Svensk Språkhistoria

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Tidsperioder

Man kan dela in svenska språket i följande tidsperioder:
· Runsvenska 800 – 1225
· Äldre fornsvenska 1225 – 1375
· Yngre fornsvenska 1375 – 1526
· Äldre nysvenska 1526 – 1732
· Yngre nysvenska 1732 – 1906
· Nusvenska 1906 –

1.2 Runsvenska
Runsvenskan fanns under vikingatiden. Man skrev med runor, dåtidens bokstäver. Det fans 16 runor och samma runa kunde uttalas på flera olika sätt. Låneord var ovanliga, men det fanns en del. De kom från sydeuropeiska länder som vikingarna hade handel med. När kristendomen sedan kom fick svenskan ytterligare några låneord.

1.3 Äldre fornsvenska
Den äldre fornsvenskan börjar när det latinska alfabetet kommer till Sverige. Latin var de lärdas språk, och det var bara de lärda som kunde skriva. Därför skrevs de äldsta breven på latin. Det äldsta brevet som är skrivet på svenska handlar om svenska lagar och är skrivet 1225. På 1300-talet kom den första bibeln på svenska med latinska bokstäver.
Tyska låneord förekom i den äldre fornsvenskan, vilket missionärerna och handeln hade bidragit till. Kyrkan förde med sig fler latinska oh även grekiska låneord.

1.4 Yngre fornsvenska
Yngre fornsvenska är den tidsperiod som det skrevs mycket böcker. I mitten av tidsperioden kom boktryckarkonsten, vilket starkt bidrog till att fler litteratur skrevs och publicerades. Mycket förändrades i grammatiken; uttal, stavning och böjning fick klarare regler. Gamla ord byttes ut mot nya synonymer.

1.5 Äldre nysvenska
Börjar då nya testamentet kommer ut på svenska, 1526. De följande åren börjades tryckerier byggas i Sverige. Böcker trycktes i stora upplagor, vilket ställde större krav på den som skrev att inte stava fel. Det fanns dock inga skrivregler ännu.
Franska låneord blandades in i svenskan under 1600-talet, vilket Karl XI inte tyckte om. Han kämpade länge mot den franska inblandningen i språket. Under 1700-talet var den franska inblandningen som störst. Det berodde på att den svenska kulturen var influerad av den franska.

1.6 Yngre nysvenska
Yngre nysvenska är den period som börjar på 1730-talet. Många viktiga händelser skedde då som gjorde det svenska språket ledigare. Olof vom Dalin började ge ut en veckotidning som han själv skrev större delen av. Texterna var skrivna på ett underhållande och lättförståligt sätt. På 1730-talet kom även Sveriges Rikes Lag ut för första gången. Svenska Akademin instiftades också under denna tidsperiod. Franskans inblandning var fortfarande stor, men även tyskan spelade en större roll. En del ord i svenskan har även tagits in från danskan. Under den yngre nysvenskans period började också vårt språk påverkas av engelskan. Det fanns fler och fler sätt att resa på bl.a. järnvägar. Med båt kunde man resa till Amerika eller England. Med sig tog man nya maträtter och delar av en ny kultur.
På 1800-talet kom den första utgåvan av Svenska Akademins ordbok.
1.7 Nusvenska
Nusvenska är den tidsperiod i det svenska språket som vi nu befinner oss i. I början av denna period, 1900-talet, genomfördes en reformation av språket. Bl.a. bytte man ut f mot v (af – av). De svenska dialekterna försvagades, dels på grund av urbaniseringen och dels av de nya massmedierna. Massmedierna har bidragit till engelskans ännu större inblandning i språket. Engelska låneord finns för mat, kultur, teknik, ja praktiskt taget i alla kategorier.

2. Svenska språket i framtiden

Det svenska språket kommer varken minska eller bli större. Jag tror att man kommer fortsätta tala det i Sverige oavsett vilket land som är mäktigast i världen.
Jag tror att svenskan kommer få fler låneord av bl.a. arabiska, turkiska och afrikanska språk. Många människor kommer till Sverige från dessa länder och dera...