Tidsåldern trias

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag valde att beskriva tidsåldern trias i min biologiuppgift, det var intressant men faktan var lite klurig att få tag på.

Den geologiska tidsåldern trias inträffade för ungefär 200 till 250 miljoner år sedan och pågick under en period av 50 miljoner år. Den följer efter den geologiska tidsperioden perm. Tiden mellan perm och trias kännetecknas som den största massutdöendeperiod i jordens historia då det har uppskattats att 95 % av alla havslevande och 70 % av alla landlevande varelser dog ut. Trias var därför en period då livet på jorden så att säga återhämtade sig och dinosaurierna började utvecklas, dessa blev allt vanligare ju längre in på trias man kom. Inte långt efter dessa kom däggdjuren. Organismerna genomgick en hel del olika förändringar för att lättare kunna leva på den tiden, s.k. evolution. I haven levde en hel del blötdjur och musslor tillsammans med sjöborrar och olika koraller. Vid strandkanterna levde en art som kan liknas vid dagens sälar, de levde på de djur som höll sig inne vid havsstränderna som t.ex. nothosaurierna var placodonterna som kan liknas vid dagens havsköldpaddor. Under tidsåldern Trias utvecklades ryggradsdjuren på jorden och blev större, och mer intelligenta. De anpassade sig bättre och bättre till att leva på land och de utvecklade även olika levnadssätt. Vissa blev växtätare medan andra blev rovdjur, och åt av de fredliga växtätarna. Det fanns även kräldjur i haven, de hade då lungor och andades luft. Många landryggradsdjur hörde till thecodonterna, som den lilla Euparkeria som levde i Sydafrika under mellersta trias. Den vanligaste växten under trias var ormbunken, de flesta av dessa dog dock ut under periodens slut. Då blev istället kottepalmen och ett flertal, idag utdöda, barrträd de vanligaste växterna.
Trias brukar delas in i tre olika tidsepoker: äldre trias, mellersta trias och yngre trias.
Under tidsåldern trias var alla jordens kontinentalplattor sammanfogade till en enda stor kontinentalplatta vid namn Pangea som omgavs av ett jättehav med namnet Panthalassa. Under mellersta trias började kontinenten att brytas isär till flera mindre kontinenter för att sedan fortsätta röra på sig och utvecklas till den ”jord” som vi lever på idag, men det var bara små geografiska förändringar som skedde under trias.



Jordens historia delas in i olika enheter inom den geologiska tidsskalan s.k. eoner. Detta gör man bl. a för att lättare kunna bestämma ålder på exempelvis olika bergarter och liknande. Det finns fyra olika eoner, den som vi lever i och även den som ägde rum under tidsåldern trias kallas för fanerozoikum.
Under trias bildades en hel del kalksten och domit i Alperna som ett resultat av att sandiga och leriga lager avsatts i havet och tillsammans med vulkanisk aktivitet i närheten bildats.
Ännu mer omfattande vulkanisk aktivitet försiggick i Sydafrika samt i Brasilien, där lava i form av de maximalt 1 800 m tjocka paranabasalterna täcker en yta på 1 miljon km2. I Sverige är sediment från trias kända bara från Skåne. De består mest av sandstenar och leror som avlagrats uppe på kontinenten.
När trias fick sitt namn, 1834, var det ett förslag från den tyske geologen Friedrich von Alberti, det var då ett samlingsnamn för de tre bergsartsenheterna buntsandstein, muschelkalk och keuper. Han trodde då att en viss bergartstyp avlagrades bara under en viss del av jordens historia.