EU & EMU

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det EU som vi känner till idag är konkreta resultat på hur människor, både kvinnor och män, har lagt ner hårt arbete för att nå målet om ett enat Europa. Dessa tankar har funnits länge men utvecklades först efter andra världskriget. ”Länder som samarbetar och är beroende av varandra kommer inte att vilka kriga mot varandra”. Det var en av de grundläggande tankarna.

Det hela började redan år 1945 efter det att Frankrike och Tyskland hade varit i krig mot varandra flera gånger och tusentals människoliv hade satts på spel. Flera utav de europeiska ledarna kom fram till att det ända sättet att få stopp på kriget och garantera en varaktig fred mellan länderna var att ena dem politiskt och ekonomiskt.
År 1950 tog chefen för Frankrikes planeringsmyndighet, Jean Monnet, kontakt med den franska utrikesministern Robert Schuman. Jean Monnet inspirerade Robert Schuman till att genomföra en gemensam marknad för Kol- och stålindustrin mellan Frankrike och Tyskland, detta skulle underlätta ett ekonomiskt samarbete. Schuman trodde på idén och presenterade sitt förslag för den franska regeringen och den tyske förbundskanslern Konrad Adenauer. Detta godkändes av samtliga och det blev snart dags att tänka framåt och börja utveckla projektet och få med fler länder. Förslaget mottogs med stor entusiasm av länderna Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien och Tyskland och 1951 så bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG.

Nu ville länderna fortsätta att utveckla sitt samarbete och det gjordes flera försök till detta. Man ville bland annat få en gemensam försvarsgemenskap och även en gemensam politisk gemenskap för Europa. Detta slog dock inte igenom då de inte fick tillräckligt med politiskt stöd från medlemsländerna. Men, inga misslyckanden skulle hindra ledningen för att utvecklas och de började snart hitta nya vägar till en Europeisk gemenskap. År 1957 så grundade man den Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, den trädde i kraft 1958. Detta samarbete lade fokus på ekonomi och affärsverksamheten. EEG kallas ofta för Romfördraget, och det gick ut på att skapa fri rörlighet för arbetskraft, varor och kapital mellan medlemsländerna. Romfördraget instiftades och snart därefter så avskaffades tullarna mellan länderna. Organisationen fick nu namnet EEC, European Economic Community. Inget land fick nu bestämma över sina egna tullar. EEC blev en tullunion.

Samtidigt som EEG bildades så grundades även ett annat fördrag. Euroatom, The European Atomic Energy Community. Deras ambition var att bidra till ett utvecklande av tekniken och marknaden för kärnkraftverk i medlemsländerna. Från och med 1958 fram till 1970 märkte man stora förändringar från avskaffandet av tullarna. Handeln mellan ”gemenskapen” ökade sex gånger medan EEG:s utbyte med resten av världen ökade tre gånger. Nu började man att kunna dra fördel av de positiva effekterna som blev resultatet av att gränserna öppnats. Konsumenterna vande sig allt mer för det breddade utbudet av importerade produkter.
År 1981 hade även Storbritannien, Irland och Danmark blivit medlemmar och 1986 kom även Grekland, Spanien och Portugal med i gemenskapen.

EEG:s ansvar började snart utökas och man slog ihop EKSG, Euroatom med EEG för att underlätta arbetet. Från att EEG vara en ren ekonomisk gemenskap fick de snart fler ansvarsområden som omfattades av social-, miljö- och regionalpolitiska frågor och i samband med det fjärde fördraget, Maastrichtfördraget, byttes EEG:s namn ut till enbart EG. Europeiska Gemenskapen. Nu fick man ett gemensamt ministerråd och en gemensam kommission. Maastricht fördraget bildades 1991 och var en övergång från EG till EU, Europa Unionen. Nu hade man skrivit ett avtal mellan de tolv medlemsländerna och 1992 gick man över till att heta EU. Avtalet innefattade nu att länderna godkänt en gemensam Utrikes- och säkerhetspolitik samt rättsliga och inrikes frågor.
Genom Maastrichtfördraget beslöts även om en monetär union med en gemensam valuta, Euron.

Den Europeiska Unionen delades upp i tre pelare. Efter namnbytet var fortfarande EG kvar som en viktig del och utökades med andra viktiga frågor.

Europeiska Unionen

Europeiska Gemenskapen Gemensam utrikes – och säkerhetspolitik Samarbete i rättsliga och inrikes frågor
*Tullunionen
*Inre marknaden
*Gemensam jordbrukspolitik
*Strukturpolitik
*Ekonomisk & monetär union



Europa Unionen är ett samarbete mellan flertal länder i Europa som arbetar med vissa politiska och ekonomiska frågor. Från att till en början vara 6 medlemsstater har EU nu vuxit till 25 länder. Rumänien och Bulgarien hoppas på att få gå med från årsskiftet 2007 och Turkiet och Kroatien är under förhandling. Snart har EU en halv miljard invånare. De 25 medlemsländerna är:

Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

EU arbetar idag för ett rättvist och mänskligt samhälle där alla EU-länder värnar om fred, demokrati, rättsäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter.

EU:s uppgifter är, som vi tidigare nämnt, se till att tullunionen och att den inre marknaden fungerar, som menas med att handeln och pengarna ska röra sig fritt emellan EU-länderna. Medlemmarna samarbetar även med miljö, invandring och brottslighet samt med en samordnad utrikes - & säkerhetspolitik.


Sverige i EU
Sverige ansökte om medlemskap 1991. Då höll de redan tolv medlemsländerna på att arbeta med övergången från EG till EU och man väntade med att ta in fler länder innan den nya sammanslagningen var klar. 1993 tog man in ansökan från Sverige och efter att folkomröstningen hade skett med en Ja-sida som majoritet blev Sverige medlem i EU december 1994. Efter folkomröstningen inför EU så hölls även omröstning till Valutaunionen. Alltså, ska Sverige införa gemensam valuta, det vill säga euron. Svaret blev nej!
Det finns vissa krav som ett land måste uppfylla för att få vara med i EU. Sverige blev tvungen att ändra grundlagarna. Riksdagen skulle nu överlåta en del utav sitt ansvar och sin beslutanderätt till EU:s första pelare. Även tryckfrihetsförordningen skulle ändras så att andra länder kan äga svenska tidningar.
Alla medlemsländer betalar en avgift för att få delta i unionen. Sveriges är det land som betalar mest till EU, 25 miljarder kr/år. Detta betalas månadsvis. EU:s budget uppgår till 1000 miljarder varje år och av dem så betalar vi 25 miljarder i EU-avgift och 10 miljarder kommer tillbaka till Sverige i form av bidrag och stöd utav olika slag. Största delen av EU:s bidrag går till bönderna det vill säga, jordbruksindustrin.

Idag är man mycket positiv till EU:s framtid. Bland annat för att unionen fortsätter att växa, med fler antal medlemsländer men även för att man ser så goda resultat på bland annat den inre marknaden. Man har även tillfört nya samarbetsområden som också vuxit en hel del. Exempel på sådana områden är den gemensamma valutan, sysselsättningspolitiken samt utrikespolitiken. EU har fått fler krav på sig som godkänts och ska genomföras. Detta kommer i positiv bemärkelse att bidra till en ökad utveckling. Inför framtiden så ska de arbeta för ”full sysselsättning” istället för ”hög” och att inte enbart vara en fri marknad utan en ”social marknadsekonomi”. EU strävar även för att den ”sociala sysselsättningspolitiken” behandlas likvärdigt med den ekonomiska politiken. Man betonar också mänskliga rättigheter, att de sociala rättigheterna stärks liksom jämställdheten mellan kvinnor och män.


Vilka är då EU:s institutioner och vad gör dem?
EU har olika områden som ansvarar för olika frågor. Dessa områden kallas för institutioner.
Det är de olika institutionerna som bestämmer vilka lagar som ska gälla. När ett land går med i EU så godkänner de att vissa beslut kommer att fattas direkt utav institutionerna, på så vis lämnar landet över en del beslutsfattande ansvar. Med detta menar man att besluten är överstatliga.

EU har fem gemensamma institutioner och dessa består utav ett ministerråd, en europeisk kommission, ett europaparlament samt en EG-domstol och en revisionsrätt. Utöver detta finns även Europeiska rådet där ländernas stats -& regeringschefer sitter och där även kommissionens ordförande deltar. Dessa samlas två gånger om året för ett så kallat ”toppmöte” där de diskuterar EU:s utveckling samt planen om utrikes och säkerhetspolitiken.
Nedan följer en förklaring för de olika institutionerna. De tre första är de tre mest beslutsfattande organen.

Europeiska kommissionen är EU:s största instution. Förutom kommissionärerna arbetar
25 000 tjänstemän inom kommissionen. Kommissionen har fyra huvudsakliga uppgifter vilka är:
Lagstiftning- det ska föreslå ny lagstiftning för EU, genomföra den tillsammans med medlemsländerna och se till så att medlemmarna följer lagarna.
Genomföra EU:s politik och budget – kommissionen är EU:s verkställande organ och har då som uppgift att se till att ministerrådets och europaparlamentets beslut verkställs.
Efterlevnad av EU-lagstiftningen – de ser alltså till att länderna tillämpar de lagar som stiftas och om inte så vidtar kommissionen åtgärder för detta. Den första åtgärden man gör då är att skicka ett officiellt brev till den berörda regeringen och förklara varför de anser att landet inte följer de tillsatta lagarna och därefter få regeringen ta kontakt med kommissionen inom en viss tid så att de kan hitta en lösning på problemet.
Europa kommissionens ordförande heter José Manuel Barroso och den svenska representanten heter Margot Wallström.

Europaparlamentet består idag utav 732 ledamöter varav 19 är svenskar. Det är den enda instutionen som väljs direkt av folket. Deras uppgift är att arbeta fram nya lagar som ska gälla för den inre marknaden. Det vill säga för den fria rörligheten av våra varor, tjänster samt kapital. Detta arbete genomförs tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentet ansvarar även för kontrollen av hur kommissionen förvaltar budgeten. Tillsammans med rådet har de makten över EU:s budget och kan påverka kommissionens utgifter. EU-parlamentet bestämmer även vilka som ska sitta med i kommissionen och är de enda som har befogenhet att avskeda. Arbetet i parlamentet leds utav en talman, för närvarande heter han Joseph Borrell, talmannen representerar parlamentet utåt, särskilt internationellt. De har sitt säte i Strasbourg.

Ministerrådet är EU:s högsta och viktigaste beslutande institution. Det innebär att all lagstiftning ska antas av ministerrådet men ofta i samråd med europaparlamentet. Ministerrådet består utav en minister från varje land och varierar beroende på vilken fråga som ska behandlas. Handlar det om utrikespolitiken så är det utrikesministern från varje land som deltar. Besluten kan fattas på olika sett, antingen i enhällighet det vill säga alla medlemsländer måste vara överens, eller genom kvalificerad majoritet där tre fjärdedelar måste vara överens. Rådet har även hand om att sluta eventuella avtal mellan EU och andra länder och att utveckla den gemensamma utrikes -och- säkerhetspolitiken. Ministerrådet har sitt säte i Bryssel.

EU-domstolen har två huvudsakliga uppgifter. Dels ska de döma tvister mellan EU:s instutioner och medlemsländer men även tolka EU-rätten. Eventuella tvister som kan uppkomma kan tillexempel vara vilken artikel som är en passande rättslig grund för en rättsakt. EU-domstolen har rätt att döma i fyra olika tvister. Mellan EU:s institutioner, medlemsländer, mellan institutioner och medlemsländer eller mellan institutionerna & företag eller enskilda personer. Vad det gäller EU-rätten så har domstolen sista ordet i hur den ska tolkas och tillämpas. Om en svensk domstol är tveksam till hur den ska tolkas går den till EG-domstolen och begär en såkallad förhandsavgörande. Domstolen ska inte döma målet utan endast redogöra tolkningen. Domstolen består av en domare från varje EU-land.

Revisionsrättens huvudsakliga uppgift är att granska EU:s inkomster och utgifter. De ska se till hur pengarna används både inom EU:s institutioner samt i andra medlemsländer. (Exempel på ingående medel kan vara eu-avgiften från medlemsländerna). De har även som ansvar att granska så att inkomsterna och utgifter varit lagliga och att förvaltningen skett på ett bra sett. Revisionsrätten består av en ledamot från varje land. Varje land väljer ut sin ledamot och dessa går sedan vidare och utses sedan genom en kvalificerad majoritet av ministerrådet i samråd med Europaparlamentet. Sveriges ledamot heter Lars Heikensten, tidigare chef för Sveriges Riksbank. Ledamöterna utses för en period av 6 år medan ordföranden väljs var tredje år. Europeiska revisionsrätten har sitt säte i Luxemburg.

När EU ska ta ett beslut så samverkar de olika instutionerna med varandra. Många instutioner är inblandade i en beslutsprocess men som tidigare nämts så fattas besluten främst utav tre komponenter. Grundprincipen är att Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till ministerrådet som tillsammans med parlamentet disskuterar anbudet. Ministerrådet tar ett beslut, i vissa fall tillsammans med parlamentet. Det finns olika tillvägagångssätt för hur detta ska ske och man brukar kalla det för ett beslutsförfarande. I de flesta fall används något som heter samrådsförfarande. Detta innebär att kommissionen lägger fram ett förlslag som ministerrådet tar ett beslut på. Innan ministerådet tar beslutet så måste de samråda med parlamentet. I detta fall behöver inte rådet rätta sig efter parlamentets åsikt utan tar det beslut som de har kommit överens om inom instutionen, ministerrådet. I denna beslutsprocess har parlamentet minst att säga till om och det kan tex gälla jordbrukspolitiska frågor, EU-handel med andra länder, polisiära och straffrättsliga frågor. Det finns även beslut där rådet och parlamentet måste komma överens och vara enade. Ett sådant beslut kallas för medbeslutandeförfarandet. Om inte dessa två kan enas så tar man till en förlikningskommitté. Detta innebär att de tar hjälp av en representant från varje instution som ska arbeta fram ett förslag som båda parterna kan godta. Det finns även ett beslutsförfarande där Europa parlamentet kan göra ändringar i rådets förslag men rådet tar det slutgiltiga beslutet, detta kallas för samarbetsförfarande. Europaparlamentet tar det slutgiltiga beslutet vad det gäller internationella avtal, vilket kan innebära att godkänna nya medlemsländer till EU. De har också ansvaret för associeringsavtalen, frihandel med länder utanför EU. Detta kallas då för samtyckesförfarande. Vilket beslutsförfarande som ska användas beror på vilket politiskt område som frågan gäller.


EMU- European Monetary Union
Är ett samarbete med EU. Det är en monetär union som arbetar med pengar och ekonomin i EU. Redan på 1960- talet så började man att planera en ekonomisk union men inte förrän 30 år senare trädde unionen i kraft. I början på 1990 skrev EU:s medlemsländers stads och regeringschefer under ett fördrag om ekonomisk och monetär politik. (monetär = penning). Fördraget skrevs in i EG och ligger till grund för EMU. EMU ses tillsammans med den inre marknaden som ett medel för att lättare nå målen om ekonomiska och sociala framsteg samt en hållbar utveckling.

1997 bestämde Sveriges Riksdag att Sverige skulle delta i valutaunionen från start. Sverige prövades 1998 men ansågs inte uppfylla alla villkor. Kronan hade inte varit tillräckligt stabil mot övriga EU. 2003 fick Sveriges befolkning genomgå en folkomröstning där vi röstade nej. Samtliga medlemsländer är med i de första två etapperna tillsammans med Sverige. Idag är det endast Sverige, Danmark och Storbritannien som inte är med i EMU utav de ”gamla” EU-länderna. From 1 januari kommer Slovenien att bli ny EMU-medlem.

EMU har genomförts i tre olika etapper. Den första etappen startades redan på 1900-talet. Hinder för fria kapitalvaror avskaffades så som investeringar, placeringar och betalning av varor och tjänster. Detta gjordes att samarbetet stärktes mellan länderna. Den andra etappen började 1994, då inrättades det Europeiska monetära Institutet såkallad EMI. EMI tillsammans med den nationella centralbanken skulle nu förbereda för en gemensam penningpolitik och gemensam centralbank. Medlemsländernas centralbanker skulle nu bli självständiga och bröt sig loss från myndigheter, parlament och regeringar. Den tredje och sista etappen inleddes 1999 det var nu som valutaunionen bildades. Den gemensamma valutan, Euron infördes. Den Europeiska gemensamma centralbanken började föra en gemensam valuta och penningpolitik. Syftet med en gemensam valuta är att man vill underlätta ett samarbete mellan Eu-länderna vad det gäller fred, välstånd och stabilitet. Ett annat syfte är att förena den ekonomiska politiken. Skiljer sig ländernas ekonomier för mycket åt kommer inte den ekonomiska monetära unionen att fungera, anser man. För att du få tillträde till EMU måste uppfylla vissa krav. De kallas för konvergenskriterier (konvergens = sammanstrålning) och det innebär att landet ska ha stabila priser, stabil växelkurs (minst 2 år innan inträdet), sunda statsfinanser och låga räntor.

Följderna av att gå med i EMU är många. Deras grundtanke är god men det kommer nog att vara svårt att få det att fungera som det är tänkt. Huvudargumenten mot EMU gäller att de skulle hindra de enskilda regeringarnas möjlighet att devalvera. Risken för massarbetslöshet och stagnation i svåra delar av EU ökar om man inte tar till andra metoder än devalvering för att sänka konkurrenskraften. En direkt följd av unionen kan bli att privatimporten ökar vilket kan tvinga svenska företag att sänka sina priser. Det skulle även innebära att vi blir av med vår självständiga pennings och valutapolitik. Sveriges export kan även bli drabbad eftersom det idag är enklare att exportera från andra länder än Sverige.

Raka gurkor och gula bananer, myter och onödiga regler! Vi avskaffar tullarna, låter farligt! Företag får bidrag för att kunna utveckla en affärsverksamhet, det kan väl bara vara bra! tillsammans är vi starka!

Omedvetet påverkar Eu-medlemskapet oss mer än vad vi tror. Ständigt måste vi försäkra oss om att de livsmedel som vi bär med oss från mataffären inte innehåller farliga ämnen eller ohälsosamma tillsatser. Sen vi gick med i EU så har standardkraven sänkts på våra livsmedel vilket vi människor har fått betala med vår hälsa. Jag tänker på den lilla 5-åriga pojken som för ett tag sedan blev förlamad i ansiktet efter han hade ätit importerad fisk som visat sig innehålla nervgift. Det är väl inte meningen att vi ska gå runt och behöva leta efter livsmedel som är tjänliga som människoföda! Är det värt att sätta människors säkerhet och trygghet på spel därför att vi vill öka handeln mellan medlemsländerna. Det blir lättare att resa till andra eu-länder men också genomföra affärer när tullar och avgifter är borta. Handeln och resandet underlättar inte bara dig som privatperson utan även företag. Konsekvenserna blir att Sveriges företag flyttar utomlands till slut, vilket det idag har visats tydligare tecken på och det förlorar vi som land på. Om nu moderaternas företagarpolitik håller vad de lovar kanske Sverige får behålla några fler företag inom landet eftersom socialdemokraternas höga skatter gjorde att många valde att flytta på sig. Dock kommer den förändringen var en droppe i havet jämfört med så många företag som tar chansen i och med EU: reglerna. Idag har smugglingen av svartsprit och andra droger ökat markant. Idag får sverige in miljoner liter svartsprit till Sverige varje år och cannabisintaget har ökat dubbelt så mycket bara de tre senaste åren. Risken för att få in terrorister till landet ökar då säkerhetskontrollerna minskar. Är det vad vi vill, återigen sätter ...