Svensk folktro

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vem har inte hört talas om älvorna som dansar i ring, Näcken som spelar sin musik, Skogsrået som snärjer unga män, Trollen som vaktar sina skatter och Tomtarna som tar hand om djuren?
Dessa väsen hör vi mest i sagorna, men faktum är att de faktiskt funnits med i våra mytologiska sägner sedan långt tillbaka i tiden.

Den svenska folktron grundar sig i vårt forna bondesamhälle, då man levde nära naturen.
Dåförtiden fanns inga nöjen som radio eller TV. Istället satt man tillsammans och berättade spännande historier om naturväsen och andra mysterier.
Man satte värde i berättarkonst och den som kunde fängsla publiken var lyckligt lottad. Det fanns faktiskt de som reste runt i gårdarna och för lite mat och husrum berättade de sagor om möten med mytologiska väsen. Dessa fördes över från generation till generation och har blivit till de sagor vi har idag.

Det finns historier om herrar som under sin livstid gick med lykta och mätte landmärken och ägogränser. De hade blivit så frustrerade över misstag som de gjort att de nu efter sin död fortsätter gå med sina lyktor för att rätta till det hela. Detta kan man fortfarande se som ljus som hoppar och far, blir ibland större och mindre, stannar till och sätter fart igen. I historierna kallas de lyktgubbar eller irrbloss, men numera vet vi att det finns naturliga förklaringar till fenomenet. I vissa fall är det långsamma elektriska urladdningar mellan marken och starkt laddade, låga moln. I andra fall, som vid sumpmarker, kan det vara växtlighet som ruttnar och avger metangas. Är då marken under fosforhaltig av mineraler kan det bli ett litet ljussken när syret i luften reagerar med dessa ämnen.

Tron på en övernaturlig värld fungerade ofta som förklaring till sådant man inte kunde förstå. Händelser som saknade synbar orsak som t.ex. mystiska saker man sett blev mer begripligt med folktrons väsen.
Då hade man inte vetenskapen som vi har idag, men å andra sidan levde de mycket närmare naturen än vi i dagens samhälle gör.
Vi har lätt för att förlita oss på svaren vi får av vetenskapen, men vissa av dessa fenomen som folktrons alla sägner berättar om kan vi än idag inte förklara.

Vem är det egentligen som gör små flätor i hästens man om nätterna?
Hur kommer det sig att man kan se siluetter i dimman på ängarna, och dessutom se ringar i gräset efteråt?
Visst har väl även du någon gång letat efter något som du är säk...