En betraktelse om Kärlek

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En varm solig dag i Hawaii och jag befinner mig på stranden. Det är 28 plus grader och vinden är stilla. Min rygg och mina ben pressas mot den heta sanden. Genom mina stora mörka solglasögon ser jag hundratals snygga killar som surfar på de två meter höga vågorna. En kille går förbi, jag drar ned glasögonen och placerar den på nästippen. Jag får ögon kontakt med den vackra individen i mörkbrunt blött hår och en drake tatuerad på hans vänstra skuldra. Han sätter sig bredvid mig och lutar sig fram, han är mycket nära mina läppar…
Pip, pip, pip, väckarklockan ringer;
– Nej det var bara en dröm. Säger jag tröttsamt och sorgligt. En mörk onsdag morgon i november månad, jag sätter mig upp på sängen, tittar ut genom fönstret och ser att hela bakgården är täckt av frost. Kylan tränger sig in i mina ådror och jag får gåshud. Ännu en dag i skolan, första lektionen är Individuellt val alltså musik för min del. Jag har alltid tyckt att musik har varit det bästa ämnet i skolan men nu när det är elever från varje klass i åk två som blir en musikklass så känns det lite ensamt eftersom jag är den enda från min klass.
Paul vår lärare delar upp oss i grupper och ger oss olika uppgifter. Jag är den enda tjejen i gruppen så det är bara och ta för mig. Min grupp består av mig, Ricky, Anton och den snygge Mattias. Helt plötsligt blir dagen ljusare och ett leende tränger sig fram. Vi fick i uppgift att ta en dikt och göra om den till en låt. Dikten vi valde handlar om kärlek, den heter ”Ofattbar kärlek” och självklart är det jag som ska sjunga. Jag vet inte varför men det är alltid tjejen som ska sjunga. Jag blir genast nervös men bestämmer mig för att göra låten personlig med hjälp av lite fantasi, låten handlar inte längre om en man och kvinna utan om mig och Mattias.
Djupa andetag, vi står framför hela musikklassen och ska spela upp vår låt. Alla applåderar och tycker att låten var bra. Mattias kommer fram till mig med gitarren i vänstra handen och ett plektrum i den högra, han lutar sig fram och kramar mig med den högra armen och viskar i mitt öra att jag sjunger fint. Mitt hjärta bultar snabbare och jag blir upprymd. Under hela skoldagen har jag tänkt på Mattias och hans fina havsblåa ögon med en gnutta solsken i. Jag skyndar mig genast hem för att skriva ner händelsen i min dagbok. Helt plötsligt får jag sms, jag känner inte igen numret men läser den ändå. Det är Mattias, han undrar om vi skulle kunna träffas om en timme på torget. Jag försöker göra mig så fin som möjligt, men inte för fin för då skulle jag se desperat ut, utan alldagligt fräsch ska man vara.
Det börjar bli mörkt och kallt ute men det brydde jag mig inte om för jag ville träffa Mattias. Jag kom till torget men ingen var där. Tio minuter gick och jag började tvivla på att han skulle komma, fem minuter senare kommer han med bussen. Han bad om ursäkt för att han är sen och förklarar för mig att bussen var sen. Han föreslår att han bjuder mig på mat, då tänkte jag att det skulle vara okej med McDonald’s så jag tackade ja. Till min förvåning tar han mig till en ny Italiensk restaurang med massor av god pasta rätter och pizzor. Det visar sig visst att han hade bokat ett bord för oss och det var en överraskning. Vi sätter oss ner och börjar prata om allt mellan himmel och jord och åt självklart den goda maten. Vi satt och pratade i ungefär tre timmar och det kändes underbart. Jag berättade saker som jag aldrig har berättat för någon annan och han berättade saker för mig som förbryllade mig, han hade en sjuk pappa och han hade varit med om mycket som t.ex. hans mors död. Kvällen handlade inte bara om sorgsna händelser utan om äventyrer och pinsamma saker som vi båda hade varit med om. Vi hade mycket gemensamt, men dejten nådde sitt slut och vi skildes åt som pojkvän och flickvän. Jag kom hem med ett fast klistrat leende och fick äntligen uppleva en uppfylld önskan. Han är inte ...