Ratt onykterhet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1
Inledning 2
Fakta rattonykterhet 3
Rattonykterhet 3
Alkoholkontroller 4
Sammanfattning 5
Källförteckning 6



Inledning

Jag har valt att skriva om rattfylleri. Jag valde detta eftersom jag tycker att det är viktigt att veta vad som kan hända om man kör bil onykter eller åker med någon som är det, det är ett väldigt hett ämne nu eftersom det har hänt så många olyckor de senaste åren.

Jag är även intresserad av varför rattonykterheten i trafiken har ökat. Dessutom kan man få tips om hur man ska sköta sig i trafiken när det gäller alkoholen när man själv har bil som kan vara till stor nytta då.



Fakta rattonykterhet

I Sverige är gränsen för rattfylleri 0,2 promille alkohol i blodet eller o,1 mg/liter utandningsluft. Det finns olika grad för rattfylleri t ex grovt rattfylleri, med det menas att man har över 1.0 promille i blodet, respektive 0,5 mg/liter utandningsluft. Rattfyller i räknas inte bara om du druckit alkohol, det gäller även om du t ex använt någon drog eller läkemedel med narkotiska preparat. När man började göra alkoholtest så gjorde man det genom blodprov men nu tar man det genom utandningsluften och det är en lika säker metod som att mäta det genom blodet. Visar polisens testinstrument hög alkoholhalt, tas ett nytt utandningsprov på polisstationen Detta ger samma säkra resultat som ett blodprov. Blodprov tas numera endast i undantagsfall. Misstänker man att någon är drogpåverkad får denna person följa med till polisstationen och avge ett urinprov som sedan skickas iväg på analys.
En onykter förare med 1.0 promille i kroppen löper 7 gånger större risk att dödas i trafiken än vad en nykter förare gör.
För en förare i 18-24 år ålder är olycksrisken 900 högre vid 0.5 promille på grund av förenande av bristande körvana och erfarenheten av alkohol.
Varje dag görs det 1600 rattonykterhetskörningar i Sverige, det blir ca 6 miljoner om året vilket är en skrämmande siffra. Varje år dödas ca 150 personer i rattonykterhets- relaterade olyckor. Varje år skadas över tusen personer i rattonykterhetsrelaterade olyckor.

Rattonykterhet

Vad är då rattonykterhet för något? Jo det är när man kör bil onykter. Det blir allt vanligare idag. Olyckorna har ökat drastiskt de senaste åren. Det ligger bakom flera tusen olyckor varje år och många av dess olyckor får en del ödestigna konsekvenser med livet som insats antingen på den som kört, medpassagerare, annan bilist, gångare eller cyklist.
Man fruktar att rattonykterhet kommer att fortsätta öka med tanke på att alkoholkonsumtionen ökar (25 % mellan 96-02). För varje procent alkoholkonsumtionen ökar, ökar rattonykterheten med ca 0,7 %. (Eftersom alkoholkonsumtionen ökat med 25 procent 1996-2002 ökar rattfylleriet alltså med 17,5 procent). Statistiken över sambandet mellan att köra full och antalet trafikolyckor är dålig och troligtvis är alkohol orsaken till betydligt fler skador än som visas i statistiken. Att statistiken över hur många som kör rattfulla i samband med olyckor är så bristfällig beror helt enkelt på att det inte regelbundet tas blodprov på föraren, något som man från Vägverkets sida är starkt kritisk till. Man saknar till viss del resurser för att ta mer blodprov när det har hänt en olycka och är det inte givet att polisen får ta blodprov. Enligt lagen måste det dock finnas skälig misstanke om rattonykterhet för att ett blodprov får tas. Detta betyder att om en full förare, som själv är skadad, transporteras till sjukhuset slipper han eller hon troligtvis en kontroll, även om denne har skadat eller till och med kört ihjäl en annan person,

En annan sak som är anmärkningsvärd är att straffen för rattonykterhet har blivit mildare. Allt färre döms till fängelse och fler till samhällstjänst, vilket markerar att vi inte ser så allvarligt på sådana här brott. Något som är helt fel tycker jag.
För att stoppa rattonykterhet har vägverket startat en kampanj som rör ungdomar mellan 15-24 är. Don´t drink and drive heter denna satsning som främst ska pågå fram till år 2007. Don´t drink and drive ska se till så att ungdomar aldrig kör alkohol- eller drogpåverkade, de ska vägra åka med onyktra förare och få mod och argument att stoppa rattonyktra kompisar.

Alkolås kan också vara en lösning på problemet men det är ganska dyrt. Det är en metod som förmodligen kommer att bli allt vanligare i framtiden.

Alkoholkontroller

Sedan Mars 2001 har polisen haft som strategi att vid alla möten med motorfordon också ta ett utandningsprov. Det innebär att när polisen stoppar en bilist för att se på körkortet ska de även ta ett utandningsprov. Detta gjorde att antalet utandningsprov ökade med x antal procent. Man fick också fast mer rattonyktra. Det senaste året, alltså 2003 gjorde man 1 382 931 utandningsprov och man fick fast 20 478 rattonyktra varav
5 429 st var drogpåverkade. En ökning med några procent sedan året innan.

Sammanfattning

Ja vad har man då lärt sig av detta arbete? En hel del faktiskt, t ex att rattonyktra i trafiken ökar och att både olyckor och dödsantalet i trafiken också ökar beroende på det. Ju yngre man är desto lättare är det att köra rattfull men då ökar även risken för olyckor betydligt på grund av dålig körvana och mindre alkoholvanor.
För varje procent alkoholkonsumtionen ökar, ökar också rattonyktra i trafiken med
0,7 %. Man försöker ändå minska rattonyktra på vägarna genom olika lösningar t ex mer kontroller, alkolås mm. Jag tycker att det ha...