Androgynitet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad hände med gränslandet?

I programmet tar man upp ett okänt och nästan bortglömt ämne -androgynitet. Kristofer Lundström, programledare för Kobra, börjar med att blicka tillbaka på tiden då androgyniteten blomstrade som mest, under 80-talet och dess pudelrock. Då var modet för killar och tjejer nästan detsamma och det var något som tilläts av tidsandan. Lite senare gjorde Rhodi Heinz Unisex-kollektionen som det var meningen att både killar och tjejer kunde använda. Idag kan man bara fråga sig; Vad hände med mittemellan? Har gränslandet mellan könen suddats ut?

Ofta tas androgyna personer som könlösa fastän det i själva verket är tvärt om –de är både man och kvinna. En person som känner sig androgyn har egenskaper från både den manliga och den kvinnliga sidan och vågar leva ut efter dem. Ordet androgyn används också för att beskriva utseende och utstrålning. En kvinna med manliga drag eller klädd för att smälta in bland män kallas ibland för androgyn, på samma sätt som att en man med feminina drag kan kallas det.

I Kobra visades även en intervju av Norah Vincent, som levde som man i ett år. Hon ville pröva var de sociala gränserna gick och fick se hur stora skillnaderna mellan män och kvinnor egentligen är. Som liten var hon en så kallad pojkflicka och blev kallad Ned av familj och vänner. Det gamla barndomsnamnet tog hon upp igen och med en löspenis i byxan och fejkad skäggstubb på hakan gick hon ut i samhället och prövade sina fördomar och teorier.

Androgynitet handlar mycket om normer och ideal. Är det verkligen något vi vågar gå emot? För det mesta tänker vi inte ens på allt som påverkar oss. Alla är vi individer och har olika egenskaper, vissa mer av det som vi kalla manligt, andra av det vi kallar kvinnligt. Detta är något som Helena Josefson skriver om i sin bok Genus – hur påverkar det dig (2005). Hon menar att killar förväntas vara framåt, starka och självständiga medan tjejer ofta bör vara mer passiva, anpassningsbara och känslosamma. Det handlar även mycket om utseende och mode. Tjejer har nästan mest press på sig. Idag är idealet en pinnsmal, ung blondin med stora bröst. Androgyniteten handlar mycket om att våga bryta sig loss från dessa normer och se mer under ytan, till det som finns att se bortom skalet.


Det finns vissa som har vågat ta steget och
låta båda sina sidor få lika mycket svängrum.
Bortsett från alla de som lever såsom Norah Vincent
finns det även människor i rampljuset.
Ett exempel är det amerikanska bandet Twisted Sister.
De tillhör genren glam metal och är kända för sina
tajta byxor och burriga hår.

Androgynitet är ett mycket okänt begrepp och kan därför lätt blandas ihop med annat. Det handlar till viss del om hur en människa ser ut men en androgyn kille behöver inte vara metrosexuell eller en lite manligare kvinna behöver inte vara homosexuell. Något som däremot har en viss koppling till androgynitet är jämställdhet, en människas lika rättigheter att få vara som man vill, utan att förtryckas på grund av sitt kön.

Jag tycker att androgyniteten är något som borde hävas fram mer. Det skulle öka valfriheten, inte bara till att få klä sig som man vill, utan ger även fler möjligheter till att kunna vara som man verkligen vill. Jag tror inte att det handlar i första hand om utbudet av kläder utan snarare om samhällets olika idéer och fördomar, vad accepteras? Tankegångar och normer är därför det som måste brytas först och främst. Och det går, det har vi redan sett om man tittar tillbaka på 80-talet.

Androgyniteten har haft sin historia, men nu tror allt ...