Bokrecension: Pilgrim på Havet av Pär Lagerqvist

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”Pilgrim på havet” av Pär Lagerkvist

Boken är en kort berättelse som med stor symbolikbeskrivning som skildrar avkristnade själar, och själar i behov av en Gud. Huvudpersonen Tobias ger stort utrymme för tolkning och analys. Döda ting belevas med känslor och naturavspeglingar får ange känslan för samtalen och situationerna ombord på ett skepp mot en helig plats.

Pär Lagerkvist var en svensk författare och poet som levde fram till 70 talet och hans böcker är ofta omtalade och djupa, ”Pilgrim på havet” är inget undantag.
Lagerkvist vart 1941 utsedd till; filosofie hedersdoktor, och var i min mening en symbolisk grubblare som funderade mycket över Guds existens, vilket blir väldigt tydligt i hans bok ”Pilgrim på havet”. Tobias, resenär på ”banditskepp”, som ska föra honom till det ”Heliga Landet”. Ombord på skeppet får Tobias bekanta sig med mysiska människor och riktiga avskum, vars karaktärer mer i min mening är med för att spegla det ”onda” i världen. Det ”onda” som alltid kan renas, vilket är bokens dolda budskap, enligt mitt sätt att tolka den. Trots att Tobias är bokens huvudperson så existerar han mer för att driva handlingen framåt, och för att få igång de samtal som utspelar sig i boken. Vad Tobias tycker och har för bakgrund får man som läsare inte heller något grepp om utan hans personlighet lever upp i boken endast genom en före detta präst vid namn Giovanni, som Tobias stöter på ombord.
Giovanni, väljer att berätta om en krossad kärlekshistoria där tron till gud sätts på spel.
Lagerkvist bok är kort men genom miljöbeskrivning och dialog mellan pilgrimen Tobias och Giovanni lockar den till stora tankar och funderingar.

AV: Petra Eriksson, ...