Galaxer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ordet Galax kommer från grekiskan galaxias och betyder ungefär mjölkringen.
En galax består av en stor materiasamling bestående av stjärnor, gas, stoft och mörk materia som är sammanbunden genom gravitation.
En galax kan bestå av flera hundra miljarder stjärnor. Man tror att det finns över 100 miljarder galaxer i Universum.
Troligen bildas en galax av ett massivt moln av helium och väte, som dragits samman under inflytande av gravitation. Molnet roterar oftast långsamt och beroende på rotationen avgörs det vilken typ av galax som bildas.
Man delar upp galaxerna i tre olika typer, de två huvudtyperna är spiralgalaxer och elliptiska galaxer.

På 1930-talet uppfann Edwin Hubble ett system för klassificering av galaxer. Han delade upp först de två huvudtyperna och sedan linsformade galaxer, och irreguljära galaxer som inte har någon bestämd form. (Nästan 10 % av galaxerna är irreguljära.) Han gjorde även en uppdelning av spiralgalaxerna i normala spiralgalaxer och stavspiralgalaxer. Man har idag upptäck mellanformer utanför Hubbles system.

Elliptiska galaxer bildas om molnet kollapsar långsamt med en mindre rotation, och det blir en snabb stjärnbildning. Elliptiska galaxer är runda eller ovala stjärnsystem, de största och minsta galaxerna är elliptiska.

Spiralgalaxer är som en skiva med två eller flera armar. Spiralgalaxer bildas av snabbt roterande moln, som snabbt kollapsar och det bildas en skiva av gas.
I mitten av spiralgalaxen finns det ett Halo av mörk materia. Halo är ett vidsträckt osynligt hölje av materia som finns runt galaxer. Det innehåller mer materia än vad som kan ses av ögat och detta har gett upphov till begreppet mörk materia. I Halon är stjärnorna samlade i klotform.
Armarna i galaxen rör sig i konstant rotationshastighet, till skillnad från själva stjärnorna och stoftet i galaxen. Dessa rör sig enligt Newtons lagar långsammare ju längre bort från centrum de befinner sig. Materia färdas ut och in i armarna. Det är gasmolnen i galaxen som samlar in material och bildar armarna.

En galax roterar ett varv på några hundra miljoner år.

Vintergatan, vår galax, är en spiralgalax. 150 miljarder stjärnor, där solen är en av de, gas och stoftmoln, roterar kring centrum av Vintergatan. Solens omloppstid runt Vintergatan är
ca 225 miljoner år. I diameter är Vintergatan ca 90- 100 000 ljusår, solen befinner sig utkanten och ligger ungefär 26 000 ljusår ifrån centrum. Runtomkring Vintergatan finns det mörk materia, så mycket som 500 miljarder solmassor.

Andromedagalaxen har en synlig diameter på 165 000 – 200 000 ljusår, och det är ca 1,5-2 gånger större än Vintergatan. Det gör Andromedagalaxen till den största i den lokala hopen. Men den har mindre massa än Vintergatan, istället har Andromedagalaxen större halo. Andromedagalaxen ligger 2,5 – 2,9 miljoner ljusår till den närmaste granngalaxen, den återfinns i stjärnbilden Andromeda, därutav namnet. Man har kommit fram till att Andromedagalaxen ligger i kollisionskurs med Vintergatan, och ca 3 miljarder år krockar de två galaxerna och resultatet blir att de två galaxerna smälter samman och bildar en enda jättelik elliptisk galax.

Ett ljusår är den sträcka som en ljusstråle färdas i vakuum på ett år. Det är 9641 miljarder kilometer.

Galaxernas storlek varierar, större galaxer kan vara 1011 solmassor stjärnor och det kan finnas 1-10 miljarder interstellär gas och 1012 solmassor mörk materia. I de flesta galaxer finns det ett svart hål, en koncentration av massa med mycket kraftfull gravitation, i centrum. Några svarta hål uppträder som aktiva galaxkärnor, en kärna i en galax som drar till sig stora mängder materia från galaxen. Det svarta hålet sliter sönder stjärnorna i närheten, men
ca 10 % av materialet avsöndras som strålning vinkelrät mot skivan i en så skallad Jet. Jeten kan vara flera gånger större än själva galaxen.

Mellan galaxerna är det praktiskt taget vakuum, mindre än 1 atom per kubikmeter.

De olika galaxerna är bundna till varandra genom gravitation. Galaxerna ligger inte jämt utspridda utan de klumpar ihop sig. De bildar då galaxhopar, det kan vara ett fåtal till tusentals galaxer som bildar en galaxhop. Dessa bildar större strukturer så kallade superhopar. I dem kan det ingå tiotusentals galaxer. Vintergatan och vår närmaste galax

Andromedagalaxen ingår i den Lokala hopen. Den Lokala hopen består av ca 30 galaxer, och är del av den Lokala superhopen, med sitt centrum i stjärnbilden Jungfrun.

Det finns olika sorters galaxer, till exempel Seyfertgalaxer. Det är spiralgalaxer med en ljusfläck i mitten. En av tio stora galaxer är Seyfertgalaxer.

Blazer är en annan typ av galax. En Blazer ökar snabbt i styrka och ändras ofta, man tror att blazers är aktiva galaxer fast men jetstrålarna i riktning mot jorden, så vi ser alltså rakt in i galaxens kärna.

Kvasar är energistrålande objekt i Universum som avger enorma mängder elektromagnetisk strålning och ljus, många gånger större än de starkaste stjärnor. En kvasar kan ha samma materia som på flera hundra galaxer. När de har ett så stort energiflöde behövs en stor energikälla, man antar att kvasarer är aktiva galaxkärnor, ett svart hål i mitten av en galax.

Radiogalaxer sänder ut mycket radiostrålning. Radiostrålningen från dem kan vara upp till en miljon gånger starkare än från normala galaxer, som Vintergatan. Radiostrålningen kommer från elektroner som med hög hastighet rör sig i ett magnetfält. De flesta radiogalaxer har en dubbelstruktur, strålningen kommer från två stora områden på varsin sida av galaxen. Avståndet kan vara flera miljo...