Bokrecension: a clockwork orange av anthony burgess

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En god medborgare, eller bara en apelsin med ett urverk?

A Clockwork orange är en surrealistisk framtidskildring av Anthony Burgess. Burgess skrev sammanlagt närmare 50 romaner under sin livstid, av dessa är det A Clockwork orange tillsammans med Earthly powers som anses vara hans mästerverk. Burgess föddes och leve i Storbritannien och var fram till sin död 1993 aktiv både som författare, journalist, kompositör och mycket annat. A Clockwork orange kom ut 1962, och 1971 gjordes en filmversion av romanen som orsakade en kraftig moralpanik. Romanen handlar om Alex, som när boken börjar är 15 år. Han har ett stort intresse för klassisk musik, framför allt Beethoven, och för det som han själv kallar ”ultravåld”. Alex och hans vänner använder sig av språket nadsat som Anthony Burgess själv har skapat. Ett språk som är en sorts blandning av engelska och ryska, t.ex. ordet devotchka som betyder flicka kommer ifrån ryskans devochka. Detta var i sig ganska kontroversiellt med tanke på att det kombinerar dåtidens två supermakters språk mitt under pågående ”kalla kriget”. Längst bak i boken finns en ordlista med alla dessa ord, men den är egentligen ganska överflödig eftersom man oftast förstår orden utifrån dess sammanhang.

Boken utspelar sig i en dystopisk framtid där våldet har eskalerat till något vardagligt, och där nätterna har blivit en tid då hänsynslösa gäng roar sig med diverse våldshandlingar. I bokens inledning får man följa med Alex och hans tre drogisar (vänner) Pete, Georgie och Dim. De spenderar småtimmarna på korovas mjölkbar där de dricker mjölkplus. Under kvällarna är de sysselsatta med att misshandla, våldta, råna och mörda. Alex som ä en ung man har ännu inte lärt sig den verkliga betydelsen av den fria vilja som han utövar med en så våldsam förtjusning. Han är den självklara ledaren och styr över gruppen med järnhand. Inte pga. av att han är störst eller starkast, men han är intelligent och har en naturlig ledarinstinkt. Han är skrämmande men på samma gång både förtjusande och fascinerande. Efter ett tag blir dock de övriga i gruppen trötta på Alex som ensam diktator och beslutar sig för göra sig av med honom. Och efter ett misslyckat inbrott, där Alex mördar husägaren, slår hans drogisar honom i huvudet med en mjölkflaska och lämnar honom åt sitt öde.

Alex åker in i fängelse för att sona sina brott, och det är nu som bokens kärna börjar växa fram. Fängelset är en hård och kall plats, där man har svårt att skilja på vem som egentligen är onda eller goda. Alex blir vän med fängelseprästen och hjälper denne under gudstjänsterna och i biblioteket. Han fungerar även som någon sorts informatör till prästen. Efter en tid får Alex höra talas om en ny behandlingsmetod som ser till att man snabbt blir utsläppt och kan leva som en god medborgare. Och mycket snart blir han försökskanin för den nya behandlingsmetoden som innebär hjärntvätt och stympning av såväl känsloliv som handlingsförmåga. Alex som har ställt in sig på att vara ond, blir nu av staten inställd på att vara god. Alex är en ondskefull person som förtjänar att bli straffad, men man kan ju fundera över om han förtjänar han att bli fråntagen sin fria vilja att välja mellan gott och ont? Är man verkligen god om man själv inte har valt det? Alex kanske enda vän fängelseprästen anser det i alla fall inte. Utrikesministern som ansvarar för projektet menar dock att prästen borde vara nöjd. Alex blir ju nu en utmärkt kristen som är redo att vända andra kinden till.

Efter ett par veckor av tester och plågsamma behandlingar skickas Alex åter igen ut i samhället han en gång kände till. Snart kommer hans gamla synder i kapp honom utan att han har någon förmåga att kunna försvara sig.

A Clockwork Orange känns inte på något vis omodern, utan fungerar precis lika bra i dag eller kanske rent av ännu bättre. Det kalla och hårda dystopiska framtidssamhället som Anthony Burgess beskriver känns nog närmare idag än i början på 60-talet när romanen kom ut. Dagens samhälle har blivit våldsammare, och känns mer och mer kärlekslöst. Kanske är vi på väg emot den mekaniska människosyn som Burgess presenterar i a Clockwork orange? Dessutom är de tankegångar som Anthony Burgess lyfter fram i boken universella. Han tar upp tankar kring mänsklighet, ondska och godhet, och det är sådant som kan spåras tillbaka redan till Dante, och de fungerar förmodligen lika bra om ytterligare 100 år. Många...