Uppsats om Vikingar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Fråge/problemställning:
Jag ska försöka ta reda på när, var och hur vikingarna levde under den tiden som vi nu kallar för vikingatiden. Om hur de slogs och skrev och deras religion kommer du också kunna läsa om.

Syfte:
Syftet till att jag vill skriva om vikingarna är pga. mitt intresse för gamla nordiska krigare. Man kopplar oftast vikingarna till starka onda män, och jag vill därför veta om de verkligen var så starka och onda.

Hypotes:
Jag tror att vikingarna är starka onda män som plundrar för att överleva. Varför jag tror så beror på att jag gjorde en undersökning om hur onda folket tror att vikingarna var från
skala 1 (snäll)-10 (ond), och resultatet jag fick var för det mesta 7. Vikingarna var väldigt hemska eftersom de plundrade en hel del. Efter ett plundringståg, brukade vikingarna ta hem all sorts smycken som de har plundrat från byar till sina fruar.
Vikingarna levde nog under åren 500-1000 e. Kr. Vikingarna slogs med svärd och pilbåge och hade runda sköld till försvar. Vikingarna var också ganska brutala. De slogs antingen tills de dödade motståndaren eller tills de själva dog. För det mesta levde vikingarna i Skandinavien, men om de plundrade ett ställe med bra naturresurser kunde det hända att de flyttade dit med sina familjer.
Jag tror att vikingarna aldrig bodde särskilt långt ifrån varandra. Det var oftast så att flera familjer slog sig samman till en stor. Det var oftast krig mellan olika stora familjer. När någon blev dödad, kunde det hända att en släkting till den döda vill hämnas, och han själv blir dödar. Då vill en annan hämnas…och så fortsätter det så. De kanske till och med utplånade andra familjer. Vikingarna färdades ofta över havet. Oftast hade båtarna ett djurhuvud i fören. Anledningen vet jag inte riktigt, men kan ha varit för att skrämma iväg ”havsmonstern”.
Jag vet inte så mycket om runorna och därför kan jag inte göra en hypotes kring det.

Metod och material:
För att finna all fakta jag behöver måste jag använda mig av Internet och läroböcker. På Internet kommer jag att använda mig av sidan: http://www.commersen.se/vikingar. Och jag kommer troligen att använda mig av böckerna: Genom tiderna, Läs historia del 4, Historia 1 och Historia 7.


Huvuddel

Kort om vikingarna
Människorna som levde i Skandinavien under åren 800-1100 kallas nuförtiden för vikingar. Ordet ”viking” kommer troligen från ”från viken”, alltså menade man folket som levde vid vikar. Under vikingatiden i Europa kom ordet viking att kopplas till pirat, eftersom skandinaverna var kända för sina plundringståg. Under vikingatiden talade man språket ”fornnordiska” över hela Skandinavien, men tyvärr var inte hela Skandinavien ett land. Det fanns hövdingar och småkungar över hela Skandinavien. Det var för det mesta krig mellan dessa småländer och vinnaren fick förlorarens landområde. Men om man inte hade fiender brukar man ha vänner istället. Vikingar tog inte vänner för givet. Man var väldigt trogen mot sin vän. Vikingarna hade också ett stort sinne för humor. Man berättade oftast spännande sagor vid elden. En bra sagoberättare hade en hög rang bland vikingarna. Vikingarna var väldigt religiösa. Gudarna de dyrkade kallades för asar. Den guden som dyrkades mest var Oden. Enligt vikingarna var det han valde vilka av de döda som skulle få sitta i hans sal Valhall och festa dagarna i ända. Det var vikingarnas uppfattning om paradiset. Den mest populära guden var annars Tor, som hade makt över åskan. Hans stridshammare, Mjölner, bars som ett smycke runt halsen, fast i en mindre skala. Vikingasamhället bestod av hövdingar, fria män och trälar. Trälarna var slavar som ägaren kunde behandla som han ville. Men vissa trälar som hade tur kunde få sin frihet i gåva. Av de fria männen var de flesta bönder, vilket kunde innebära ett hårt liv. För lite extrapengar samlade man ihop sig i grupper och drog ut på plundringståg. När man kanske tänker sig vikingen som en blodtörstig krigare med svärd och sköld, handlar det alltså om vanliga lantbrukare. För att det ska bli enklare att förstå vad vikingarna gjorde kan jag berätta det med andra ord: Om en bondes traktor går sönder ger han sig ut med grannarna och plundrar London, så kan han köpa en ny. Det handlade alltså om pengar. Under dessa plundringståg tog man sig fram med skepp, men det var inga problem eftersom vikingarna var skickliga båtbyggare och sjömän. De reste över hela Europa och en bra bit in i Asien. Så småningom tog de sig också till Nordamerika. Ibland reste man utan att ha plundring i tanken. Man knöt också nya kontakter och öppnade handelsvägar. På många ställen stannade man kvar och bildade kolonier som så småningom växte till hela städer. I slutet av vikingatiden började allt fler skandinaver gå över till den kristna tron. Slaget vid Hastings år 1066 brukar räknas som vikingatidens sista stund. Då invaderade de franska vikingaättlingarna England och tog makten där. Idag står vikingen som symbol för styrka och tuffhet. Är man en ”viking”, så är man en rejäl hårding. Tyvärr har nynazister och andra rasistiska grupper använt sig av ordet viking som sina egna symboler. Vikingarna själva var definitivt inga rasister, de hade ju utländska kontakter hela tiden, så därför ska man inte alls göra någon koppling mellan vikingar och främlingsfientlighet.

Strid
Vikingasvärden var vanligtvis breda och korta. Klingorna var till för att hugga med, inte sticka. I kamp riktade man huggen mot huvudet, halsen och axlarna.
Långyxan svingade man uppifrån och ner. Man siktade på huvudet, halsen och skuldrorna. Men även om den svingades i sidled under ett fältslag skulle den vara svår att upptäcka.
Krigaren som använde långyxa stod utan sköld. Men det var inga problem, eftersom de kunde gå med sköldbärande svärdskämpar framför sig. Långyxan var väldigt lång, därav namnet.
En vikingaarmé ryckte oftast fram i bredd. Då verkade de fler än de egentligen var. Det brukade skrämma motståndarna en aning.
Det fanns en särskild sorts krigare, som kallades ”bärsärkar”. De hade ofta en nedärvd psykisk störning som gjorde att de kunde hetsa upp sig till ett oerhört raseri, då de blev otroligt kraftfulla och inte kände någon smärta.
Ibland åt bärsärkarna giftiga svampar, som flugsvamp, för att hjälpa vansinnet på traven.
Sådana här människor kunde knappast umgås med vanligt folk. Bärsärkarna ställde sig i första ledet och bet i sköldarna när raseriet kom över dem. När de sedan rusade fram var det få som var dumma nog att stanna kvar för att slåss mot dem. Inte ens de som slogs på samma sida som bärsärkarna kom alltför nära.

Tro
Innan vikingarna blev kristna, dyrkade de asagudarna. Det fanns 15 kända gudar, och alla var väldigt mänskliga. Dessa var Oden, Tor, Loke, Balder, Tyr, Heimdall, Frej, Freja, Njord, Skade, Vidar, Höder, Brage, Idun och Ull. Dessa var mänskliga eftersom de kunde gräla, slåss och göra fel. De kunde till och med bli dödade. De trodde att varje gud var beskyddare av ett område. Man dyrkade sina gudar genom att utföra riter. Den vanligaste riten kallades ”blot”. Det gick ut på att offra till gudarna. Genom att blota trodde vikingarna att de skänkte styrka till sina gudar. Man blotade också för att få tur i handel, lycka i kärlek eller strid. Det tre viktigaste bloten återkom år efter år. Dessa var alvablotet i oktober för god skörd, midvinterblotet i januari för att bra kommande år och segerblotet för att fira vårens ankomst. Man offrade till de olika gudarna beroende på vad man ville ha. Olika djur som hästar och tjurar dödades och blodet samlades upp i skålar. Detta var själva offret. Ibland hetsade man hingstar att slåss mot varandra till en av dem stupade.

Samhället
De som var mest värda under vikingatiden var hövdingarna. Därefter kom Jarlarna. De tredje på listan var fria män. Sist på listan fanns trälarna.
Bland de fria männen hittar man flera yrkesgrupper som hantverkare, handelsmän och bönder.
En fri man ägde oftast en gård med tillhörande mark för odling.
Den vikingatida kvinnan hade en respekterad position i samhället. Hon ansågs jämställd med maken i nästan allt. Då karlarna var ute på resor tog kvinnorna hand om hushållet och försvaret av gården, om så behövdes.
I allmänhet kan nog vikingarna betraktas som lika stora romantiker och gentlemän, som vilket annat folk som helst. Det fanns både rejäla karlar och skitstövlar. Det ansågs oförskämt av en riktig viking att inte läsa en kärleksdikt till sin hustru då och då.
Trälarna hade alla snaggat hår och enkla vita skjortor. Det var alltid de som utförde det hårdaste arbetet i ett hushåll. En riktigt arbetsam träl kunde upphöjas till ”bryte”, och bli den som basade för de andra trälarna.

Världens skapelse
Enligt vikingarna skapades världen genom gnistor. Man brukade berätta den genom en saga. Den löd såhär: Från början fanns det bara två saker, det brinnande landet Muspelheim i söder och det frusna Nifelhel i norr. Mellan dessa låg det gigantiska tomrummet Ginnungagapet.
En dag träffades is från Nifelhel av gnistor från Muspelheim och ur det smälta vattnet kom två levande varelser, urkon Audhumla och jätten Ymer. Ymer livnärde sig på mjölken från urkon, annars sov han mest. Ur sina armhålor svettades han fram ruskiga män och kvinnor, och hans ena fot avlade en son med den andra. Alla dessa märkliga väsen blev Rimtursarna, frostjättarna, som sedan utvecklades till flera andra jättar. Audhumla slickade ur en saltsten fram jätten Bore. Han var inte lika ful eller ond som Ymers barn, och lyckades så småningom hitta en jättinna med liknande sinnelag som han kunde bilda familj med. Bore var den första urguden. Han har levt kvar som "Kung Bore", vilket är ett symboliskt namn på vintern. Hans son Burr fick de tre första asagudarna Oden, Vile och Ve. Dessa bröder växte upp i Ginnungagapet med sina otäcka släktingar jättarna.

Begravningar
Innan kristendomen kom till vikingarna brände de alla döda på bål. När de väl blev kristna, så förbjöds det. Nu var man tvungna att lägga den döde och alla hans ägodelar inklusive trälar och husdjur i en båt som fick flyta iväg. Givetvis dödade man husdjuren och trälarna innan.

Runor
Vikingarna ristade in sina så kallade runor i sten och trä. Det var inte själva vikingarna som kom på runorna. De användes av germanerna i slutet på antiken. Det runiska alfabetet har döpts till Futhark efter de 6 första bokstäverna.


Avslutning
I min hypotes har jag skrivit att vikingarna är hemska, men det stämde inte helt. I huvuddelen står det att vikingarna bara var hemska mot fienden. De var ju romantiska makar och trofasta vänner. Att ha trälar kanske inte var så rättvist, men det som är hänt är hänt. Bara vi lär oss av våra misstag så är det okej. Jag tycker att jag har fått med det viktigaste om vikingarna. Jag har svarat på mina frågor och jag vet definitivt mer om vikingarna än någonsin. Jag gissade nästan rätt på årtalet de levde på. Det stod 500-1000 i hypotesen, men det var från 8...