Hjärt- och kärlsjukdomar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund
Stora och lilla kretsloppet
Cirkulationssystemet består av hjärtat och blodkärlen. Hjärtats uppgift är att pumpa ut blod till kroppens olika delar. Hjärtat pumpar ut blod genom det lilla och det stora kretsloppet. I det lilla kretsloppet pumpas syrefattigt blod från den högra delen av hjärtat ut till lungorna. Blodet tar upp syre från lungornas alveoler och återanvänder till vänstra delen av hjärtat. När detta har skett tar det stora kretsloppet vid. I det stora kretsloppet pumpas syrerikt blod från den vänstra delen av hjärtat ut i hela kroppen. Där avger blodet syre och näring till cellerna. Blodet tar upp avfallsprodukter och koldioxid som transporteras med det syrefattiga blodet till den högra delen av hjärtat.

Puls och blodtryck
Hjärtats arbete kan mätas genom puls och blodtryck. Pulsen är hur många slag hjärtat slår per minut. Vid varje hjärtslag pumpas det ut omkring 70ml blod. Pulsen känner man på överarmsartären, handledsartären, artären i ljumsken, artären i tinningen, halsartären och artären på fotryggen. Normal puls är ca 70 slag/min. Snabb puls kan bero på starka känslor, smärtupplevelser, feber, fysisk ansträngning, syrebrist och blodtrycksanfall. Långsam puls kan bero på god kondition, överdosering av hjärtmediciner, nedkylning, hjärnskador och rytmrubbningar. Man mäter blodtryck för att se med vilken kraft hjärtat pumpar ut blodet i det stora kretsloppet. Det systoliska trycket utgör det högsta värdet vid blodtrycksmätning och det diastoliska trycket utgör det lägsta värdet. Blodtrycket anges i millimeter kvicksilver och ett normalt övertryck är omkring 120mmHg och ett normalt undertryck är omkring 80mmHg. Övertrycket kan stiga något med åldern, men undertrycket ändras inte.

Hjärtats retledningssystem
Hjärtat regleras med hjälp av det elektriska retledningssystemet. Impulser från kroppen ger cirkulationscentrum i hjärnan uppgifter om hjärtat ska öka eller sänka frekvensen alltefter behovet av syre. Signalerna till hjärtat från cirkulationscentrum i hjärnan tas emot av ett område i höger förmak som kallas sinusknutan. Impulserna sprids sedan till AV- knutan. Behöver kroppen mer syre vid till exempel löpning så sänds impulser från hjärnan till hjärtat och talar om detta.


Blodet
Blodet består till hälften av blodceller, dvs. röda och vita blodceller samt blodplättar. Den andra hälften består av plasma, en äggviterik vattenlösning. De röda blodcellernas, erytrocyternas, uppgift är att transportera syre, näring, hormoner och koldioxid. Varje röd blodcell innehåller ett näringsämne som heter hemoglobin. Hemoglobin kan binda syrgas och koldioxid. Varje hemoglobinmolekyl binder till sig fyra stycken syrgasmolekyler när blodet passerar lungornas alveoler. Syret transporteras sedan med blodet ut till kroppens celler och avger syret och binder upp koldioxid och avfallsprodukter. De vita blodcellernas, leukocyternas, uppgift är att försvara kroppen mot olika typer av infektioner. De vita blodcellerna kan äta upp bakterier, bryta ner främmande organismer och förgöra mikroorganismer. Blodplättarnas, trombocyternas, uppgift är att koagulera blodet. Blodplättarna gör därmed blodet stelt och fast. När man får ett sår är det blodplättarna som gör att blodet slutar rinna. Blodplättarna kan även koagulera blodet inuti ett blodkärl. När detta sker så bildas blodproppar.

Syfte
Jag ska i detta arbete arbeta med sjukdomarna åderförkalkning, högt blodtryck, kärlkramp i hjärtat och hjärtinfarkt. Alla dessa sjukdomar är intressanta och det finns mycket att lära sig om dem. Mitt mål med detta arbete är att lära mig fakta om dessa sjukdomar. Jag vill få reda på följande:
 Lära mig hur man får dessa sjukdomar
 Lära mig hur man hittar symtomen
 Lära mig hur man behandlar dessa sjukdomar
 Lära mig hur man lever med dessa sjukdomar

Frågeställningar
För att uppnå mitt syfte behöver jag få svar på en del frågor. Jag vill få svar på följande frågor:
 Vad är åderförkalkning, högt blodtryck, kärlkramp i hjärtat och hjärtinfarkt?
 Varför man får dessa sjukdomar?
 Hur märker man att man har fått dessa sjukdomar?
 Vad kan man göra för att behandla dessa sjukdomar
Metod
För att få fakta om åderförkalkning, högt blodtryck, kärlkramp i hjärtat och hjärtinfarkt ska jag använda mig både böcker och Internet. Jag ska även använda mig av fakta som jag har fått ifrån filmer som vi har tittat på. Jag ska först ta reda på mycket fakta om sjukdomarna så att jag vet mycket om dem innan jag börjar med resultatet. Jag gillar att arbeta på det sättet och därför ska jag göra det.

Resultat
Åderförkalkning, Ateroskleros:
Åderförkalkning är en hjärt- och kärlsjukdom där artärens väggar blir förtjockade och hårda p.g.a. fettlagring. När man blir äldre ökar en del av åderförkalkningen. Ärftliga faktorer kan också spela roll, men vissa faktorer som påskyndar processen kan man själv påverka. Faktorerna som man kan påverka är följande:
 Rökning
 Övervikt
 Förhöjt blodtryck
 Diabetes
 Stress, psykisk press
 Psykiska och sociala förhållanden
Åderförkalkning ger inga symtomen i tidigt skede. När sjukdomen medfört påtaglig förträngning av ett blodkärl eller att en propp lossnat kan du få hjärtinfarkt, kärlkramp, fönstertittarsjuka, stroke, TIA eller andra besvär beroende på vilket blodkärl som drabbats. För att förebygga åderförkalkning ska man leva hälsosamt med regelbunden motion, undvika övervikt och rökning som kan medföra skador av blodkärlen, högt blodtryck, höga blodfetter och lindrig diabetes kan man ha utan att känna av det. Därför bör man be sin husläkare att kontrollera om det finns flera fall av åderförkalkning i släkten, framför allt om någon i familjen drabbats i unga år. För att behandla åderförkalkning kan man medicinera eller utföra olika operationer. Man medicinerar mot riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter.

Högt blodtryck, hypertoni:
Högt blodtryck är en vanlig folksjukdom och om man har det försvårat det hjärtats pumparbete. Det gör också i längden kärlväggarna hårdare och mindre elastiska. I de flesta fall går det inte att hitta en enskild orsak till högt blodtryck. Flera omständigheter kan medverka till exempel ärftliga anlag, övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion. Risken för högt blodtryck ökar också med åldern. Hos ungefär fem procent av personer med högt blodtryck beror tillståndet på en enskild och ibland behandlingsbar orsak. Orsaken kan vara en njurstenssjukdom, biverkningar av läkemedel, p-piller, graviditetskomplikationer eller olika hormonrubbningar. Högt blodtryck ger inga tidiga symtom eller varningstecken. Många har högt blodtryck utan att de vet om det och därför är det bra att testa sig ibland. Symtomen är ofta följande:
 Hjärtklappning
 Förhöjd vilopuls
 Huvudvärk
 Trötthet
 Yrsel
Om du bara har en lätt blodtrycksförhöjning eller vill minska risken för högt blodtryck räcker det oftast med livsstilsförändringar. Man kan till exempel gå ner i vikt, motionera regelbundet, minska alkoholkonsumtionen eller använda mindre salt i maten. Om du redan har förhöjt blodtryck kan du behöva äta medicin. Syftet med medicinen är inte i första han att du ska må bättre, utan att minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt. Men behandlingen ger bara ett visst skydd.

Kärlkramp i hjärtat, angina pectoris:
Kärlkramp i hjärtat är en smärta som uppkommer för att det finns en förträngning i en kransartär. Man får kärlkramp eftersom det kommer för lite syre igenom kranskärlen. Det stoppas för att kranskärlen blir för trånga, och detta utger smärta. Det är vanligast att få kärlkramp när man är gammal, men även unga kan få det. Det finns många saker som kan orsaka kärlkramp i hjärtat och de är följande:
 Rökning
 Ärftlig åderförkalkning i familjen
 Manligt kön
 Diabetes typ 1 och 2
 För högt blodtryck
 För hög kolesterolhalt i blodet
 Övervikt
 Stress
 För lite motion
Man märker att man har kärlkramp i hjärtat genom att titta på symtomen. Symtomen är tryckande och stramande smärta i bröstet, strålande smärta i armarna, käken, halsen, tänder, öra, mage eller mellan skuldrorna. Det är även en strypande känsla runt halsen, andningssvårigheter. Armar, skuldror, armbågar och händer kan kännas tyngre än vanligt. Dessutom kan det kännas som om armen ”sover”. Man kan göra vissa saker som till exempel äta nyttigt, undvika fet mat, sluta röka, gå ner i vikt om man är överviktig, motionera och sköta sin diabetes eller blodtrycksbehandling om du lider av dessa sjukdomar. Om man redan har kärlkramp i hjärtat måste man behandla det med hjälp av läkemedel eller operation. Man kan få läkemedel som minskar påfrestningar på hjärtat och ökar blodflödet i kranskärlen. Detta lindrar smärta, andfåddhet och trötthet. Om läkemedel inte hjälper kan man göra en ballongutvidgning eller en operation. Med ballongutvidgning menas att man tar en plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen och för in genom ett blodkärl. När slangen är i det blodkärl som har en förträngning blåser man upp ballongen. När man gör detta vidgas kärlet så att blodflödet blir bra. Detta kombineras ofta med ett plastnät som håller kärlväggen på plats. Istället för detta kan man göra en operation. I denna operation leds blodet förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas ett eller flera blodkärl från andra delar av kroppen, till exempel från benet, till hjärtat.

Hjärtinfarkt:
Hjärtinfarkt är när det bildas en blodpropp som täpper till ett kranskärl. Detta leder till syrebrist i den del av hjärtat som skulle ha fått blodet. Den vanligaste grundorsaken till hjärtinfarkt är åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Några riskfaktorer är rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes och stress. Man märker att man har hjärtinfarkt genom att titta på symtomen. Symtomen för hjärtinfarkt är följande:
 Intensiv smärta under bröstbenet och som strålar kraftigt utåt hals och armar
 Smärta som varar mer än 15-30minuter
 Andnöd och ångest
 Ansiktsfärgen blir gråaktig, kallsvett, illamående och kräkning
 Regelbunden hjärtrytm
 Medvetslöshet, andningsstillestånd och hjärtstopp (vid större infarkter)
En hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd och den drabbade bör omedelbart få sjukhusvård. På sjukhuset kan man göra akutbehandlingar som är följande:
 Trombolysbehandling
 Akut kärlröntgen
 PCI, ballongvidgning
 Betablockerare intravenöst, för att minska syrebehovet i hjärtmuskulaturen
 Nitroglycerinpreparat, intravenöst eller i form av spray, vidgar blodkärlen
Under det akuta skedet ges smärtstillande, syrgas och läkemedel som löser upp proppen samt läkemedel som förebygger arytmier (störningar i hjärtats rytm).


Diskussion
I detta arbete har jag lärt mig väldigt mycket om åderförkalkning, högt blodtryck, kärlkramp i hjärtat och hjärtinfarkt. Jag har arbetat med mycket intressanta sjukdomar. Efter att ha arbetat med dessa hjärt- och kärlsjukdomar har jag lärt mig mycket om dem och jag har fått svar på alla mina frågor. Jag har fått reda på att åderförkalkning, högt blodtryck, kärlkramp i hjärtat och hjärtinfarkt är vanliga hjärt- kärlsjukdomar och varför man får dessa sjukdomar. Jag har också lärt mig att man ska titta på symtomen för att märka om man har fått någon av dessa sjukdomar och att ma...