Slaget vid stalingard

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hitler hade bestämt sig för att erövra världen och många trodde han skulle lyckas, enda fram till slaget vid Stalingrad…

När tyskarna inte hade någon framgång i Storbritannien ville Hitler prova sin lycka i öster. Om han lyckades erövra områden skulle han få viktiga tillgångar som olja och stål. Storbritannien kunde vänta tills efter.
Hitler hade gett upp försöken om att erövra Sovjetunionens huvudstad Moskva, istället siktade han in sig på att ta industristaden Stalingrad och Kaukasus oljefält på en och samma gång. Den förstnämnda staden ville Hitler ha eftersom den bar på Stalins namn, den andra för att skära av oljetillgångarna till Sovjet. Planen skulle senare visa sig vara ogenomförlig eftersom den 6:e armén var för liten och eftersom att den bara rustat för en kortare strid.

Under general Paulus befäl hade den 6:e armén tvingat det sovjetiska försvaret bakåt, mot floden Don. Mellan mitten av september och mitten av november år 1942, tog tyskarna staden bit för bit genom olika gatustrider. Allt skjutande och all bombning gjorde att staden sakta men säkert föll samman.

Den 19: e november vände tyskarnas tur. På bara tre dagar omringade de sovjetiska pansar- trupperna den tyska armén, som bestod av 284 000 soldater. De omringade soldaterna började få ont om mat och ammunition, som de tidigare fått via järnvägen.

Den nya, tyske generalen, Kurt Zeitzler, bad Hitler att den 6:e armén skulle få dra sig tillbaka, men führern vägrade eftersom han inte ville lämna Volga. Istället lovade han att skicka mat, kläder, ammunition och andra nödvändigheter med hjälp av flygplan. Försöken misslyckades.
Paulus arméer bad då om hjälp av general Manstein i Leningrad. Trupperna tog sig nästan enda fram till Stalingrad, trots det starka motståndet från ryssarna. Den omringade armén ville ansluta sig till Mansteins armé genom ett utbrytningsförsök, men Hitler nekade även denna gång.

General Rokossovskij, ledare för de ryska trupperna, förutsåg att den kalla vintern skulle tära ännu hårdare på motståndarens arméer. Därför föreslog han att Tyskland skulle kapitulera för att undvika onödig blodutgjutelse. När Hitler svarade nej anföll ryssarna staden den 10:e januari 1943.
När de blodiga striderna pågått ett tag fick tyskarna åter en chans att kapitulera, men svaret var desamma. Tyskarna slogs in i det sista. Hitler var fortfarande övertygad om att de skulle vinna slaget vid Stalingrad.

Den andra februari 1943 kapitulerade till sist de sista tyska soldaterna i den 6:e armén. Många utav de sårade männen hamnade i Sibiriens fångläger. Endast 5000 av de nästa 200 000 soldaterna kom hem till Tyskland igen efter förlusten i Stalingrad.
Detta blev det största nederlaget för Hitler. Att v...