Kristendomen. So Uppdrag.

53 röster
20617 visningar
uppladdat: 2006-11-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Det är en solig dag och jag sitter i ett plan med destination Rom. Jag börjar med att fokusera på de första 400 åren efter Jesu död. Tre år innan Jesus dog utnämnde Han Petrus och de andra till apostlar, budbärare. Jesus sa: ”Gå ut i världen och gör alla folk till lärjungar, Jag är med er i alla dagar.” När Jesus blev upptagen till himlen. Då gav de sig iväg till bl.a. Turkiet, Spanien, Egypten, Athen och Rom där de grundade kristna församlingar. De som ansågs vara kristna och trodde på Jesus blev dödade för sin tro. Grymma förföljelser mot de kristna pågick under 250 år. Vissa delar av riket lyckades man utrota alla kristna för lång tid. Fram till 300 talet e.Kr. Ansågs den romerska kejsaren vara en gud, som man skulle be till. De kristna som hade sin egna Gud, höll sina gudstjänster i hemlighet för att inte dö. År 312 övergick den romerske kejsaren Konstantin till kristendomen, år 380 var kristendomen e statsreligion i hela romerska riket. Det börjades bygga många kyrkor. Biskopen i rom, (”kyrkans ledare”) kom senare att kallas påve. Kyrkan år 400 blev rikt och mäktigt.

Efter att ha tagit fakta om Jesu död. Ska jag nu ta kontakt med ordet ”påve”. Runt påven finns en stab på ungefär 500 tjänsteman. Staben kallas Kurian och fungerar som den Heliga Stolens regering och förvaltning. Påven väljer biskopar till sina nära medarbetare. De kallas kardinaler. Innan påven ska fatta ett beslut rådgör han med biskoparna. Men sedan har han själva rätt att bestämma. På 800-talet bestämdes så att det endast var biskopen i Rom, d.v.s. kyrkans högsta överhuvud, som skulle bära titeln påve. När den kristna kyrkan på 1500-talet splittrades i samband med den reformation som gav upphov till de protestantiska kyrkosamfunden fortsatte biskopen i Rom att vara högste ledare för den ursprungliga församlingen och så har det fortsatt. Från år 1059 väljs han inte längre av församlingen och prästerna utan av kardinalerna som sammanträder till konklav. Han utses på livstid och när han tillträder sitt ämbete tar han ett nytt namn, i regel samma namn som en företrädare som han vill efterlikna. Den nu bortgångne påven, Johannes Paulus II, hette till exempel Karol Wojtyla innan han tillträdde sitt ämbete.
Vad det gäller påvens roll i dag, så är han hela den romerska kyrkans överhuvud, västerlandets patriark, Italiens primas, den romerska kyrkoprovinsens metropolit, Roms biskop och regent över Vatikanstaten.
Han innehar den högsta lagstiftnings, förvaltnings och domsrätten inom den romerska kyrkan. Han bestämmer över kulten, själavården, kyrkoegendomen, de kyrkliga ämbetena, har ensamrätt att sammankalla kyrkomöten och leda dem, avslutar konkordat (avtal mellan katolska kyrkan och en stat), inrättar kyrkoprovinser och nya stift, upprättar katolska universitet och teologiska fakulteter, inför nya fastedagar och helgdagar eller avskaffar tidigare, saligförklarar och helgonförklarar. Det går inte att komma ifrån att påvens uttalanden och beslut är normgivande för många miljoner människor. Det händer att katoliker tycker helt annorlunda än vad påven gör. Men de kan protestera hur mycket som helst. Påven kan inte väljas bort. Han sitter på livstid. Katolikerna måste vänta på att påven ska bryta med en föråldrad tradition. Det är bland kardinalerna som en ny påve väljs. De samlas inne i Sixtinska kapellet, där de sitter i konklav. De får stanna där tills de klarat av att utse en ny påve. Den nye påven måste få minst två tredjedelar av kardinalernas röster. Misslyckas en omröstning bränns valsedlarna med våt halm. Journalister ser röken så att de vet att vi saknar en påve. De fortsätter så tills en påve är vald. Då bränner valsedlarna med torr halm. Det ger vit rök.

Ja tar en promenad, när ja hör att en man talar om ”kättare”. Jag ber honom förklara vad en ”kättare” är. Han sa att en kättare menas att den som avviker från en viss kyrkas lära. Det användes mest tillbaka i tiden. En kättare är en som har en helt annan åsikt än den katolska kyrkan. Till exempel kallades Martin Luther för en kättare.

Jag förstod vad en ”kättare” är när mannen berättade om det. Ja fortsätter att promenera när ja ser en gigantisk skugga. När jag kollade upp såg jag massor av människor och en gigantisk byggnad. Ja frågade en av människorna vad det var och han sa att det var Peterskyrkan. Jag blev jätteglad för det hör ihop med mitt arbete. Peterskyrkan ligger i Rom. Kyrkan har stått där sedan 1626. Det var påven Julius II som gav uppdraget. Han engagerade några av senrenässansens största arkitekter. Några av de var Bramante, Rafael, Michelangelo och Bernini. Det tog över 100 år att bygga den. Kyrkan är byggd av sten och den är ungefär 135 meter hög. Den gigantiska kupolen högst uppe i Peterskyrkan vilar på fyra pendentiv och massiv, arton meter tjocka pelare. Kupolen är förstärkt med sexton radiala ribbor och dubbel skal. Kupolen har en spännvidd på fyrtio meter. Pieta är det enda arbetet som fullständigt signerats av Michelangelo. Det är en staty gjord av marmor. Statyn föreställer Maria med den döde Jesus. Statyn finns i Peterskyrkan. Mellan de fyra vridna pelarna i mitten ligger högaltaret. Där leder påven mässan. Underaltaret tror man att aposteln Petrus ligger begravd. Altaret är flera meter högt upp. Många målningar inne i kyrkan är gjorda av Michelangelo. När jag hör klockorna ringa så började gudstjänsten. Den katolska gudstjänsten firas flera dagar i veckan i de katolska kyrkorna. Det kommer flest folk på söndagen. De första kristnas gudstjänst består mässan av två delar. Den första delen är ordets gudstjänst. Lekmän medverkar i gudstjänsten genom att läsa bibeltexterna ur Gamla och Nya testamentet. Lekmän bär fram de heliga föremålen till altaret. Prästen håller sedan en predikan. Gudstjänstens utformning kan vara fri och anpassad till lokala förhållanden med dans och dräkter. Den andra delen av mässan är nattvardens gudstjänst. Höjdpunkten inträffar när prästen läser invigningsorden om hur Jesus firade den första nattvarden, med sina lärjungar. När klockan ringer påminner det om att nu är Jesus verkligen närvarande i brödet och vinet som är förvandlat till hans kött och blod. Sedan delas brödet och vinet ut till församlingen. När man tar emot nattvarden känner man gemenskap både med alla kristna i alla tider med Gud.

Jag tar en kaffe plats och läser en tidning. En kvinna kommer och slår sig ned i bänken bredvid mig med sin vän. Båda var inne i kyrkan och bad. De talar spanska med varandra. Ja börjar med att söka fakta om hur kyrkans utbredning, hur det har gått till. Europeiska staternas erövring av okända länder rättfärdigades delvis av att det möjliggjorde spridning av kristendomen. Påven gav order om dessa makthavare att sända ut missionärer och grunda biskopsstift. Ett av jesuitordens mål var att evangelisera ”hedningarna”, och jesuiter såväl som t.e.x. franciskaner gjorde de mest betydande missionsinsatserna i Amerika. Det var under 1500 och 1600talet. Spanjorer och portugiser erövrade Sydamerika under 1500 talet. De förde med sig den katolska, kristna tron. I dag bor ungefär hälften av alla världens katoliker i Sydamerika.
I Nordamerika kom många katoliker från europeiska länder. Idag tillhör många amerikaner den katolska kyrkan. Storbritannien erövrade Australien. Många britter var katoliker och därför är katolska kyrkan stark även i Australien och Filippinerna. I Europa är katolismen störst vid Medelhavet, nedanför Östersjön och på västra Irland. I östra delen av Europa är det ortodox tro. I den sydliga delen av Europa är det mest katolsk tro. I det norra av Europa, samt tyskland, är det protestantisk tro. Många av Storbritannien är baptister.

Det började att blir mörkt. Så jag checkar in i ett hotell. När ja kom in i rummet la mig i sängen och titta på taket. Där stod en tavla, som föreställer ett helgon.
Ett helgon älskade Gud och visade med sina liv något av vem Gud är. Med mod kärlek och envishet talade de med Gud och hjälpte sina medmänniskor. Man ska inte tro att de var snälla på det sättet att det alltid vad lugnt och stilla kring dem. Många helgon har suttit i fängelse eller till och med blivit dödade för att de sagt sin mening och hållit fast vid den. Det krävs en lång utredning som kallas kanonisering innan en person blir helgon förklarad. Man kan bland annat bli helgon förklarad om man har utfört flera under eller om man har dörr för sin tro. Helgondagar firas på en särskild dag, oftast den dagen då helgonet dog.

Dagen efter att jag tagit fakta om vad ett helgon är så blev ja sjuk. En präst kom in och smörjde min panna och händer samt ber för mig. Han sa att det var ett av de sju sakramenten. Ja frågade vad de andra är och han sa:
Dopet: Vid dopet är det egentligen inte prästen som döper barnet utan Kristus själv. Denna närhet till Kristus gör att barnet renas från synd. Man kan säga att han osynligt tar barnet i sin hand och leder det uppför det första trappsteget på sin väg mot frälsning. Man brukar säga att den som är döpt i den katolska kyrkan är en katolik.
Konfirmationen: Gud möter konfirmanden som en helig ande. För länge sedan fick Jesus lärjungar den helige Ande. Den gav dem kraft att missionera och sprida Jesus budskap. Nu får konfirmanden axla samma ansvar.
Prästvigningen: Prästvigningen innebär att en biskop lägger sina händer på den blivande prästens huvud och helt enkelt inviger honom till prästyrket med alla dess plikter. I katolsk tro är biskoparna efterträdare till Jesus lärjungar.
När man är präst eller biskop så får man inte gifta sig utan man måste leva celibat.
Nattvarden: Nattvarden är höjdpunkten i mässan och firas varje dag i kyrkan. Det var den måltiden lärjungarna firade med Jesus, den kväll när han instiftade nattvarden. Det är ett bröd man ska äta och man ska dricka vin. Brödet föreställer hans kropp och vinet föreställer hans blod. Katolikerna är övertygade om att brödet och vinet i mässan förvandlas till Jesu kropp och blod. Det sker ett Guds under. Församlingen tar i nattvarden emot Jesus själv.
Äktenskapet: De som gifter sig lovar att de ska leva i ett förbund som varar livet ut.
Detta förbund skall hjälpa och stödja makarna att leva samman. Det är heligt och oupplösligt. Äkta makar kan flytta ifrån varandra men får bara i sällsynta undantagsfall rätt att skilja sig.
Bikten: Den som allvarligt försöker leva som en god kristen misslyckas ibland och gör sådant som inte är rätt och riktigt. Det ger ångerkänslor och dåligt samvete. En katolik kan då gå till prästen för att bikta sig. Den som biktar sig bekänner för prästen de synder Personen begått. Personen förklarar att han/hon ångrar dem och vill bättra sig. Sedan ber prästen en bön. Efter bikten föreslår prästen bot. Han råder t.ex. den biktade att gottgöra någon oförrätt som denne har gjort en annan människa. Prästen har tystnadsplikt och får inte för någon tala om vad han hört i bikten.


Jag har nu lärt mig de sju sakramenten. Ja tar en broschyr om Vadstena kloster och lär mig en hel del…
Den som har valt att vara en munk eller nunna, lever ett liv i Guds tjänst. De får inte gifta sig med en man eller kvinna.
Varje munk och nunna måste avge tre löften när de inträder i klostret: fattigdom, att inte äga något, kyskhet, att inte ha sexuellt umgänge med någon, lydnad att alltid lyda abboten eller abbedissan. Livet i klostret bestod av arbete och bön. Den munk som bestämmer i ett munkkloster kallas abbot och i ett nunnekloster kallas hon abbedissa. På medeltiden tog klostren hand om sjuka och undervisade barn. Klostren var ofta självförsörjande, de odlade sin egen mat och sydde sina egna kläder. På medeltiden var inte ”tryckkonsten” uppfunnen i Europa. Alla böcker skrevs därför av för hand. Det tog ungefär ett år för en munk eller nunna att skriva av en bibel! Böckerna var mycket dyrbara och ofta var de fastkedjade. I klostret i Vadstena fanns under medeltiden Sveriges största bibliotek.
1384 invigdes Vadstena kloster, ett dubbelkloster för både munkar och nunnor. De hade åtskilda boningshus och i mitten av klosterområdet låg den gemensamma kyrkan. Under den första tiden bestod den av en enklare träkyrka, men år 1430 stod den ståtliga klosterkyrkan färdig. Birgittas dotter Katarina blev den första abbedissan. Det var abbedissan som bestämde över hela klostret, men när det gällde andliga saker bestämde en manlig präst. Klostret gynnades av kungahuset fram till Gustav Vasas tid. Vid reformationen övergav han katolicismen och införde istället protestantismen i Sverige. Enligt den protestantiska läran skulle inte kyrkan och klostren ägna sig åt den världsliga makten, utan endast åt andliga frågor.

Jag vet nu vad en munk och nunna är och hur de lever. Jag beslutar att hur det kommer sig att den kristna kyrkan består av tre inriktningar. Den ortodoxa kyrkan, med spriding i Östeuropa växte fram i Konstantinopel. Traditionen var annorlunda än i Västeuropa. Man lärde också att den helige Ande utgår enbart från Fadern. Rom var den katolska kyrkans centrum. Påven var ensam ledare. Den helige Ande utgår, lärde kyrkan från både Fadern och Sonen. Kontakten emellan den östliga och den västliga kyrkan var ytterst dålig från år 1054. Fyrahundra år senare höll turkarna på att erövra Konstantinopel. Staden bad Rom om hjälp. Men sådan kom inte. Turkarnas erövring 1453 lades Balkanhalvön under Islams välde. Med Luther och reformationen på 1500 talet splittrades den katolska kyrkan. Påven och kyrkomötena kan ha fel, sade Luther. Bibeln har rätt. I de protestantiska länderna översattes Bibeln till folkspråken. Senare uppstod en mängd olika kyrkor inom protestantismen. Vissa av dem var: Baptister, Pingstvänner och många andra.

Söndag morgon och ja går till en kyrka och ser vad de gör under gudstjänsten. Gudtjänsten firas på samma sätt som de första kristna generationerna gjordes. Ingenting har ändrats. Gudtjänsten är som ett skådespel. Längst fram i kyrkan finns en vägg, som kallas ikonostas. Väggen ör täckt av bilder, s.k. Ikoner. Bilderna föreställer Jesus, Maria och några apostlar. I altaret finns det en präst, biskop, diakoner. Det kan vara flera präster och biskopar. Första var det kunniga diakoner som sjunger. Diakonerna bär en dräkt med en lång ”halsduk”. När prästen börjar sjunga och be, så står befolkningen. Diakonerna och kvinnliga körer sjunger. Det håller på i ett tag. När de hade gjort det så, var det prästens plikt att predika för befolkningen. Prästen kan ta texter ur bibeln eller med egna ord. Sista ”saken” som gjordes i gudstjänsten var att var och en i kyrkan tog en bit bröd och åt upp den.

Hej. Jag heter Emanuel.
- Hej. Jag heter Patrik Behaye.
Jag ser att du är ny här. Kom över till mitt hem för en kopp kaffe.
- Gärna…
Vad är det där?
- Jo det kan jag förklara. Det är en ikonostas. I den finns det tre dörrar. På den högra sidan finns det alltid en bild av Jesus. På vänstra sidan ser man en bild av Jungfru Maria. Därtill finns det bilder av helgon, apostlar och änglar. Den dörren i mitten, kallas för den kungliga porten. Bakom ikonostasen finns altar rummet, det symboliserar en bild hur Jesus läggs i graven. I duken har man sytt en relik. På duken ligger en evangeliebok & ett kors. Vid sidan av altaret finns ett bord som kallas tillredelsebordet. Där förbereds brödet och vinet.
Jaha. Tack så mycket för informationen.
- Det var så lite så. Min son har precis döpt sig. Vill du veta lite om det?
Ja gärna. Hör dopet, konfirmationen och nattvarden ihop?
- Nej. Jag ska förklara varje ceremoni.
Vid dopet häller prästen vatten på barnets panna 3 gånger i form av ett kors. Korset representerar fadern, sonen och den heliga anden. Om man konfirmerar sig när man är katolik är det en bekräftelse på dopet man gjorde innan i livet och att man vill fortsätta med samma tro.
En biskop gör ett kors i panna på konfirmanden av helig olja.
Åldern för att konfirmera sig varierar enormt, från sju år och uppåt och slutligen nattvarden. Prästen läser det Jesus sa till sina lärjungar samma kväll som han blev arresterad:
– Detta är min kropp, sade han, och pekade på brödet, och detta är mitt blod, och syftade på vinet.
Oblaten delas sedan ut till församlingen och de får doppa i vinet.
Ja okej. Tack så mycket för informationen. Min ”chef” kommer bli lycklig när han ser det här. Jag måste gå vidare. Hej då!
- Hej då!

Nu ska jag ta tåget hem…
Next Wittenberg.
Nämen var det inte här Martin Luther. Den protestantiska grundare levde. Jag tar lite information om honom.
Martin Luther levde från år 1483 till 1546. Han tog sin tro på stort allvar och blev munk. Han bad, fastade och studerade Bibeln väldigt mycket. Trots hans ansträngningar var han inte nöjd. Han kom fram till att en människa inte behöver göra goda gärningar för att duga inför Gud. Hon behöver inte leva i celibat, behöver inte fasta så mycket. Det krävs bara att hon tror på Gud. Vid den tiden byggdes S:t Peterskyrkan i Rom. Det behövdes mycket pengar. Det de gjorde för att få ni pengar var att sälja s.k. avtalsbrev till dem som ville ha förlåtelse för våra synder. Pengarna strömmades in till kyrkan. Luther och en del präster stod emot och protesterade. Synden kan man inte köpa sig fri ifrån. Man måste ångra den själv. Martin Luther satte upp 95 teser på en kyrkport i sin hemstad Wittenberg. Där formulerade han sin protest mot det som han uppfattade som fel i den katolska kyrkan. Påven blev rasande och bannlyste honom. Luther hotades till livet och han valde då att hålla sig gömd under nästan ett år. Luther blev en munk och gifte sig med en före detta nunna. Martin Luther ville att människan själv skulle tänka och ta ställning till sitt liv. Människan kunde själv läsa Bibeln och på egen hand söka efter Gud. Han menade att präster och påvar behövde inte förklara hur det ska vara.

EXTRAUPPGIFT:

Baptism:
En baptist är någon som påminner ganska mycket om en troende kristen. De strävar efter att göra Jesus till herre, både i församlingar och i sina liv. Baptister har alltså stor tro i bibeln. Dom anser att den visar oss hur Gud vill att vi ska leva och att det är viktigt att vi följer ans budskap. I en baptistförsamling har varje medlem en uppgift. Det kan vara att dela med sig av sin tro, vara lärare, vara vägledare, arbeta med sociala aktiviteter m.m. Något som är väldigt viktigt för baptisterna och som skiljer dem åt från de kristna är bl.a. deras dop och församlingsmöten. Vid ett församlingsmöte ska alla vara lika delaktiga och ha lika mycket att säga till om. Deras gemenskap är viktig och att alla har en funktion att fylla. Dessa församlingsmöten inträffar oftast varje eller varannan månad. Under mötena samlas man för att be och lyssna till Guds ord. Man utser även olika ledare, kommer överens om hur ekonomin ska hanteras och bestämmer vilken missionsstrategi man ska ha. Det finns baptistsamfund i nästan alla världens länder. Tillsammans tillhör dom den största frikyrkan i världen, med ca 100 milj. medlemmar. Alla baptistsamfunden är sammanslutna i en stor organisation som kallas ”Baptist World Alliance”, B.W.A. På 1500-talet kom de först baptisterna till Europa. Under många år blev baptisterna förföljda och även dödade för sin övertygelses skull. Baptismen kom först till England och Holland. Den spred sig sedan vidare till Amerika genom utvandringen under 1800-talet. 1848 kom baptismen till Sverige, genom en man vid namn Fredrik Olaus Nilsson som senare utsågs till ledare. Senare dömdes han till landsförvisning och flera av de först baptisterna fick fängelsestraff. De fick dom eftersom man på den tiden ansåg att det var ett brott mot Sveriges lagar att inte följa den svenska kyrkans lära, regler och traditioner. Trots detta så växte sig rörelsen större. 1952 kom beskedet om att det hade lagstiftats om religionsfrihet i Sverige. Snabbt efter beskedet så tredubblades baptismens medlemmar.
Den Anglikanska kyrkan.
Kung Henrik den VIII kom till makten vid 18 års ålder och gifte sig med sin svägerska Katarina p.g.a politiska orsaker. Senare blev han hopplöst förälskad i Anne Boleyn men påven vägrade att upplösa Henriks första äktenskap för att Katarinas brorson karl V som påven var rädd för att han hade erövrat Rom.
Detta var en direkt orsak till att England bröt med Påven i Rom plus att under övergången från katolska kyrkan så stängdes alla kloster i landet och alla deras egendomar förstatligades och gudstjänst språket blev engelska och celibatet upphävdes.
I England genomfördes reformationen i form av en politisk reformation med det huvudsakliga målet att stärka kungens makt. Den anglikanska kyrkoordningen är katolsk men påven erkänns inte. Den har en protestantisk ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kristendomen. So Uppdrag.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-06]   Kristendomen. So Uppdrag.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7011 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×