Sömnproblem

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning
Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på vem som blir drabbad av sömnproblem, vilka orsakerna till problemen är, vilka symptom man uppvisar då man har ett sömnproblem, varför vi behöver sömn samt vilka behandlingsmetoder det finns. Vi använde oss av en enkätundersökning samt tidigare forskning på området. Vi behöver en regelbunden dygnsrytm för att hjärnan ska återhämtas och kroppen inte ska hamna i obalans. Det finns olika typer av sömnstörningar, kronisk insomnia är den svåraste formen av sömnproblem. Det är främst kvinnor och ungdomar som blir drabbade av sömnproblem, orsakerna till detta är många men stress, depressioner och ångest hör till de vanligaste. Man ska först undersöka om man kan göra något åt sina sömnproblem själv, om problemen inte ger med sig ska man uppsöka läkare eller någon form av samtalsrådgivning för att få hjälp. Enligt vår enkätundersökning hade yrkesverksamma personer svårast för att somna medan pensionärerna hade minst problem med sömnen. Av alla tillfrågade hade nästan en tredjedel sömnproblem. För att komma tillrätta med våra sömnproblem behöver vi större kunskap om hur vi ska gå tillväga.



Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1. Bakgrund
1.2. Syfte
1.3. Metod

2. Sömnproblem
2.1. Varför behöver vi sömn
2.2. Vilka tecken uppvisar man då man har sömnproblem
2.3. Vad är orsaken till sömnproblem
2.4. Hur behandlar man sömnproblem
2.5. Redovisning och analys av enkätundersökning

3. Slutsats



1. Inledning

1.1. Bakgrund

Vi har valt att skriva om sömn och sömnproblem därför att det är ett ämne som berör oss alla. Sömnen är grundläggande för vårt välmående och efter ett par nätter med för lite sömn känner vi oss inte i form. Sömn är något högst individuellt och vi har märkt att sömnbehovet varierar från person till person. Dessa fenomen har gjort oss nyfikna på ämnet och eftersom det har forskats mycket på området tycker vi att ämnet är lämpligt att fördjupa sig i.


1.2. Syfte

Syftet med vår uppsats är främst att undersöka vem som blir drabbad av sömnproblem och vårt syfte kan sammanfattas i fem frågeställningar:
- Vem blir drabbad av sömnproblem?
- Vilka är orsakerna till att man drabbas av sömnproblem?
- Vilka är symptomen då man får för lite sömn?
- Varför behöver vi sömn?
- Vilka behandlingsmetoder finns det för dem som är drabbade av sömnproblem?


1.3. Metod

För att besvara ovan ställda frågor har vi använt oss av både kvantitativa och deskriptiva metoder. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som vi delat ut till 20 personer som studerar, 20 personer som arbetar och 20 personer som är pensionerade. Frågorna i enkäten berör sovvanor och vi har jämfört de olika gruppernas svar för att kunna dra nödvändiga slutsatser. Vidare har vi redogjort för tidigare forskning i ämnet då enkätundersökningen inte har gett oss tillräcklig information för att vi ska kunna besvara våra frågor.


2. Sömnproblem

2.1. Varför behöver vi sömn

Vi sover bort nästan en tredjedel av våra liv, och anledningarna till det är många. Tillväxthormon produceras dygnet runt, framförallt under sömnen, vilket betyder att god dygnsrytm och sömn är speciellt viktig för barn och ungdomar. Vår andning, hjärtrytm och vårt blodtryck förändras också under sömnen, vilket är nödvändigt för att balansen mellan kropp och själ ska bibehållas. När vi sover ändras också aktiviteten i hjärnan och det är just hjärnans återhämtning som är den viktigaste anledningen till god sömn.


2.2. Vilka tecken uppvisar man då man har sömnproblem

De flesta av oss har någon gång vaknat upp på morgonen och känt sig trött på grund av att man sovit för lite eller för dåligt. Många gånger kan det vara någon speciell händelse man oroar sig för, eller ser fram emot, som kan vara orsaken till detta. En annan anledning kan vara en förändring av livssituationen som kan utlösa ett akut sömnproblem. Denna typ av sömnstörningar ger oftast med sig, efter det att situationen förbättras eller när problemen är lösta. I vissa fall kan dock sömnstörningen kvarstå, och det är när dålig sömn blir mer regel än undantag, som vi pratar om insomnia, vilket betyder sömnlöshet eller kroniskt otillräcklig sömn.

För att ett sömnproblem ska kännetecknas som akut eller kronisk insomnia ska det uppfylla tre kriterier. För det första ska man ha ett återkommande problemet med att somna, och det ska ta mer än 45 minuter att somna från det att man gått och lagt sig. Vidare ska man vakna upp minst tre gånger per natt och sedan ha svårt för att somna om, det sista kriteriet som ska uppfyllas är att man vaknar tidigt på morgonen utan att känna sig utsövd.

Man brukar skilja mellan kronisk och akut insomnia. Med akut insomnia menas insomningssvårigheter som varat i mindre än tre veckor och som uppkommit på grund av yttre faktorer t.ex. stress eller dödsfall inom familjen. Kronisk insomnia är sömnsvårigheter som inte släppt efter 3 veckor.

Sömnproblem och försämrad hälsa behöver inte nödvändigtvis gå hand i hand, men har man sovit dåligt under en längre tid brukar detta leda till försämrad livskvalitet. Det finns tecken som visar på en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och depressioner då man sover dåligt. Brist på sömn kan även bidra till ökad smärtkänslighet, högt blodtryck, koncentrationsproblem och infektionskänslighet. Man kan också hitta tydliga samband mellan typ 2 diabetes (vuxendiabetes) och fetma då dålig sömn rubbar utsöndringen av vissa hormoner.


2.3. Vad är orsaken till sömnproblem

Många människor i Sverige lider av sömnproblem. Sömnproblem kan bero på många saker bland annat snarkningar, stress, depressioner med mera. Under höst- och vintertid är det vanligare att folk lider av sömnstörningar, vilket oftast beror på att det tidigare blir mörkt ute än under vår- och sommartid.

För många människor är snarkningar en vanlig orsak, oftast för de som är lättstörda i sin sömn. De som snarkar ofta löper större risk att få hjärt-kärlsjukdomar. Kraftiga snarkningar kan orsaka sömnapné. Vilket innebär att man gör farliga andningsuppehåll på 10-90 sekunder. Män i medelåldern drabbas mest och beror på muskelförslappning i gommen eller trånghet i övre luftvägarna.

Några människor dricker ett glas vin eller ett glas whisky för att somna lättare men det är ingen bra metod. Man somnar lättare vilket är bra men under sömnen blir den oroligare är vanligt. Under alkoholpåverkan blir sömnen ytligare. Alkoholen får kroppen att bli avslappnad vilket gör att man snarkar mer.

Många som jobbar eller går i skolan lider av stress. Stressen gör att man håller sig vaken, man blir uppvarvad. Det finns både positiv och negativ stress. Negativ stress är den som orsakar sömnproblemen. Att man under dagen haft höga krav på sig från arbetslivet eller hemmet gör det svårt att varva ner innan man ska sova. Många tänker att man kan ta igen sömnen under helgen eller sina lediga dagar. Oftast fungerar detta inte i längden om det är fel på själva tempot i livet. Stress gör ofta att man vaknar flera gånger under natten, detta gör att sömnen blir ytlig.

Om man lider av depression eller ångest är sömnproblem vanligt. Av depression blir perioderna av djupsömn kortare, då vaknar man ofta med korta mellanrum under natten och det blir svårare att somna om när man vaknar tidigt på morgnarna.

Det finns andra psykiska skador eller sjukdomar som påverkar sömnen som depressionen gör till exempel Parkinsons, demens, stroke, hypomani med mera.

Med stigande ålder hos både män och kvinnor blir sömnproblemen vanligare. Djupsömnen blir kortare och sömnen blir ytligare, detta gör att man blir lättväckt. Inte alla ser det som ett problem att vakna tidigt. Många tycker att det är positivt att få vakna tidigt och att få några extra timmar på morgonen.

Det finns även andra mindre orsaker till sömnproblem till exempel kost, motion, fetma eller medicin. Men dessa orsaker kan man oftast undvika genom att ändra kost och äta hälsosammare, röra på sig mer eller mindre, gå ner i vikt eller byta medicin. Om man har sömnproblem är det viktigt att gå till läkare för att få en diagnos på vad orsaken kan vara.


2.4. Hur behandlar man sömnproblem

Det man först ska fundera på är om man kan göra något själv mot sina sömnproblem. Är du upprymd över något, stressad, varit med om en kris eller har buller i närheten av ditt sovrum, kan det ha en inverkan på din sömn. Du kan alltid tänka över om det är något som du kan göra åt problemet själv, tillexempel om du varit med om en kris kan det vara till hjälps att prata med någon, som en psykoterapeut. Om det är buller eller ljus du störs av kan det vara en god investering att köpa öronproppar och/eller ögonmask. Har man ett sömnproblem så kan det också tyda på att man har en oupptäckt sjukdom, eller upptäckt för den delen, sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och depression kan hänga ihop med ett sömnproblem.

Om du däremot inte har haft en kris eller något av det som nämnts ovan, så kan problemet bottna i att du har svårt att varva ner, att dina sovvanor är fel eller att du inte har rätt stämning i sovrummet. Stämningen i sovrummet ska vara mörk, sval och rogivande. Dessutom ska sovrummet endast användas som ett sovrum, alltså ska man inte läsa, titta på tv eller använda det som kontor. De sovvanor man bör rikta in sig på är att man alltid lägger sig vid samma tid och går upp samma tid, och på så sätt ställer kroppen in sig på att sova vid regelbundna tider. Det är alltså inte alltid bra att ta en tupplur, i alla fall inte en lång sådan, en tupplur kan göra att du inte känner dig trött då du egentligen ska gå och lägga dig och därmed rubba dygnsrytmen. Det kan vara en god ide att inte äta en tung måltid innan du ska lägga dig och det är inte heller bra om du dricker kaffe, läsk, alkohol eller energidryck 6 timmar innan sänggåendet, då det har en uppiggande effekt.

En sak som är vanlig är att man ligger i sängen och ältar problem eller tänker på allt man måste göra, när man egentligen borde koppla av och försöka sova. Det man inte ska göra är att gå och lägga sig om man inte är trött, risken är då att man ligger och tittar på klockan och känner att tiden springer iväg och att man inte kommer att sova något under natten. För att undvika att detta händer kan man ligga i ca 30 min och försöka somna, somnar man inte ska man gå upp och göra något av det som du tänkt göra kommande dag, när du sedan börjar känna dig trött ska du sluta med aktiviteten och gå och lägga dig. Upprepa processen så många gånger som det behövs, men titta inte på klockan utan försök själv att uppskatta när det har gått trettio minuter. En annan sak man kan göra är att skriva en lista på vad som ska göras och vad som oroar en och sedan tänka igenom de saker man har skrivit upp, tillexempel om det verkligen är så oroande som du först trodde, eller om den saken du ska göra verkligen var så brådskande som du först trodde. Är du uppe många gånger om nätterna ska du inte tända ljuset om man går upp om nätterna, ljuset har en väckande effekt.

Man ska varva ner 1-2 timmar före sänggåendet, vilket kan bestå av att gå en lugnande promenad, ta ett varmt bad, dricka kamomillte, öva avslappningsteknik eller att lyssna på rogivande musik. Ett annat råd är att dricka varm mjölk med honung, då mjölk innehåller tryptofan, ett ämne som talar om för hjärnan att det är dags att sova.

Du ska vara säker på att du har sömnproblem innan du tar något läkemedel, läkemedel kan annars göra mer skada än nytta. Tar du ett läkemedel under en längre tid gör det ingen större nytta eftersom vissa läkemedel påverkar de olika sömnstadierna negativt. Detta kan leda till att du kan känna dig trött och irriterad dagen efter du har tagit dina läkemedel. Man får inte glömma att många sorters mediciner är beroendeframkallande och detta gäller även läkemedel mot sömnproblem. Det är när du har haft svårt att somna i tre veckor och minst varannan dag som du kan lida av kroniska sömnsvårigheter och då bör du söka hjälp hos en läkare. Vad din läkare ordinerar beror på vad det är som gör att du har sömnproblem och hur svåra dem är, men oavsett vad läkaren ordinerar så ska medicinen intas så kort tid som möjligt.

Det finns en mängd olika läkemedel som man kan ta mot sina sömnproblem, en del är receptbelagda, andra receptfria och det finns även naturläkemedel mot sömnproblem. På www.fass.se kan man söka efter läkemedel och finna upp emot trettio olika läkemedel mot sömnproblem. Några av de olika läkemedel mot sömnproblem som finns är Stilnox (som gör att du vaknar mindre om nätterna), Zolpidem Sandoz (används när sömnproblemen är mycket svåra) och Apodorm (sövande och muskelavslappande, används också vid epilepsi).

Det finns något som kallas sömncenter, på ett sömncenter blir man utfrågad om sina sovvanor m.m. Här kan man även få sova i ett sömnlaboratorium där mäter hjärnans aktivitet med hjälp av en EEG-maskin. De kan även hjälpa den som har problem med att gå i sömnen och sängvätning.


2.5. Redovisning och analys av enkätundersökning

Vi delade ut en enkät till 60 personer varav 20 personer är yrkesverksamma, 20 personer studerar och 20 personer är pensionerade. I undersökningen ställde vi till att börja med en viktig fråga: ”Har du svårt att somna?” Om de tillfrågade svarade nej på denna fråga behövde de inte svara på kommande frågor då de inte har sömnproblem. Vidare frågade vi om de tillfrågade hade kontaktat läkare och om de tog någon medicin mot sina besvär, eftersom det brukar ge en signal om hur allvarligt man ser på sina problem. Vi valde att jämföra tre olika grupper eftersom vi väntade oss att resultaten skulle skilja sig mycket åt mellan grupperna. Vi har sammansällt resultaten i tre olika diagram indelade efter sysselsättning, och i ett diagram där alla svar redovisas.

Enligt resultaten av vår enkätundersökning är det de yrkesverksamma som har svårast för att somna, men inte långt därefter kommer de studerande, det är också i de här grupperna vi hittar flest människor som anser sig ha sömnproblem. Pensionärerna är enligt undersökningen den gruppen som har lättast för att somna och därmed anser sig den gruppen i låg utsträckning ha sömnproblem. Något som vi reagerade över är att alla pensionärer med sömnproblem även sökt hjälp, här ser vi också att de yrkesverksamma, som hade svårast att somna, faktiskt har sökt hjälp i allra lägst utsträckning. Ingen i den yrkesverksamma gruppen har tagit receptbelagd medicin, förmodligen för att många inte har uppsökt läkare. Av de studerande som har tagit receptbelagd medicin har däremot alla sökt hjälp, de yrkesverksamma har istället en hög andel som tar receptfri medicin. Av totalt antal tillfrågade är det lika många som har använt sig av receptbelagd som receptfri medicin. Enligt enkätundersökningen har arton av sextio tillfrågade svårt att somna, vilket innebär nästan en tredjedel.


3. Slutsats

Vår enkätundersökning stämde relativt väl överens med tidigare forskning på ämnet, det som förvånade oss mest var att pensionärerna hade minst problem med sömnen. Vi antar att pensionärer sover bättre därför att pressen utifrån inte längre är lika betungande som den var då de jobbade eller gick i skolan. Det är framförallt kvinnor som blir drabbade av sömnproblem ...