Räddningshundar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Allmänt om räddningshundar
I dagens samhälles räddningstjänst är räddningshundar en oersättlig tillgång, speciellt med
deras så väl utvecklade luktsinne. De har visat sig vara viktiga hjälpmedel t.ex. vid eftersök av personer som blivit begravda under rasmassor efter jordbävningar eller bombningar. Vid insatser i Armenien och Algeriet har räddningsverkat haft med räddningshundar som varit utbildade av SBK (Svenska Brukshundsklubben). Dessa hundar har sedan varit tvungna att sitta i fyra månaders karantän, och efter det vara hemma i två månader. Detta har gjort att det varit mer tveksamt för svenskar att skicka sina räddningshundar till hjälp till jordbävningsdrabbade länder. Därför har nu Jordbruksverket i samarbete med Räddningsverket och Statens veterinärmediciniska anstalt beslutat att granska dessa karantänkrav och eventuellt sänka dem. Det är sagt att man skulle kunna ha de mest kontrollerade hundarna i karantän enbart 1-2 månader istället, dock måste då alla provtagningar vara utan anmärkning. Att hundarna måste vara ID-märkta och ha genomgått en omfattade vaccinering innan resan gäller precis som innan.

Historik
Redan i början på 1700-talet använde munkarna i Sankt Bernhardsklostret hundar för att hitta vägfarare som gått vilse. Hundarna användes för att hitta människor som begravts djupt i snömassor och till att bära räddningsutrustning.
Dagens räddningshundar började vi använda under andra världskriget. Hundarnas uppgift var att hitta människor som hade begravts i rasmassor efter bombanfall. I Sverige började vi med räddningshundar på 50-talet. Man ville se om man kunde använda hundar i Civilförsvarets räddningstjänst. Testet gick bra men man var tveksam till kostnaderna och projektet lades ner. 1979 tog man upp projektet igen.
1982 utbildades 15 st SBK-medlemmar för att bli räddningshundsintruktörer. Man startade sen en kurs som gick ut på att utbilda hundar och förare och de satte ett mål på att vi skulle ha 900 räddningshundar och förare i Sverige.


Att träna en räddningshund
När man gjort den vanliga praktiska delen (hund med förare) och även en teoretisk del (enbart föraren) så återstår ett slutprov. En räddningshund ska kunna klara allt från vapen till djupa hålor. Med jämna mellanrum arrangerar man slutprov för hundar man anser kan vara lämpliga som räddningshundar, där man har en specialutbildad domare från SBK samt andra personer som hjälper till.
Under provet kollar man på hundens sätt att ta kontakt med förut okända människor som står samlade. Man kollar hur hunden reagerar när den får gå på ostadigt bråte och andra saker som vippar och ligger löst. Hunden ska även kunna arbeta i mörker, och därför stänger man in dem i bl.a. mörka tunnlar för att kolla detta. Att hunden ska kunna arbete trots högt bullrigt ljud är en viktig del i provet, eftersom det oftast vid stora rasmassor arbetar grävmaskiner och kompressorer. Detta testas genom att hunden med förare passerar med 1-2 meters avstånd t.ex. en gräsklippare som står och går. Hunden ska kunna gå förbi utan att reagera på ljudet.
Man vill även se vad hunden har för intresse att hitta saker som försvunnit. En person leker med hunden, och försvinner plötsligt ur hundens åsyn. Hunden skickas iväg lös att leta efter personen, och här vill man att hunden ska visa stort intresse att finna personen igen.
Även efter hårt arbete måste man kunna koppla av, hunden leker med en person som sedan binder fast hunden i kopplet runt ett träd, och går iväg. Då ska hunden kunna sitta kvar fint utan att börja hoppa, gnälla eller skälla.
Ännu en stor del i provet är hur hunden umgås socialt med andra hundar. När räddningshundar ska arbeta i rasmassor jobbar ofta två hundar som aldrig setts förut, bredvid varandra, och det är då inte läge att de börjar leka eller morra på varandra.
Hundens skottvana testas enkelt genom att man avlossar skott, först två skott under lek och sedan ytterligare två när hunden är stilla och inte gör någonting.
Kontakten mellan hund och förare bedöms under hela provet, och det är viktigt att hunden hela tiden är uppmärksam på om föraren signalerar att den t.ex. ska komma eller söka på annat håll.
Klarar hunden med förare detta prov får föraren med sin hund genomgå en utbildning, under två veckors tid, för räddningshundförare på av SBK anvisat utbildningsställe.

Räddningshundar

Polishunden
Polishundar måste vara mångsidiga och kunna spåra och söka både människor, narkotika och sprängmedel. Sen gäller det såklart också att hunden ska kunna skydda sin förare när och om det behövs.
Tullen använder mest labradorer som är utbildade på all slags narkotika sök. Om en hund letar efter narkotika ska den inte bry sig om vad som händer runt omkring den, utan koncentrera sig på vad den gör till 100 %. När det gäller schäfern skyddar den instinktivt sin förare samtidigt som den till exempel söker efter narkotika, och därför är den kanske inte lika koncentrerad på vad den gör. Vanligast hos polisen är schäfern eftersom den har tjock päls, är snabb, smidig och har inga problem att arbeta på vintern. Det finns doc k några riesenschnauzers och rottweilers inom polisen också.
Utbildningen för en polishund tar ett halvår och man börjar träna när den är ett och ett halvt år gammal. Polishunden tjänstgör som längst tills den är tio år gammal, och efter det pensioneras den och bor hos sin före detta förare livet ut. Enligt polisen kan en hund göra en 20 polisers arbete. Hundskolan utbildar och överlämnar runt 60 – 70 polishundar till polisstyrelsen varje år.

Bombhund
Bombletarhundens uppgift är att finna sprängämnen gömda i till exempel en byggnad. Om det uppstår ett bombhot så kan bombletarhunden snabbt och effektivt hitta de eventuella sprängämnena för att man sen ska kunna utrymma området och desarmera bomben.

Narkotikahund
Narkotikahunden, eller knarkhunden, har blivit tränad på att lukta sig till olika sorters narkotika. Det är som sagt främst tullen som har användning för narkotikahundar, men polisen har ju också några. Det finns i princip inget som kan stoppa en narkotikahund från att hitta gömd narkotika, och tack vare hundarna blir de flesta som försöker smuggla in eller ut narkotika tagna redan i tullen. Det tränas dock inte många om året, utan bara ca 7 av 70 specialtränade hundar blir narkotikahundar

Bevakningshund och vakthund
Bevakningshundens arbetar i ett arbete i form av olika vaktposter som medhjälparen till vaktpersonalen. Där ska de genom spårning och markering hjälpa till att upptäcka inkräktare. Här har hörselen och synen stor betydelse för hundens jobb vilket ställer stora krav på de hundar och ägare som vill arbeta inom detta yrke.
Som en vidareutvecklad form av bevakningshund är vakthund, skillnaden är att vakthund ska hålla vakt för ett speciellt område och tillkallar vaktpersonal genom skallgivning och kunna självmant gå till anfall mot inkräktaren. Bevakningshundar används mest inte industrier och företag medans vakthundar brukas inom militäranläggningar och större och viktiga industrier.

Lavinhundar
För en människa kan det vara nästan omöjligt att hitta någon som ligger begravd under snön men en lavinhund kan genom att följa lukten hitta en person under snön. De första 15 minuterna är det 90 % chans att personen överlever och efter 35 minuter har det sjunkit till 30 %. Detta betyder att man måste vara snabb för att personen ska överleva.
En lavinhund är ett måste i bergiga trakter eftersom den kan rädda många liv. Hunden går i zik-zak för att hitta lukten av en människa och när hund hittar det skäller den högt och börjar gräva i snön för att personen ska kunna få luft och sedan väntar hunden på att föraren ska komma. Det finns ingen speciell hundras som man använder som lavinhund men dom flesta förknippar väl Sankt Bernhardshunden med lavinhundar eftersom man använde dom förr.
På 1930-talet kom man på att man kunde använda hundar för att hitta personer under snön tack vare deras goda luktsinne. När man nu skickar ut räddningsgrupper så har de alltid hundar med sig.

Vattenhund
Räddningshundar i vatten har nästintill samma uppgift som lavinhundar bara att de söker i vattnet efter överlevande och även efter döda personer. Hunden måste ha uthållighet, styrkan, vara lugna, ha viljekraft samt att vara köldhärdig för att kunna klara av arbetet. De behöver ha bra uthållighet för att klara av att simma långa sträcker under flera timmar, styrka att kunna dra flera ton när de måste bogsera båtar med människor. Att vara lugn har stor betydelse för att kunna i alla situationer lugna ner utsatta personer och viljekraft att alltid utföra sitt uppdrag, att rädda en människans liv. Och till sist så måste hunden klara av att arbeta i kallt förhållande utan långa förberedelser.
När hunden letar efter överlevande under vatten använder de sig av sitt luktsinne, när det hittar en person marker dem det genom att simmar runt i en cirkel och skäller. Räddningshundar väljs ut redan som valpar där styrkan, energin och benstrukturen bestämmer valet. Det krävs dock att föräldrarna röntgas för höftledsdysplasi då detta är det vanligaste problemet och påverka hundens prestationer negativt.






Vanliga raser som används som räddningshundar

Schäfer
Schäferhanen blir runt 60-65 cm i mankhöjd och väger 30-40 kg. Tiken blir 55-60 cm och väger 22-32 kg. pälsen är gulröd med svart över nacken, sadeln och ovansidan på svansen. Pälsen är oftast kort förutom på benens baksida och på svansen. Schäfern ska vara en hund som uppmärksammar omgivningen med full kontroll och högburet huvud. Dess exteriörstandard har som syfte att vara bruksduglig och schäfern ska g e ett intryck av mod och självsäkerhet.

Sankt Bernhardshund
Sankt Bernhardshunden kommer ursprungligen från Schweiz. Den används framför allt som sällskapshund, vakt- gårdshund. Förr använde man dom till att hitta vägfarare som kommit vilse i snö och dimma.
Rasen finns i både korthårig och långhårig, mankhöjden är på tik ca 65-80cm och på hane ca 70-90cm. Kroppen ska vara kraftig och muskulös och den ska ha ett uppmärksamt uttryck

Newfoundlands

Newfoundlands har sitt ursprung från Kanada och England samt ön Newfoundland där den ha används till drag, olika vattenarbeten och för klövjning. Rasen ha en kraftfullkropp och ska vara välmusklad med ett ädelt intryck med ett lugnt temperament. Deras päls är tjock, tät, fet och ska vara vattenavstötande, de godkända färgerna är svart, brun och svart och brun. Mankhöjden är på hanen är 71cm och hos tiken 66 cm.



Kända räddningshundar

Sen dess hundar började tämjas har de hjälpt människan med olika sorters arbete, inte bara till att vakta och valla får utan även räddat människors liv.
Det finns många legendariska räddningshundarna genom tiderna som betytt extra mycket för många människor och deras överlevnad.

• Slädhundarna Togo och Balto: I början av 1925 härjade en dödlig sjukdom i Alaska som hotade att sprida till Nome (en stad på västkosten). På grund av den kalla vintern var det mycket besvärligt att leverera serumet som behövdes från Seattle till Alaska. Detta gjorde att man fick transportera medicinen...