Industriella revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

När industriella revolutionen inträffade började människor tillverka varor snabbt, med hjälp av maskiner i fabriker. I början så arbetade det hantverkare. När maskinerna kom, tog det över arbetet och människor blev av med arbetet.
Förfrågan på tyger ökade, men det var svårt att kunna hitta människor ute i landsbygden. Man tog hand om sitt jordbruk under våren och hösten, då de flesta inte satt vid spinnrocken och vävde. senare ville förläggaren samla arbetare till en plats, för att kunna kontrollera över arbetarna, då skapades fabrikerna. innan det hade arbetarna jobbat hemma.
En fabrik i Storbrittannien tillverkade bomullstyger, bomullet kom från västindien och transporterade det med en ångbåt till Storbrittanien. Maskiner spann bomullen till garn, medans en annan gjorde tyger av garnet. sen när tyget var klart så sålde fabriksägaren tygerna till köpmän och affärer, som sålde dom vidare. De enda arbetarna/hantverkarna var att det t.ex. bytte spinnrullarna och satte och tog ner vävar i vävmaskinerna. I lön fick de pengar. Efter att maskinerna hade kommit behövdes det inte lika många arbetare i fabriken. detta ledde till att de fick byta arbete.
Vid slutet av 1700-talet ökade befolkningen kraftigt i Europa. Eftersom att mat och hyigen hade förbättrats, eftersom att bönderna producerade mera mat. immuniteten mot sjukdomar och dödlighet förbättrades, framför allt mot barn. arbetskraften ökade kraftigt, och människor som inte kunde försörja sig i landsbygden tog arbeten i fabrikerna.
Fabriksägarna anställde både barn, kvinnor och män. Barn och kvinnor fick mindre lön än männen, även fast de jobbade lika länge och gjorde samma jobb som männen. Lönen från föräldrarna kunde inte ens räcka till att försörja en vanlig familj.
För att kunna producera i fabrikerna behövs det naturresurser, råvaror och energi. råvarorna behövdes till att kunna producera varorna. den viktigaste råvaran var järnmalm, man andvände den oftast till att göra smidbart järn och stål. som i sin tur andvändes till att kunna göra järnvägar, fartyg, byggnader, maskiner och verktyg. skog var en annan råvara som behövdes, man andvände det till att kunna bygga byggnader, fartyg och förpackningar.
Energin behövs till att kunna driva maskinerna och transportera varorna. kol var en av de viktiga energikällorna. vattenkraften hade också betydelse i många länder.
Järnmalm fanns det mycket av i Storbrittannien, men mycket skog till träkol fanns det inte mycket av i Storbrittannien. Tidigare hade de huggit ner deras skogar, för att bygga fartyg. fast det fanns gott om stenkol i berggrunden däremot. de lärde sig till och med att göra koks av det, som man i sin tur kunde andvända istället för träkol. man kunde utnyttja kol och järn där, eftersom att både energin och råvarorna fanns. det fanns det inte direkt i de andra länderna i Europa, utan man var tvungen att transportera varorna, fast det var möjligt tills de första järnvägarna kom.
Ett område som låg i Frankrike, nära gränsen till Tyskland fann man mycket järnmalm som knappt kunde andvändas för att den innehöll för mycket fosfor. ny teknik kom senare, och man kunde andvända malmen. Området fick en betydligt bättre ekonomi, till slut blev det krig och konflikter mellan Tyskland och frankrike.
Ny teknik behövdes för att kunna producera nya varor. Ångmaskinen var en uppfinning som gjorde jobbet istället för djuren och människor innan har gjort. Fast ångmaskinen var betydligt mycket bättre, den kunde arbeta effektivare och snabbare. Men att den krävde mycket energi var en av fördelarna. Sen så blev den bättre, James Watt hade förbättrat tekniken. då kunde den andvändas till annat. Energin blev kol och på så sätt kokade vatten till ånga. Ångmaskinen blev till mycket nytta t.ex. så den kunde driva andra maskiner i arbete i fabrikerna och till att man kunde transportera sig. Då uppfanns ångloket och ångfartyget.
Man fick mycket efterfrågan på maskiner och reservdelar. Maskinerna andvändes först i trä, men utveklades senare till järn. textilindustrierna hade mycket nytta till maskinerna. Den flygande skytten var en av de första uppfinningarna som andvändes. den började andvändas år 1733 ungefär. Den maskinella skytteln förde fram en tråd fram och tillbaka i vävstolen, ett arbete som tidigare gjordes av arbetarna på fabriken. Delar av jobbet fick en arbetare göra. senare uppfanns det en ny vävstol, den kunde göra alla delar av arbetet. Garn produceringen blev allt svårare, eftersom att efterfrågan hade ökat. produceringen blev allt svårare, bomullsspinnerierna hade det svårt att hinna med allt. arbetarna spann fortfarande garnet för hand. Efter att spinnamaskinen hade uppfunnits, var arbetarna rädda att förlora sina jobb. De protesterade, blev våldsamma och slog sönder vissa maskiner.
I de flesta länder fick inte vem som helst starta nya företag, köpa och sälja varor o.sv. man var tvungen att vara med i något som kallas skrå. I Storbrittannien var det inte alls så. statliga regler och skrån fanns inte där. Europeiska länderna avskaffade skrån och statliga regler föränn 1800-talet. indstraliseringen blev på allvar andra halvan av 1800-talet.
Människor blev delade i stånd, adel, präster, borgare och bönderna. grupper växte framsom inte passade in i gamla systemet. arbetare och fabriksägare var de nya grupperna som skulle in i systemet. De flesta Europeiska länderna avskaffade stånden på 1800-talet. det blev inga nya system utan de delades in i underklass, medelklass och överklass. överklass var de som hade mest makt. de som ägde gods, fabriker, och de som var brukspatroner och adelsmän var de som hade överklass. medelklassen bestod av tjänstemän t.ex. journalister, lärare och tjänstemän. resten tillhörde underklassen som var den största klassen.
Arbetarna behövde utbildning, så att de kunde utveckla sitt sätt att jobba på och utveckla mas...