Cannabis sativa ett bra miljöval?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
I tusentals år har växten Cannabis Sativa används till allt från papper till att berusa sig. I Sverige tillåter man idag odling av Industrihampa som är det samma som Cannabis Sativa. Odling i Sverige har varit förbjuden sedan 1960-talet för att man inte tyckte stämde med den narkotikapolitiska plan man hade. Sedan inträdet i EU så har dörrar öppnats för odlarna. Odling av industrihampa är tillåten i EU och EU:s lagar och Sveriges ska vara samma.
Syfte
Att besvara frågan om industrihampa kan vara ett bra miljöval eller är riskerna större än vinsterna?

Fakta om industrihampa
Cannabis Sativa, även kallad industrihampa, är en ettårig ört som blir i genomsnitt 3-4 meter hög. Härstammar troligen från västra Asien men odlades i Indien för redan 3000 år sedan. Hampan är tvåbyggare med små, gröna blommor, hanblommorna i vippa och honblommorna i den grövre honplantans övre bladveck. Den odlade sortens hampa är dock ofta samkönad. Stjälken innehåller bastceller som kan bli 3 cm långa och är sammanfogade till 1-3 meter långa, sega, starka och rötbeständiga fibrer. Tetrahydrocannabiol, förkortat THC, är den substans i hampan som gör att man bli berusad av. Det finns ungefär 15 olika sorters industrihampa som odlas i EU. Alla dessa innehåller låg halt av THC. Industrihampan innehåller ca 0.2-0.3 procent THC mot droghampan som innehåller ca 15-30 procent. Alla som odlar hampa i EU får ett s.k. odlingsstöd. Frankrike är det land där det odlas mest. Det är lagligt att importera produkter med hampa till Sverige.

Riskerna med Industrihampa
Hassela är en förening som bl.a. bedriver behandlingshem har länge varit i fronten för kampen mot narkotika. De anser att efterfrågan på industrihampa är liten och menar att syntetiska material är effektivare och har mer hållbara än hampa. På Hassela så misstror man det uttalade miljöengagemanget utan ser det som ett sätt att underminera svensk narkotikapolitik. De anser att all hampa är narkotika hur lite THC det än må vara. Man vill att Sverige ska hålla sitt odlingförbud och att man ska bedriva lobbyverksamhet mot EU för att få EU:s hampabidrag avvecklat

Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) Folkrörelse startad 1969 och som har tiotusentals medlemmar. Deras främsta uppgift är att väcka opion för en restriktiv narkotika politik. De anser att det bör vara förbjudet med odling av industrihampa pga. att kontrollproblemen inte kan lösas på ett rimligt sätt. Med kontrollproblemen menar man att man inte kan kontrollera ifall någon skulle plantera in plantor av hög THC-halt i odlingen eller i värsta fall att man skulle kunna ha ett helt fält av droghampa. Man tror att odlingen av industrihampa i Sverige skulle öppna upp för ganska utbredd illegal odling

På socialdepartementet tror man att om man marknadsför cannabisprodukter, även om dessa inte innehåller narkotika, så skapar detta en liberalare syn på droger.

Fördelarna med Industrihampa
Inom lantbruket är industrihampan ett bra alternativ till växelbruk då den kan odlas på samma fält år efter år utan att urlaka jorden. Hampa klarar sig helt utan konstgjorda gödnings- och bekämpningsmedel. Den har snabbväxande rötter som förhindrar erodering. Kan odlas från Skåne till Västerbotten. Liksom andra växter så andas hampan koldioxid. När biomassan eldas så släpps koldioxiden ut i atmosfären igen utan att skapa en massa mer koldioxid.

Lantbrukarna ser inte det som någon risk för inodling av droghampa i deras industrihampa. Den vanliga droghampan är mindre än industrihampan och skulle därför skuggas ihjäl av denna. Lantbrukarna har också bra uppsyn över deras odlingar. De ser när någon varit i ärtfältet eller i hampafältet. Att lantbrukarna skulle vara några narkotikaivrare ses som befängt.

Hampan har en mängd olika användningsområden. Den används inom bilindustrin bl.a. av Audi och Mercedes, till inredningsdetaljer så som innertak, sidopaneler, säten m.m. Byggindustrin använder den till isolering och den används framför allt mycket inom textilindustrin. Armani har lanserat en hampa kostymkollektion andra stora klädmärken som använder sig av hampa är Adidas, Calvin Klein och Esprit. Möbeltillverkare är också mycket förtjusta i hampfibrernas tålighet och använder den till både stoppning och tyg.

Kosmetika företaget Body Shop har en hudvårdsserie som heter ”Hemp” där en ingrediens är lagligt pressade hampafrön. Denna säljs inte i Sverige för att produkten inte anses vara förenlig med den svenska marknaden.

Denna olja som fås ur hampafrön går också utmärkt att använda till hushållsmatlagning. Oljan är 30 % mer hälsosam än extrafin jungfru olja. Men den absolut största fördelen är att man inte behöver använda sig av alla dessa med människohand skapade gifter och kemikalier för tillverkningen av kosmetika, tvål, godis, dricka, olja, drivmedel, interiör, kläder, skor, väskor, rep, kraftfoder åt kreatur. Hampa används också i målarfärg och fernissa samt till såpa.

Slutsats
Släktskapet med droghampan är egentligen den ända invändningen mot industrihampan. Istället för en nyanserad bild av odlingen så har man i Sverige två sidor som står långt ifrån varandra. De som vill odla och de som vill förbjuda. Det är praktiskt taget omöjligt att hitta någon nyanserad debatt om industrihampa.

Diskussion
Större vikt på miljö och nyttoaspekterna skulle behöva vägas in i debatten. Om man kan undvika att använda kemikalier i tillverkningen av produkter varför då inte göra det? Varför kan man inte se förbi de ganska små riskerna med odlingen och istället se vad mycket hampan skulle kunna göra för oss och våran jord. Det är som Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) skriver. Varför inte tillåta odling av industrihampa när man tillåter användningen av flamskyddsmedel? Vad är farligast?

Sammanfattning
Industrihampa odlas i dag i Sverige. Antidrog organisationer ser helst att odlingen genast upphör på grund av att det finns en risk för ett ökat narkotika missbruk. Odlarna vill helst att odlingarna utökas för att kunna använda till tillverkning av miljövänliga produkter och t...