Sveriges grundlagar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I Sverige har vi fyra grundlagar. Dessa är till för att skydda demokratin och hela samhället skall bygga på dem. Inga lagar eller författningar får strida mot dem. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar ett liknande beslut två gånger, och att det däremellan hålls ett allmänt val av riksdag. Detta för att det ska vara väl genomtänkt och att inga förhastade beslut tas.

De fyra grundlagarna är:

Regeringsformen (RF)
Denna är uppdelad i tretton kapitel. Jag sammanfattar kapitlen och paragraferna här, så att de ska bli så lätt som möjligt att förstå.

Kapitel 1, Statsskickets grunder
Handlar om alla människors lika rättigheter, att all makt ska utgå från folket, att de demokratiska idéerna ska vara vägledande i samhället och att riksdagen är vår främsta företrädare. Det pekar också på att konungen eller drottningen som innehar tronen är rikets statschef.

Kapitel 2, Grundläggande fri- och rättigheter
Här finns våra allmänna rättigheter inskrivna. Alla har rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Att dödsstraff är förbjudet står också samt paragrafer som handlar om äganderätt, allemansrätt, diskriminering, näringsfrihet och skolplikt.

Kapitel 3, Regering
Här bestäms hur de allmänna valen ska fungera, att varje svensk medborgare har rösträtt, hur riksdag ska se ut, att det ska finnas ersättare osv. Kort sagt hur ledningen ska fungera.

Kapitel 4, Riksdagsarbetet
Beskriver riksdagens arbete. Vad som gäller i och med riksdagens årliga riksmöte, valet av utskott, en riksdagsledamots rätt- och skyldigheter, vad som gäller för ersättare. Det står också att domstolen besitter makten att avsätta en riksdagsledamot.

Kapitel 5, Statschefen
Stadsministern ska se till at statschefen (för närvarande Carl XVI Gustaf) är informerad om rikets angelägenheter. Det står också att enbart svenska medborgare som fyllt 18 år får tjänstgöra hos statschefen. Statschefen ska också samråda med stadsministern innan han reser utrikes. Om konungen under sex månader utan avbrott varit förhindrad att fullfölja sina uppgifter har riksdagen befogenhet att bestämma om konungen anses ha avgått. Det står också att konungen ej kan åtalas för sina handlingar.

Kapitel 6, Regeringen
Det är talmannen som överlägger med partiledarna om vilket eller vilka partier som ska få i uppdrag att bilda regering om den sittande regeringen avgår. Det är riksdagen som utser statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. För att bli minister måste en person ha varit svensk medborgare i tio år.

Kapitel 7, Regeringsarbetet
För att regeringen ska kunna arbeta på ett bra sätt finns ett Regeringskansli, som består av olika departement och Stadsrådsberedningen. Statsministern utser chefer för departementen, bland statsråden. Statsministern är ordförande i regeringssammanträdena, där minst fem ministrar måste närvara.

Kapitel 8, Lagar och andra föreskrifter
Saker som direkt rör den enskilde individen ska meddelas genom lag. Det ska finnas rådgivare om det skulle bli aktuellt med folkomröstning om en grundlagsfråga. Det ska också meddelas i lag om valet av EU:s parlamentariker. Vilka rättigheter kommuner har gentemot staten. Det står vidare om vem som har befogenhet att bestämma, regering eller riksdag, i olika frågor.

Kapitel 9, Finansmakten
Det är riksdagen som bestämmer hur statens pengar ska användas. Riksdagen beslutar också vilka skatter alla i Sverige ska betala till staten. Riksdagen har den så kallade finansmakten.

Kapitel 10, Sveriges internationella relationer
Det står vilka uppgifter riksdag och regering har gentemot överenskommelser osv. med andra länder. Det står också att Sverige kan låta EU besluta i vissa frågor och här finns reglerat när Sverige får skicka soldater till andra länder.

Kapitel 11, Rättskipning och förvaltning
Här står att högsta domstolen är den högsta allmänna domstolen och det står vidare om hur domstolen ska fungera. Den ska t ex vara politiskt obunden och inte ta ställning i politiska frågor. Riksdagen stiftar lagar och domstolen dömer efter dessa.

Kapitel 12, Kontrollmakten
Här regleras hur riksdagen ska kontrollera att regeringen gör vad de ska och inte korrumperas. Det står också att det krävs ett grovt tjänstefel för att en missförtroendeförklaring ska väckas och gå igenom.

Kapitel 13, Krig och krigsfara
Om Sverige är hotat ska om förhållandena kräver det, en krigsdelegation utsedd av riksdagen, i riksdagens ställe. Det står även här vilka uppgifter, rättigheter och skyldigheter riksdag och regering har om krig skulle drabba Sverige


Successionsordningen (SO)

I Sverige har vi monarki, vilket innebär att vi har ett kungahus där konungen eller drottningen är rikets statschef. Vem som ärver tronen och vilka rättigheter samt skyldigheter kungafamiljen har regleras i successionsordningen. Successionsordningen är den äldsta av våra fyra grundlagar och grundades år 1810. Den enda väsentliga ändringen som gjorts sedan dess var 1980, när den ändrades från att endast män hade arvsrätt till att även en kvinna kan ärva tronen.

Sammanfattning:
Endast den som i rakt nedstigande led till kronprins Johan Baptist Julii, (Konung Karl XIV Johan) kan ärva svenska tronen. Konungen eller drottningen ska vara av den evangeliska läran och prinsar och prinsessor ska växa upp med den. Prins eller prinsessa av det svenska kungahuset får inte bli regent i ett annat land utan regeringens och kungens/drottningens samtycke. Om något av dessa kriterier inte uppfylls, tas arvsrätten ifrån denne.
Om en prins eller prinsessa ska gifta sig måste regeringen godkänna dess gemål, gör denne inte det tas arvsrätten ifrån denne, dess barn och efterkommande.


Tryckfrihetsförordningen (TF)

De frågor som berörs i denna grundlag är tryckfriheten. Denna grundlag antogs 1949. Anders Chydenius var en av dem som bidrog till att riksdagen år 1766 antog det första steget mot tryckfrihet, censurstopp och offentlighetsprincipen i svenska myndigheter. Gustav III avskaffade den, men den upprättades igen år 1809 och skrevs till största delen av Carl Gustaf af Leopold.

Sammanfattning:
Att ge ut en tidning utan att dess innehåll granskas av någon myndighet, eller behöver godkännas är ett tydligt exempel på tryckfrihet. Om någon tycker att något borde bli offentligt för allmänheten, har denne rätt att vända sig till pressen och vara skyddad. De som arbetar med artikeln har inte rätt att berätta för någon vem som givit dem informationen, förutom tidningens utgivare, som i sin tur har tystnadsplikt.
Det är straffbart att rota i vem som kommit med upplysningen. Detta för att fler ska våga vända sig till tidningen.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Redan under 1970-talet ansåg man att det behövdes en lag som skyddade även vad som sades i radio och tv, som uppföljning på tryckfrihetsförordningen. Efter många diskussioner kom man fram till att den nya grundlagen, yttrandefrihetsgrundlagen skulle träda i kraft, år 1992.

Sammanfattning:
Som Du säkert redan förstått stämmer denna lag ganska bra överens med tryckfrihetsförordningen. Den enda egentliga skillnaden är att TF skyddar människors åsikter i skrift och YGL de muntliga. Precis som i TF gäller bl.a. förbudet mot censur, rätt att vara anonym och förbudet att forska efter källor. För att sammanfatta YGL kort skulle man kunna säga att den lagstadgat för människors rätt att uttrycka sin åsikt. Alla har den rätten, så länge ingen kränker någon annan med sina uttalanden. YGL gäller bl.a. förbudet mot censur, rätt att vara anonym och förbudet att forska efter källor. Den berör även videoinspelningar, cd-romskivor samt ljud- och bildupptagningar. Nu efter Internets stora genombrott har ett skydd av vissa webbsändningar kommit till.
Det har också införts ett frivilligt grundlagsskydd för databaser genom till exempel Internet. Det innebär att inte bara massmedieföretag grundlagsskyddas. Även andra, som organisationer och enskilda personer, kan ansöka om och få grundlagsskydd för en webbplats.

Riksdagsordningen (RO)

Denna lag var ända fram till 1974 också en grundlag. Den beskriver detaljerat hur riksdagens ska arbeta, hur förslag lämnas, förbereds, avgörs, hur sammanträdena i kammaren ska gå till, samt talmannens uppgif. Det står också hur riksdagens sexton utskott ska arbeta och tillsättas. Denna följs ännu, även om den inte är en grundlag. Skillnaden är att det räcker med kvalificerad majoritet för att ändra något, det vill säga minst tre fjärdedelar av de som röstar och minst hälften av ledamöterna, istället för att samma beslut måste tas utav två regeringar. Riksdagsordningen har idag en sorts mellanställning mellan lag och grundlag.
Personliga åsikter

Det finns mycket att säga om regeringsformen. T ex att den ständigt utgår från att Sverige är ett patriarkat. Det stör mig en aning att man till och med i svensk grundlag utgår i kapitel 5, §6, från att talmannen är av manligt kön. Skulle en kvinna överta posten, skulle det vara fel i grundlagen, som är vår viktigaste lag.
Det är inte bara där man utgår från ett manligt perspektiv. Även i Kapitel 5, §2, §3, §4, §5 samt §7, skriver man statschefen som ”konungen” och utesluter att en drottning skulle regera.
I kapitel 5, §2 berättas det även att statschefen, i nuläget vår kung Carl XVI Gustaf, skall samråda med statsministern innan han reser utrikes. Detta kanske stämmer, vad vet jag? Men det roar mig en aning att föreställa mig kungen ringa Göran Persson och be om lov att resa utomlands, exempelvis till Norge.
I kapitel 6, §9, står det att endast den som varit svensk medborgare i tio år får vara statsråd. Varför är denna lag nödvändig? Jag kan inte...