Miljövård, miljöinspektör

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ämnet miljövård är väldigt brett och det finns många yrken som tillsammans jobbar för att förbättra miljön så att även kommande generationer kan ha glädje och nytta av den. De har ett gemensamt mål, att skapa en miljö som inte tar skada av vad människor gör och där alla levande organismer trivs.

Exempel på arbeten inom miljövårdsområdet:
Miljö- och hälsoskyddsinspektör: Detta är det arbete man kanske mest förknippar med miljövård. En miljö- och hälsoskyddsinspektör arbetar med miljö-, hälso- , hygien- och djurskyddsfrågor.
Miljösamordnare: En miljösamordnare arbetar med att förbättra kommunernas miljömedvetande. Detta genom att ta fram handlingsplaner samt att driva projekt i kommuner och landsting. Dessa personer kan även kallas Agenda 21- samordnare eftersom de kom till när Sverige började arbeta med Agenda 21 programmet efter konferensen i Rio de Janeiro 1992.
Miljöinformatör: En miljöinformatör informerar, som namnet säger, om miljö- och anfallsfrågor. Informationen sker främst genom informations- och utställningsmaterial samt studiebesök.
Miljörevisor: En miljörevisor ger förslag till företag hur arbetet kan förbättras så att det blir mer miljömedvetet efter att ha granskat det.
Miljöingenjör och miljökonsult: Dessa tar fram olika handlingsplaner för att förbättra för miljön på olika företag. De hjälper företagen med myndighetskontakten, gör miljöutredningar samt utbildar anställda inom ämnet. Miljökonsulter är specialiserade inom ekonomi, teknik eller juridik och är samtidigt kompetenta inom miljö. I kommunerna kan det finnas miljöingenjörer som då sysslar med tillsyn av miljöstörande verksamheter, som trafik.
Miljöhandläggare: En miljöhandläggare har ansvar för miljön i varje län och finns därför vid länsstyrelserna. Där arbetar de tex med prövning och tillsyn av olika verksamheter och vägledning och information till kommunerna.

Miljöinspektör

Vad gör en miljöinspektör?

En miljöinspektör arbetar hos kommunerna och ser till att lagar angående miljövård följs på olika verksamheter i kommunen. De kontrollerar även privatpersoner. En miljöinspektör övar tillsyn på restauranger och andra verksamheter samt ger råd och informerar om gällande miljöskyddslagar.
Yrket innebär mycket kontorsarbete, man måste skriva rapporter och andra texter. Mycket rådgivning ges på telefon och man måste därför kunna uttrycka sig väl i både tal och skrift. I arbetet ingår också att delta i olika sammanträden för att vägleda politikerna till ett bra beslut.
Man granskar även ritningar för att se så att miljön inte kommer till onödig skada.
Man arbetar en del ute då man inspekterar olika saker, som bland annat avlopp, som kanske är den vanligaste orsaken till att en miljöinspektör kommer till en privatperson för att ge råd angående avlopp. I offentliga lokaler såsom dagis och skolor kan det vara stora problem med mögel och fukt.
Miljöinspektörer har mycket kontakt med kommunala förvaltningar, centrala myndigheter samt branschorganisationer.

Lön

Miljöinspektörer har mycket varierande lön beroende på anställning, om man är anställd inom en kommun har man lägre lön än om man skulle ha varit statlig eller privat anställd, lönen beror också på utbildning och erfarenhet. Men enligt naturvetare förbundet har de flesta miljöinspektörerna inom kommunerna en lön mellan 20 900-31 400 kronor.

Utbildning

En naturvetenskaplig gymnasial utbildning är ofta bäst om man vill söka vidare inom vilket miljövårdsyrke som helst. För förutom grundläggande behörighet krävs även särskild behörighet i matematik, samhällskunskap och naturkunskap, alternativt biologi och kemi. Nuförtiden finns det på många gymnasieskolor naturvetenskaplig program med miljöinriktning.
Högskolestudierna är naturvetenskapligt inriktade. Man kan utbilda sig i Umeå (miljö- och hälsoskyddsprogrammet, 160 poäng), i Lund (miljö- hälsoskydd, 180 poäng) och i Kalmar ( miljövetenskapligt program- miljöskydd).Det finns även påbyggnadsutbildningar vid många olika platser i Sverige.

Historia

Miljövården i Sverige fick sitt verkliga inträde 1967 då Statens naturvårdsverk och särskilda naturvårdssektioner på länsstyrelserna kom till. Förut hade miljöarbetet verkligen varit lokalt och i princip gått ut på att grannarna skulle klaga innan något gjordes. Men i slutet av 1960-talet uppmärksammades försurningen av sjöar samt kvicksilverförgiftning. 1987 samlades alla miljöfrågor under ett särskilt departement. De första 20 årena lade man mest tyngdkraft vid att rena utsläpp i naturen. Nuförtiden har vi mycket mer avancerade metoder för att rena utsläpp vi gör även mycket mer förebyggande åtgärder för att hindra den pågående miljöförstöringen.

Framtid

Framtiden för alla yrken inom miljövården vekar vara ha några enstaka moln på den blå himlen, det förväntas en liten ökning av arbetena i takt med att miljöfrågorna får större uppmärksamhet när politikerna äntligen fattar att miljön ska vara längre än deras levnadstid. Man räknar med att fler och fler anställda ska vara utbildade inom miljöfrågor och därmed ha de som en del av sina arbetsuppgifter. Kvalifikationskraven ökar också, man vill gärna ha folk med bred kompetens, gärna inom teknik, ekonomi eller juridik. Framtiden för miljöyrken ser ändå ganska så ljus ut om man tittar på det hela taget.



Intervju med Ida Persson, miljöinspektör, Hörby miljöförvaltning

Ida Persson jobbar som miljöinspektör på Hörbys miljöförvaltning. Hon blev miljöinspektör eftersom hon är intresserad av miljö. Hon läste miljövetenskap på Kalmar högskola. En utbildning som enligt henne innehåller mycket teori, alltså inget för någon som inte gillar att läsa. När hon var färdig läst fanns det inte så många andra yrken att välja på än miljöinspektör. Chansen att få jobb snabbt går i perioder, nu är det ganska så ont om jobb för en miljöinspektör tror Ida Persson. Hon vet dock inte om hon vill arbeta som miljöinspektör för resten av sitt liv, det är alldeles för stort perspektiv. Det finns inte så stora karriärmöjligheter inom yrket, man kan bli miljöchef i större kommuner, men det är i princip allt. Dock finns det personliga utvecklingar i och med att arbetsuppgifterna ständigt förändras. Vissa dagar sitter man inomhus hela dagen och skriver papper medan andra dagar är man mest ute och utför tillsyn enligt miljöbalken på företag. Man prövar företag, det vill säga om det får fortsätta sin verksamhet från miljösynpunkt. Men det är mycket rådgivning till företag, även per telefon, enligt Ida. Arbetet är väldigt flexibelt tycker Ida, man arbetar vardagar, dagtid, arbetstiderna får man bestämma själv. Men sen får man ju också vara beredd på att man kanske inte får gjort det man hade tänkt att göra. Ofta dyker det upp något oväntat.
Lönen, tycker hon inte är dåligt men med tanke på utbildningen så är det inget högavlönat arbete. Andra förmåner är att jobbet är så pass fritt, man får bestämma mycket själv samt att det är roligt.
Det som Ida tycker är jobbigast med hennes arbete är de mentala påfrestningar, ibland måste de ta hårda beslut som kan påverka en privatperson på många olika sätt, bland annat ekonomiskt. Sin fysiska hälsa tar inte så stor skada av miljöinspektöryrket, det händer att man trillar eller liknande, men det förekommer hot från personer, eftersom det ofta är deras ekonomi som står på spel.
Där inte så stora fysiska ansträngningar, ibland tunga lyft såsom brunnslock och liknande, men egentligen är det dem som miljöinspektören är hos som ska visa och där med lyfta.
Arbetet känns för det mesta meningsf...