Etologi - Läran om djurs beteende

19 röster
57173 visningar
uppladdat: 2006-11-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Etologi är läran om djurs beteende. Ordet etologi kommer från de grekiska orden ethos som betyder vana eller sed, och logos som betyder lära. Etologi är en ganska ny vetenskap. För bara några hundra år sedan så hade man ingen aning vad djuren gör ute i naturen. På 1930-talet började man på allvar studera djurens beteende som ett eget forskningsområde. De som sägs vara grundarna till etologin var den österrikiske zoologen Konrad Lorentz, och holländaren Niko Tinbergen. De studerade främst fåglar. På 1950-talet tog den etologiska forskningen fart.

Olika beteenden

Inom etologin skiljer man vanligen mellan inlärda och medfödda beteenden. För att etologerna ska kunna avgöra vilka beteenden hos ett djur som är inlärda respektive medfödda studerar man ofta djur som fötts upp utan kontakt med andra djur. Dessa djur har inte kunnat lära sig av andra djurs beteenden.

Medfödda beteenden

Medfödda beteenden är beteenden som djuret kan från den dagen då det föds, de behöver alltså inte lära sig dem. Medfödda beteenden som är typiska för en art kallas instinkter. T.ex. så viftar hundar på svansen när de är glada, eller så springer vildsvin för livet när de får syn på ett rovdjur. För att en instinkthandling ska starta så krävs det en nyckelretning. Nyckelretningen kan vara något djuret ser, hör, eller känner lukten av. T.ex. så ”vattnas” det i munnen på människor när vi ser någonting gott. När man fiskar så försöker man inte få draget att likna fiskens normala bytesdjur. Man vill istället överdriva den normala nyckelretningen så att fisken hugger ännu bättre.

Motivation

Ibland behövs det mer än bara en nyckelretning för att en instinkthandling ska utlösas. Det krävs även tillräckligt med motivation. T.ex. så hugger inte en fisk om den inte är hungrig. Medan en hungrig fisk kan hugga på nästan vad som helst.

Inlärda beteenden

Inlärda beteenden är beteenden som lärs in under livets gång. De flesta djur lär sig många nya beteenden under livet. De vanligaste sätten att lära sig nya beteenden är genom upprepade försök, härmning och prägling.

Upprepade försök

Ju mer utvecklat ett djur är desto snabbare lär sig djuret nya beteenden. T.ex. har människoapor, hundar och delfiner lättare än andra djur för att lära sig nya beteenden. En schimpans kan t.ex. lära sig att stapla lådor på varandra för att nå upp till en banan. Den gör upprepade försök tills den lyckas.

Härmning

Småfåglar lär sig oftast sjunga genom att de härmar äldre fåglar. En fågel som inte fått lära sig av en vuxen fågel kan i vissa fall låta helt annorlunda mot en fågel som fått lära sig av en vuxen. En tiger lär sig jaga genom att den härmar sin mamma. Sedan måste den även göra upprepade försök för att den ska bli ännu bättre.

Prägling

Prägling är en särskild sorts inlärning som sker tidigt i ett djurs liv, och som inte kan göras om senare. T.ex. måste en nykläckt fågelunge så snabbt som möjligt identifiera sina föräldrar. I det här fallet så registrerar fågelns hjärna det första objektet som den ser, och som även uppfyller rätt förutsatta kriterier. Kriterierna för hur objektet ska se ut är inte alltför specifikt satta, så man kan prägla fågelungar på andra föremål.

Signaler i djurvärlden

Djur kan inte prata som vi människor. När djur ska prata med varandra så använder de olika signaler. Signalerna kan t.ex. visa att djuret är berett på att slåss. Det är inte bara djuren som använder signaler. Även vi människor använder oss av signaler när vi kommunicerar.

Rörelser, former och dofter

Pilgiftsgrodan är så giftig så att endast något milligram med gift räcker för att döda en människa. Men hur vet djuren att de inte ska attackera grodan? Grodan har väldigt starka färger som skickar signaler till andra djur att den är farlig. Många djur som lever i grupp (så kallade sociala djur) har utvecklat komplicerade signaler för att förstå varandra. Vissa djur kommunicerar även med dofter. Detta använder t.ex. myrorna för att prata med varandra. Dessa kemiska dofter som används för att kommunicera kallas feromoner.

Kommunicera med ljud

Många djur kommunicerar även med ljud. T.ex. så använder blåvalar infraljud när de ska prata med varandra. Infraljud är ljud som har en låg frekvens (under 20 svängningar per sekund) och som vi människor inte kan höra. Det påstås att blåvalarnas visslingar kan komma upp i 188 decibel, och att dessa har en räckvidd på 80 mil. Detta kan jämföras med ett jetplan med efterbrännkammare kan som högst komma upp i 160 decibel. Delfiner och fladdermöss kommunicerar med ultraljud. Ultraljud är motsatsen till infraljud, alltså ljud som har hög frekvens (över 20 000 svängningar per sekund) människor kan inte heller höra dessa.

Signaler som skrämmer

Vissa djur kan klara sig undan fiender genom att likna farliga djur, fast djuret egentligen inte är farligt. Detta utnyttjar bland annat blomflugan. Den är gul och svart precis som en geting, och slipper därför att bli angripen även fast den är ofarlig. Om en art använder någon annan arts utseende kallas det härmande, likhet eller mimikry.

Kamouflage

Vissa djur använder även kamouflage för att undvika att bli angripna, och andra använder det för att bytesdjuret inte ska upptäcka att det håller på att bli uppätet. Detta används t.ex. av kameleonterna som anpassar sin färg efter sin omgivning. Detta sker med hjälp av optiska hudceller som ligger i olika skikt på varandra. Varje skikt skapar en annan färg.

Revir

Ett revir är ett område där ett djur lever. Där kan djuret söka sin mat, föda upp sina ungar och bygga bo. Djur markerar oftast sitt revir med dofter eller läten. Reviren kan vara av olika storlek. Oftast är det hanarna som försvarar reviren. Då brukar striderna utbryta längst revirgränserna. Oftast är det inkräktaren som får se sig slagen i ett ”revirbråk”.

Aggressiva beteenden

Djur kan även uppvisa aggressiva beteenden. Detta brukar inträffa när de hävdar sitt revir, tävlar om honor eller försvarar sina ungar. Hanar är mer aggressiva än honor. Detta beror på att hanarna påverkas av sitt könshormon. Under parningstiden så är hanarna som mest aggressiva, då de har mycket könshormon i blodet.

Hot och signaler

När djur strider går det nästan aldrig så långt att de dödar varandra. Det räcker oftast att djuren hotar varandra. Kraftiga horn eller vassa tänder räcker för det mesta för att motståndaren ska fly. Hos sociala djur som lever i grupp finns det nästan alltid en rangordning i gruppen. Detta gör så att onödiga strider uppstår, när t.ex. flocken ska äta eller dricka.

Val av partner

Många djur visar intressanta beteenden när de ska välja en partner. Ett exempel på detta är trandansen. Varje år rastar ungefär 10 000 tranor vid Hornborgasjön. De stannar ungefär en vecka eller två för att äta, dansa och vila. Trandansen utförs antingen av den ena eller båda makarna i ett par eller i mindre grupper av ungfåglar eller vårrastande tranflockar.
Utförandet är mycket varierat och improviserat. Dansen börjar ofta med en serie bugande rörelser. Fågeln höjer och sänker hastigt framkroppen, antingen på stället eller under hastig gång. Detta kombineras med att den snurrar runt och gör luftsprång, hela tide...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Etologi - Läran om djurs beteende

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2013-09-19

    Super bra Tack för hjälpen

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-07]   Etologi - Läran om djurs beteende
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7039 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×