Den vårdande relationen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har läst en bok som heter Förlamningen och som handlar om en man som heter Carl-Erik Åhgren. Hösten 1981 drabbas Carl-Erik av en sjukdom som i ett slag gör att han förlorar tal- och rörelseförmåga. Efter ca 10 månader på ett sjukhem i Sundsvall är vänster hand och arm åter så rörliga att han kan använda en elektrisk skrivmaskin som hans hustru Lisbet ger honom. Då börjar han skriva. Han skriver dagbok om hur han upplever sin vårdsituation. I slutet av augusti 1983 slutar Carl-Eriks dagboksanteckningar. Hans hustru berättade att han inte tyckte det hände något annat än upprepningar och därför var det meningslöst att fortsätta. Carl-Erik dog åtta månader efter det att dagboken slutade, den 1 maj 1984, 60 år gammal.

Jag måste få börja med att säga att den här boken, är en av dom mest tragiska jag någonsin har läst. Möjligtvis för att jag vet att den är sann, men också för att jag inser att det finns så många människor som är inkompetenta inom sjukvården, som faktiskt har en annans liv i sina händer. Det är väldigt skrämmande. I boken skriver han om sina dagliga möten med vårdpersonalen och om hans upplevelser och tankar. Han nämner inte en enda person som skulle ha tagit sig tid till att sätta sig ner och prata med honom, frågat om hur han mår, hur han vill ha det, vad han gillar och inte gillar osv. Han skriver klart och tydligt att han är minst sagt besviken och missnöjd på den vård han fått/inte fått. Det finns några delar i boken som jag vill exemplifiera med citat för att ni skall få en föraning om hur Carl –Erik verkligen hade det.

Citat: Det finns duktiga sjukvårdsbiträden och såna som anser att dom är duktiga. Två av dem matade mig med soppa. Den rann delvis ner i luftstrupen och förorsakade hosta. Inte nödvändigtvis genast utan kanske först när två nya biträden hade kommit till avdelningen. När jag då hostade fibrer av bär, plommon, nypon och dylikt, var snart striden ett faktum. Offret blev jag naturligtvis, där den ena gruppen ville bevisa att jag kunde äta soppa och den andra att jag inte kunde äta nämnda soppa. Resultatet blev en rejäl infektion med ty åtföljande penicillinkur. Förresten har jag svårt med halsen fortfarande efter ett år. Lika svårt har jag med okunnigheten… (s11)

Citat: Idag på sjukgymnastiken blev jag åskådningsmaterial under chefgymnastens föredrag för vårdskolans elever. Han talade om min diagnos som var afasi men enligt honom var helt felaktig. Jag hade istället en muskulär andningsförlamning så att jag inte fick tillräckligt med luft för att kunna prata. Det beror på förlamning i stämbanden som även det är muskulärt. All övrig förlamning var ju mer iögonfallande. Jag hade ju bara ögonrörelser kvar och på det sättet kunde jag svara ja och nej. Så hade mitt ordförråd begränsats. Undrar någon att jag grät? (s20)

Värdighet
Ett svårfångat begrepp är ”värdighet”. Det har en engelsk motsvarighet i ”dignity”, men saknar på svenska klar innebörd. Ofta används värdighet som en synonym till värde, som i människovärde. I andra sammanhang närmar sig värdighet begreppen integritet och heder.
Värdighet är för mig, som personlig identitet. Den innehåller rättigheter såsom integritet och autonomi och är kopplat till självrespekt. Alla människor har samma värde, enligt människovärdesprincipen. Man måste respektera människan och får inte kränka personens integritet. Att erkänna en människas människovärde är att garantera honom frihet och möjlighet till fortsatt liv på ett sätt som gör att han kan uppleva sig som värdefull och värdesatt (Henriksen 2001).
Kränkning av en Carl-Eriks värdighet förekom både direkt och indirekt. Direkt genom ett respektlöst bemötande där man nonchalerade honom och hans önskemål. Indirekt genom personalens bristande etiska hållning.

Citat: Underläkaren frågar hur man mår. När han inte får något svar av den stumme i sängen konstaterar han att det är bra. En ovanligt intelligent slutsats av dagens läkarkår (s14)

Citat: Men jag minns andra dagar fulla av värk och vånda. Inte för att det var nödvändigt utan för att ingen hade intresse eller kunskap att ta reda på vad som fattades och det hade behövts så lite. (s23)

Integritet
Ordet integritet kommer från latinets integritas och brukar i olika ordböcker översättas med termer som helhet, orubbat tillstånd, okränkbarhet, obrutenhet, oberoende mm. Integritet är något som vi värderar högt eftersom den är viktig för vårt välbefinnande. Personlig integritet är avgörande för vår egen upplevelse av personlig identitet och självkänsla och en väsentlig kvalitet som gör det möjligt för oss att anpassa oss förändring och utmaning på ett tillitsfullt sätt. Enligt Andersson (1993), kännetecknas respekt för patientens integritet av respekt för patienten som person samt lyhördhet för människors olikhet och deras sårbarhet. Respekt och lyhördhet inför Carl-Erik Åhgren lyser med sin frånvaro i hans berättelse.
Citat: För jag har upplevt kunniga och omtänksamma också, som inte gett upp förrän dom varit säkra på att den sjuka haft det så bra som möjligt. Man minns dom som ovanliga naturbegåvningar på sjukvårdens område. (s23)

Innan Carl –Erik flyttades till långvården låg han på sjukhuset ett tag. Så här skrev han om en incident: ”Och här har vi mannen som vägrar att tala”, var hans stående replik vid ronden (en överläkare till Carl –Erik). Senare när jag skulle flyttas till långvården sa han en hel mening till mig om att jag skulle få det bättre där och slippa se världen i grodperspektiv.(s.27)

Välbefinnande
Välbefinnande står bland annat för trivsel, välbehag, välmåga, och komfort.
Enligt Jahren Kristoffersen (1998) är välbefinnande en subjektiv, individuell upplevelse. Hon betonar att sjuksköterskornas attityder och sätt att vara påverkar kontakten med patienten och inverkar på hans välbefinnande.

Carl-Eriks upplevelse av välbefinnande existerar inte i boken. Det är tragiskt men tyvärr sant. Carl-Erik blev illa behandlad från dag ett. Personalen var väldigt hårdhänt och drog och slet i Carl-Erik. Han berättade om ett tillfälle då personalen stod och tvättade honom och bestämde att de skulle klippa hans naglar också. De slutade med att en bit av hans fingertopp fattades. Andra gånger handlade de om att låta honom ligga i samma ställning utan att vända honom regelbundet, eller när de skulle förflytta honom och använde det så kallade ”kalsonggreppet”.

Citat: Jag frågade i går på årets näst sista dag om jag hade någon möjlighet att komma på benen igen och fick frågan med jaså besvarad. (42)

Bekräftelse
Bekräftelsen hör nära ihop med hela vår existens och vårt människovärde och fungerar som en slags bas för det mänskliga livet. Bekräftelsen har stor betydelse för vår känsla av att bli sedda som unika individer, för känslan av välbefinnande, av möjligheten att hantera våra liv, av trygghet i livssituationen och av självbestämmande. Bekräftelse påverkar viljan till förändringar i livet, patienter som känner sig bekräftade känner att de har hjälp och har en bättre självkänsla. Enligt Jahren Kristoffersen (1998) bidrar man till att bekräfta en annan människa genom att finnas tillgänglig och genom att lyssna. Man ger människan bekräftelse på att han är värdefull. I Carl-Eriks fall brister även detta.

Beröring
Carl –Erik berättar om och om igen i sin berättelse hur han upplever personalen som hårdhänt.

Citat: en del av personalen är mer än lovligt våldsamma. Det är andra gången nu, som de rivit av dragkedjan i mina byxor och säkert elfte gången de tömmer över mig innehållet i urinflaska. Det är säkert ingen ond vilja bakom. De skulle bara passa bättre som grovsmeder än som sjukvårdare. (s49)

Vi uttrycker med beröring - sympati, kärlek, förståelse och uppskattning. Beröring förmedlar ett budskap om relationer och stöd. Att någon rör vid mig är fysiskt stimulerande och får en människa att känna välbefinnande. Beröring är en stor del av omvårdnaden. Beröringens kvalitet är viktig. Den kalla handen, de vassa naglarna eller det fuktiga greppet, förknippas kanske med bestraffning, hot eller slag. Värme, fyllighet, beslutsamhet och tydlighet är några kvalitativa beskrivningar som uppfattas som positiva. Att vara närvarande i sina händer är också viktigt, att medvetet tänka på hur händerna läggs på den främmande kroppen. Det finns människor som reagerar negativt eller med obehag på beröring. En del kan ha en stark och djupgående rädsla för närhet och kroppskontakt. Det gäller för sjuksköterskan att vara uppmärksam på detta.

Beröring är dels det fysiska berörandet – vidrörandet, dels kontakten – förståelse, gemenskap, att man är på samma våglängd (U-B Zachrisson 2005)

Citat: det är märkligt att man ständigt blir tilltalad som ett efterblivet barn och någon möjlighet att svara bereds man aldrig. Den elektroniska dosa jag har hängande för ändamålet, kommunikatorn, kunde lika gärna vara ett halsband. Nyttan är densamma, det vill säga ingen alls.(s60)


Vårdrelation
Relationer är det mänskligas kategori eftersom det endast är i relationer som människan kan bli en hel människa (Kasén 1996).
Omvårdnad består av två integrerade delar, uppgiften som utförs och relationen inom vilken den utförs. Uppgiften innebär att utföra vissa handlingar, ta hand om någon annan. Relationen syftar på ett visst förhållningssätt, att bry sig om den andre. Relationen mellan patient och vårdare lägger grunden för omvårdnad. Det är i relationen som patienten får möjligheten att uttrycka sina aktuella begär, behov och problem.

I boken nämner Carl-Erik endast en person (på två år!) som han ville tacka och det var på grund av att hon kunde bädda sängen rätt.

Slutord
Förlamningen är en bok som alla som arbetar med vård av människor borde uppmanas att läsa. Vi får inte glömma bort att det finns fler människor i samma situation som Carl-Erik befann sig i. Jag hoppas med hela mitt hjärta att både avdelningen och sjukhuset/sjukhemmet blev anmält, för så här får det inte gå till. En människa är mer än summan av kroppsdelarna och för att människan skall tillfriskna behövs något mer än kirurgiska och medicinska insatser.



Värt att fundera över:
Hur kan vi vänta i dagar på en sällsynt fågel,
men vända bort blicken när vi möter en udda människa?



Referenslista
Andersson M (1993), Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i utveckling. Åbo Akademi...