Latin Amerika

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De spanska erövrarna förde i slutet av 1400-talet med sig sitt hemlands musikkultur, soldaterna de traditionella melodierna, adeln renässansens konstmusik och missionärerna den gregorianska sången.
Den latinamerikanska urbefolkningen tillgodogjorde sig snabbt den europeiska musiken.
Den musikaliska utvecklingen under erövringstiden varierade mellan Latinamerikas olika delar allt efter ekonomiska resurser, tillgången på musiker, socialt klimat mm.
Under kolonialtiden vidareutvecklades den latinamerikanska musiken samtidigt som stadsbyggandet och industrialiseringen började.


Viktiga musikcentra

Staden Mexico hade en livskraftig musikodling. Bland tonsättare märktes särskilt Hernando Franco på 1500-talet, Francisco López y Capillas på 1600- talet och 1700-talet.

I Guatemala gjorde Hernando Franco sin första säsong som kapellmästare och denna musikort fick snart stor betydelse. Där framfördes verk av Gaspar Fernández och under 1700-talet var Manuel José de Quiroz och Rafael Antonio Castellanos verksamma i staden.

Lima, huvudstad i Peru, utvecklade en stor musikalisk aktivitet i katedralen och regeringspalatset, där kyrkomusiken tävlade med hov- och militärmusiken. Berömda tonsättare drogs till staden, där man dessutom kunde höra verk av tidens mest berömda europeiska mästare, t.ex. Juan de Araujo, Tomás de Torrejón y Velasco, Rogue Ceruti mm.
I Cuzco, den gamla inkahuvudstaden, utvecklades rätt så tidigt en vokal- och instrument/musik skola.


Brasilien

Sedan Brasilien upptäckts år 1500 av portugiserna, koloniserades landet. Musiken ”delades” upp i tre delar, portugisen, negern (slav införd från Afrika) och den infödde latinamerikanen. Där har de båda förstnämnda varit viktigast. Av dessa tre punkter har bl. a följande kommit : ett spanskt, från kolonialtiden, ett italienskt och tyskt från andra hälften av 1800-talet samt jazzen.
En brasiliansk musik med nationalkaraktär har inte utbildats förrän för ca. 200 år sedan.
Tonsättarna och musikerna var oftast mulatter.

År 1888 avskaffades slaveriet. Ett år efter det skrev Alexandre Levy pianostycken med mycket inspiration från den brasilianska musiken. Men det är Alberto Nepomuceno som betraktas som den riktiga grundaren av en brasiliansk musiknationalism. Han skrev i stort sätt alla former, från pianom...