregering är att man måste förlita sig på ett annat parti för att få igenom sina förslag.

Två andra regeringstyper är expeditionsregering och samlingsregering. Expeditionsregering är då en regering avgår så måste de sitta kvar en tid vid makten innan man har hunnit bilda en ny regering. De styr då landet men får inte fatta några stora eller viktiga beslut.
Samlingsregering är när alla partier i riksdagen bildar regering. Det kan ske i krissituationer som exempelvis krig.

Hur går det då till då man väljer riksdagen?

Alla svenska medborgare över arton år är rstberättigade och får rösta i valet. Rösta gör man i sin valkrets. Sverige är nämligen uppdelat i valdistrikt som i sin tur är uppdelat i valkretsar, lite som län och kommuner. Man gör egentligen tre val i ett. Dessa val gör man på tre olika valsedlar och de är val till riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige.

Valen i Sverige är så kallade proportionella val. Med det menas att de olika partierna får samma antal procent av mandaten i riksdagen som folk som röstar på dem. Får exempelvis Folkpartiet 21 % (otroligt!) av svenskarnas röster får de också 21 % av mandaten i riksdagen. Mandat är samma ska som röst i riksdagen. Varje riksdagsman har ett mandat.
För att riksdagen inte skall krylla av massa små partier så har man en fyra procents spärr till Sveriges riksdag. Det innebär att ett parti måste få mer än fyra procent av rösterna för att få vara med i riksdagen.

Hur styrs då Sverige när regeringen och riksdagen är färdiga?

Först måste alla nyvalda ledamöter samlas till ett riksmöte femton dagar efter valdagen.
Riksdagen sitter i en plenisal, eller kammare, och debatterar och beslutar. Ordförande i riksdagen heter talman. Regeringen har en egen byggand och den heter Rosenbad.

Statsministern skall styra landet och det gör han med hjälp av sitt kansli eller statsrådsberedningen. Till sin hjälp har han även en massa ministrar eller statsråd. De flesta av dessa är chef över var sitt departement. De tjänstemän som står direkt under varje minister i de olika departementen kallas för statssekreterare. Statssekreterare på Utrikesdepartementet kallas också för kabinettssekreterare. Utrikesdepartementet kallas också för ”Arvfurstens palats”. Om riksdagen anser att en minister missköter sina uppdrag kan de misstroende förklara ministern och det innebär att ministern får sparken. Majoriteten av riksdagen, 175 ledamöter, måste stå bakom misstroendeförklaringen annars blir det inte någon. Då regeringen lämnar ett förslag till riksdagen kallas det för en proposition. Om ett parti i riksdagen skulle göra samma ska kallas det för motion.

Om en motion eller proposition kommer till riksdagen skickas den oftast vidare för beredning i något av utskotten. Då bordläggs frågan tills den har blivit utredd vidare. Det sker i utskottet. Utskottet bereder frågan vidare. De forskar och granskar vad som har föreslagits. De kan skicka ett yttrande till berörda myndigheter för att höra vad de tycker om frågan. När utskottet är färdigt skickar de ett betänkande till riksdagen.

Efter några bordläggningar begär kammaren en utredning av riksdagen. Riksdagen tillsätter en utredning som fortsätter granska frågan. Sedan skickas frågan vidare på remiss till ett utskott som bereder frågan ytterligare och som slutligen avger ett betänkande. Riksdagen beslutar om man skall anta propositionen eller inte. Oftast följer riksdagen utskottets råd i betänkandet. Riksdagen skickar resultatet till regeringen som verkställer lagen.

De finns en speciell proposition som är väldigt uppmärksammad och som presenteras varje år är budgetpropositionen. Det är ett förslag på hur statens budget skall se ut under det kommande året.

När regeringen styr landet har de till sin hjälp, eller styrs av RO, riksdagsordningen. Det är ett mellanting mellan lagar och grundlagar. Sverige har fyra grundlagar: Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsförordningen och Successionsordningen.
För att en regering skall kunna ändra i någon av dessa krävs det två majoritetsbeslut med ett riksdagsval emellan.

En av riksdagens uppgifter är att kontrollera regeringen. Detta kan de göra på flera sätt. Till sin hjälp har de bland annat: Konstitutionsutskottet, Riksdagens revisorer, justitieombudsmannen och möjligheten till interpellation.

Konstitutionsutskottet kontrollerar att lagen e...