Betendeperspektivet

20 röster
52723 visningar
uppladdat: 2006-09-30
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
De tre forskarna som spelat störst roll för beteendeperspektivet var Ivan Pavlov, John B. Watson och Burrhus F. Skinner, båda från Amerika.
Ordet beteendeperspektivet kommer från behaviorismen som i sin tur kommer från engelskans behaviour som betyder just beteende.
Här står människornas och djurens mätbara beteende i centrum.
De nya beteendetankarna var det Pavlov som stod för, femton år senare utformade Watson en generell teori som han kallade behaviorismen och Skinner försökte att göra om teorin till praktiska resultat.
Dagens beteendepsykologer är duktiga på att behandla tvångssymptom och fobier. Och de är kända för sitt praktiska arbete med beteendeterapi.

Ivan Pavlov levde 1849-1936, och var en medicinsk forskare. Han visade resultatrikt att matsmältningen styrdes av nervsystemet, 1904 fick Pavlov nobelpriset för det.
Pavlov hade ett laboratorium i S:t Petersburg, där han opererade in slangar i hundar för att lättare kunna mäta tiden mellan att hunden fått köttfärs och till dess att magsaft börjar sippra fram.
Men snart började hundarna låta magsaft sippra fram innan de fått någon mat, detta störde förståss experimentet. Pavlov förstod att hundarna måste ha förknippat en ny signal med mat, det kunde varar stegen av vårdare som kom med maten.
Pavlov och hans assistenter försökte då att förstå hundarnas reaktioner inför olika situationer som hade med mat att göra genom att föreställa sig hundarnas känslor. Det misslyckades.
Då försökte Pavlov formulera sina upptäckter på en mätbar nivå.
Pavlovs klassiska experiment var upplagt så att maten var en signal, en stimulans. Det ledde tillett svar från hunden, en respons, d.v.s. saliven.

Så sattes en ny och neutral stimulus in i experimentet, en klocka. Klockan ringde nu alltid före maten, efter ett tag behövde hunden bara hör klockan för att börja producera saliv.
Pavlov betecknade maten som obetingad stimulus och reaktionen på det för obetingad respons. Ringsignalen kallade han betingad stimulus och gensvaret på ringningen betingad respons.
Inlärningen heter klassisk betingning. Med hjälp av detta experimenthittade Pavlov ett funktionssätt som alltid funnits hos djur. Att en från början neutral stimulus efter betingningen får en särskild respons.

Utsläckning är när man tar bort en betingning. Pavlov kunde t.ex. utföra en utsläckning genom att inte ge hundarna någon mat vid ringningen. Efter ett tag reagerar hundarna inte med respons längre.
Pavlov kom på att man kunde lägga till en ny stimulus.
Han lät hundarna se en ljussignal samtidigt som ringsignalen, efter några gånger räckte det med ljussignalen för att sätta igång saliveringen. Detta kallade Pavlov betingning av andra graden.
På djur kan man betinga upptill tredje graden.
Hundarna lärde sig att diskriminera vid betingning. De lärde sig att hålla isär olika ringningar. Tillslut avsöndrade de saliv endast vid den rätta ringningen.
Men hundarna kunde även lära sig att generalisera. En av hundarna fick mat i samband med åsynen av en cirkel. Ibland visade forskaren en ellips och hunden saliverade ändå. Då hade hunden generaliserat från cirkel till cirkelliknande former.
En av Pavlovs assistenter gav sig på att försöka lära en hund att skilja på en cirkel och en ellips. Assistenten lyckades med det, så han lät ellipsen likna en cirkel mer och mer.
Fram tills att ellipsen längd och bredd förhöll sig 8-9 klarade hunden att diskriminera.
Efter det bröt den ihop, ylade och försökte komma loss.
Det kallades experimentell neuros eftersom att hundens kollaps framkallades av försöket.
Pavlov trodde att hundens sammanbrott berodde på en kollision mellan inhibition som är dämpning och excitation som är upphetsning. Dessa är de två mest betydelsefulla reaktioner i vårt nervsystem, menade Pavlov och många andra forskare. Istället för att samarbeta kolliderade dessa två hos hunden. Detta skulle även kunna vara grundmönstret för psykiska störningar trodde Pavlov.
Med hjälp av psykofarmaka som är en medicin som påverkar nervsystemet och med terapi lyckades Pavlov få hunden nästan frisk. Det var mycket positivt med tanke på behandlingen av en del mänskliga neuroser.
Möjligheten att med hjälp av klassisk betingning manipulera människor väckte massa känslor.
Du sköna nya värld och A clockwork orange var böcker som behandlade ämnet.

John B. Watson levde mellan 1878-1958.
Han vidareutvecklade Pavlovs idéer.
Watsons kändaste experiment genomfördes på en elva månaders pojke som hette Albert. Albert fick kela med en av de vita experiments råttor och visade sin glädje över råttans lena päls. När Albert en dag lekta med råtta slog Watson ett slag mot ett järnrör, ljudet skrämde Albert. Efter den händelsen ville inte han leka med råttorna mer, han hade nämligen kopplat ihop det obehagliga med dem. Med andra ord en klassisk betingning.
Albert visade även rädsla för hundar, hästar och till och med människor med skägg. Albert hade generaliserat några egenskaper hos råttorna, förmodligen i detta fall att de hade vit päls, så att liknande saker skrämde honom.

Orsaken till att just detta experiment blev så berömd var att betingningen skedde på en människa, ett barn dessutom.
Och för att Alberts fall gav en bra förklaring till hur fobier uppstår.
Watson påstod att det enda man som psykolog kan försöka påverka är människans yttre beteende.
Fobier är ju en olycklig betingning så allt man behöver göra är att ombetinga patienten. Resultaten från experimentet med Albert publicerades 1920.
Ungefär vid den tiden skilde sig Watson och gifte om sig med assistenten Raynor. Det var då inte tillåtet så Watson fick avsäga sig sin professur och lämna den akademiska karriären. Men senare började han istället med reklampsykologi.
Burrhus F. Skinner levde mellan 1904-1990. Han var särskilt intresserad av den instrumentella eller operant betingning som den också kallas.
För att lite ätare kunna undersöka denna byggde han en så kallad Skinnerbox.
Skiner fick försöksdjuren att utföra allt svårare uppgifter genom att använda sig av förstärkning.
Det beteende som belönas förstärks konstaterade Skinner.
I den instrumentella inlärningen är beteendet som ett instrument för att nå målet. Skillnaden mellan klassisk betingning och den instrumentella inlärningen är att kalasisk betingning är byggd på reflexer och den instrumentella inlärningen försiggår med hjälp av mekanisk förknippning. I instrumentell inlärning förstärks det önskade beteendet genom någon belöning av experiment ledaren. Skinner skiljde på positiv och negativ förstärkning.
Positiv förstärkning är när belöningen kommer direkt efter det önskade beteendet.
Negativ förstärkning är att något obehagligt tas bort efter önskat beteende, som en sorts belöning.
Straff och negativ förstärkning ligger väldigt nära varandra och blandas lätt ihop straff eller aversiv förstärkning är någon slags av straff direkt efter oönskat beteende.
Skinner påpekade även hur viktigt det var med omedelbar förstärkning. Och även att belöningen ska vara kontinuerlig. Allra viktigast är det att belöningen kontinuerlig och direkt när det är en ny inlärning.

Sedan räcker det att belöningen kommer då och då, det kallas oregelbunden förstärkning. Ett bra exempel på oregelbunden förstärkning är olika sorters lotteri.
Oregelbunden förstärkning är en bra medicin mot utsläckning, som gör att beteendet upphör i brist på försträkning.
Skinner använde sig av en metod som han kallade formning eller shaping för att lära djuren riktigt låna och komplicerade uppgifter. Det innebar att han delade upp uppgiften i delmoment som han tillsist kopplade ihop till en enda lång uppgift.
Skinners viktigaste utgångspunkt var att djur och människor utvecklar beteenden som omgivningen förstärker. Han hävdade även att vårt inre liksom vårt yttre liv följer ”lagarna” om utsläckning och förstärkning.
Skinner var förutom en forskare en samhälls förbättrare. Skinner skrev några böcker men de fick ingen direkt betydelse.
Den så kallade beteendeterapin var det som fick störst framgång inom beteende psykologin. Det finns t.ex. terapi för att bota fobier som innehåller både klassisk betingning och förstärkning. Ofta lyckades denna behandling och det utmärkande för den är att patienten tar små steg i en trygg omgivning.
Även idag används beteende terapi mot t.ex. ätstörningar och ångestattacker. Psykologerna arbetar med själva symptomen och försöker träna bort dessa. Ofta blandas metoderna med de kognitiva teknikerna
Beteende perspektivet och behaviorismen har gett hård kritik till främst det psykodynamiska perspektivet.
Att beteendeterapi bara botar symptomen men inte går tillbotten med problemet är vanlig kritik mot beteendeterapin. På det brukar beteendepsykologerna säga att felinlärning faktiskt är roten till problemet.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om beteende perspektivet men...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Betendeperspektivet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-04-23

    Här ser man att du har inte fö

  • Inactive member 2009-07-03

    Vore trevligt med en lite mer pålitligare källa än Natur och Kultur-publicerade uppgifter. Det blir mer trovärdigt då.

  • Inactive member 2007-05-23

    oj oj oj vad mycket som är pla

  • Inactive member 2009-07-03

    Kul med psykologis/Pedagogiskt intresse TIps att låtta ätt ordbehandlingsprågram se överr stavningän... :-) Sen en liten sak i början.....Pavlov, Watson och Skinner, är "båda"från Amerika?? Vem är det som är schizofren av dem?

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-09-30]   Betendeperspektivet
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=6818 [2018-07-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook