Växthuseffekten

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Växthuseffekten är faktiskt något som finns naturligt på jorden. Utan den skulle liv på jorden vara en omöjlighet eftersom att jorden annars skulle vara mycket kall och ogästvänlig. Växthuseffekten fungerar som ett växthus, som det kanske framgår av namnet. Solens kortvågiga strålning kommer in i atmosfären en del studsar på jordytan och tillbaka ut i rymden igen. En del strålning fångas däremot upp av växter, djur och hav som förbrukar energin. När energin är förbrukad måste det komma ett “avfall” och i det här fallet är det långvarig värmestrålning. Den här strålningen har inte lika lätt att komma ut i rymden igen som den kortvariga solenergin och blir därför kvar innanför atmosfären. Det är den strålningen som värmer upp jorden och därför är den livsviktig för livet. Men om halten av långvarig värmestrålning ökar blir det mer värme kvar på jorden och det är inte bra.

Effekter

Det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit med 0.6 grader och havsnivån har stigit med 20-30 centimeter. Innan år 2100 beräknas de värdena ha stigit ytterligare till 1,4–5,8ºC respektive 9-88 cm. Att havstemperaturen har höjts/kommer att höjas beror på att när jorden blir varmare så smälter polarisarna och glaciärerna. Detta skulle kunna få förödande konsekvenser för jordens unika ekosystem. Om havsytan höjdes en meter skulle åtskilliga länder ligga under havet om inte allt för många år. Havstemperaturen kommer också att stiga till följd av att temperaturen kommer att höjas, vilket kan orsaka att många arter inte kommer att överleva. Korallreven kommer t.ex. att dö om havstemperaturen höjs mer, och där finns det miljoner fisk- och bakteriearter som är beroende av korallreven för sin överlevnad. Dör fiskarna ut så kommer också fåglarna som äter fiskarna att svälta. De som äter fåglarna kommer inte ha något att äta och så kommer det att fortsätta.

Undersökningar från WWF har visat att en tredjedel av den naturliga levnadsmiljön för djur och växter kan vara försvunnen om hundra år om uppvärmningen fortsätter i samma takt. De mest hotade är arter, områden och ekosystem som redan nu är påverkade av skövling och utsläpp. Idag så förflyttas klimatzoner väldigt snabbt i förhållande till vad de har gjort tidigare, och detta kan slå hårt mot dessa utsatta områden/arter. Inträffar det dessutom ett extremt väderfenomen, som t.ex. en torka, översvämning etc. då kan arterna helt duka under.

Nedan följer en kort sammanfattning av den globala uppvärmningens effekter världen över:

-Glaciärsmältningen. När jordens glaciärer och polarisar smälter ökar bl.a. risken för att unika ekosystem går förlorade.
-Havsistäcket på Arktis minskar. I och med det hotas bl.a. isbjörnarna vars enda naturliga biotop finns där.
-Djur dör och kommer fortsätta att dö. Som en följd av den 6 gradiga temperaturhöjningen i nordatlanten minskade beståndet av den nordatlantiska laxen drastiskt. Laxen behöver mer mat när temperaturen höjs och de svalt ihjäl.
-Havsytan stiger. Ö-nationer i världshaven hotas och enligt IPCC så kommer många av dem att försvinna.
-Kostnaderna för naturrelaterade katastrofer har ökat. Två tredjedelar av Europas katastrofer har varit klimatrelaterade och kostnaderna för katastroferna har fördubblats på tjugo år.

Mänsklig påverkan

När de gaser som försvårar det för värmeenergin att ta sig ut i rymden blir för många sker en global uppvärmning. Exempel på dessa gaser (växthusgaser) är koldioxid och vattenånga. När man förbränner fossila bränslen såsom kol och olja så bildas koldioxid, som är den främsta växthusgasen. Koldioxid motsvarar ca. 60% av växthusgaserna i dagens läge. Över 80% av vår energi kommer ifrån fossila bränslen, så det släpps ut mycket koldioxid. Detta är enligt de flesta forskare orsaken till vår klimatförändring. Det finns dock en liten minoritet som anser att den globala uppvärmningen är en naturlig process som normalt sker ibland. Deras främsta argument är att de mätningar av temperaturen som gjorts på sin höjd är 200 år gammal och att jorden faktiskt är 4.6 miljarder år gammal.

Vad kan vi göra?

Vissa anser att det redan är försent och att vi inte kan göra något mer. Andra anser att det finns mycket vi kan göra. Den främsta miljöboven är som jag tidigare nämnt koldioxiden. De främsta orsakerna till att vi har för höga koldioxidutsläpp är trafiken och energianvändandet. Det vill säga att vi åker för mycket bil och flygplan istället för att cykla och gå, och att vi spiller alldeles för mycket energi på saker som varmvatten och uppvärmning av hus. Om alla i Sverige som åker bil till jobbet istället skulle åka kollektivt skulle vi spara flera ton koldioxid per år! Och om alla sänkte temperaturen i sitt hus med en grad skulle ytterligare koldioxid sparas. Det finns många saker som man kan göra, och man behöver inte offra mycket. Man kan till exempel byta ut sina lampor mot energisnåla och duscha några minuter kortare varje dag, det skulle spara jorden mycket obehag. Om inte alla försöker spara koldioxid så kommer det inte fungera och så småningom så har vi ingen jord längre. Vissa menar att jorden kommer att kasta in handduken om bara 50 år. Och när det händer så ångrar vi nog att vi inte slutade åka bil när vi kunde. Men är man medveten om vad man gör och vad det kan ha för konsekvenser så kan man inte göra så mycket mer och då kan man åtminstånde själv ha rent samvete när jorden sedan dukar under.

När började det?

Fram till början av 1800-talet låg koldioxidhalten i luften på en relativt konstant nivå. Sedan skedde en närmast explosionsartad ökning och nivåerna är nu 30% högre än de var för 200 år sedan. Denna tidsperiod stämmer ganska precist över med industrialiseringen av världen. Det var då man började elda med fossila bränslen. Man visste inte att det var farligt för naturen att förbränna fossila bränslen, så man gjorde det i en stor utsträckning. Man förbrände fossila bränslen främst i fabriker, och man hade inga filter som filtrerade...