Livscykelanalys Etanol

5 röster
9886 visningar
uppladdat: 2007-04-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Livscykelanalys E85

Jag har valt att inrikta min livscykelanalys på etanol och främst etanol som drivmedel till diverse bilar och fordon.
Jag har valt att koncentrera mitt arbete på Agroetanols fabrik i Norrköping där en stor del av Sveriges etanol produceras.
Vad är etanol?

Till vardags så kallar vi etanol för sprit. En etanolsammansättning består utav två kolatomer en syreatom och sex väteatomer, värt att nämna är att etanol hör till gruppen alkoholer. Som ni kanske redan vet så är det just etanol som finns i alkohol vi dricker. Dock så är etanolen giftig men i små mänger så ger den inga bestående besvär. Detta gör den till den minst giftiga alkoholen bland de envärdiga alkoholerna.
Det som är till vår fördel i etanolen gentemot fossila bränslen är att utsläppen av växthusgaser minskar dramatiskt, och då speciellt mängden koldioxid.

Etanol som bränsle

E85 är ett bränsle där 85 % står för mängden etanol och de resterande 15 % för fossila bränslen. Enligt vissa källor på Internet bl.a. www.etanol.nu , så har det framgått att vi med vårt kalla vinterklimat har fått andra siffror än dessa, bl.a. har 75 % etanol mätts upp och hela 25 % fossila bränslen. En sak som står fast är i alla fall att vi går mot ett samhälle som kommer att släppa ut mindre och mindre andel växthusgaser i atmosfären.

En annan finurlig sak är att vi redan idag har 5 % etanol inblandad i vårt fossila bränsle som finns till salu på bensinstationer runt om i Sverige. Om ett förslag går igenom i EU så finns det en chans att 10 % etanol tillåts att blandas med vårt fossila bränsle och utsläppen av farliga växthusgaser kommer därmed att minska.


För att få en slutprodukt innehållandes 1 liter E100,
alltså 100 % etanol så krävs 2,6 kg vete, förutom slutprodukten etanol så tillverkas eller kommer till:

0,8 kg proteinfoder till nötboskap
0,8 kg koldioxid


Svensk etanolproduktion

Det var 1997 då Göran Persson, vår före detta statsminister, klubbade igenom förslaget att en etanolfabrik skulle byggas i Sverige, närmare bestämt i Norrköping.
1999 så togs det första spadtaget på etanolfabriken, och byggtiden var ca 1 ½ år.

Den officiella invigningen skedde i slutet av mars 2001.
Den första etanolen kom dock ut redan i januari 2001. Till följd utav den första tidens etanolproduktion upptäckte man vissa brister i fabriken, den avgav vissa illaluktande dofter,
som sedan kunde spåras till foderlagringen.

I fabriken i Norrköping använder de mest vete vid tillverkningen utav etanol även rågvete används, liksom i stora delar utav Europa.
Råvarorna i etanol är till största del vete och uppkommer år efter år. Därför kan man säga att de är förnybara. Framställningen utav dessa råvaror står bönderna för, och all vete som används i tillverkningen produceras i Sverige. Vetet som går åt till etanoltillverkning blir inte lidande till följd av något annat utan allt vete som går åt till att producera etanol är endast överskott som annars skulle inte skulle ha blivit använt.
Det kan tilläggas att etanolproduktionen i Sverige är väldigt viktigt ekonomiskt för de svenska bönderna.
Som dessutom kommer att kunna generera stora summor när etanoltillverkningen kommit igång på riktigt, bl.a. genom cellulosa som råvara. (Denna teknik har idag inte kommit så långt).


Tillverkningsprocessen

Odlingen utav vete kräver som bekant solljus och tillgång till vatten även viss gödsling kan förekomma. Som sagt så kräver vete inga miljögifter men för att få så välmående och bra skörd som möjligt så använder man sig utav gödsel samt en del bekämpningsmedel.

Tillverkningen av etanol kräver fyra olika steg för att färdigställas.
För det första så transporteras all vete med hjälp av lastbilar från bondgårdarna till fabriken i Norrköping där de lastas av och töms på en stor uppsamlingsplats.
Med hjälp utav fabriksarbetare förflyttas vetet från uppsamlingsplatsen till rensning och lagras sedan på nytt.
Vetet förflyttas sedan från lagringsplatsen till en kvarn där malning utav vetet sker, det mals ner till pulverform.
Nästa steg i processen är inmäskning där det pulvriserade vetet nu ska blandas med vatten för att bli slags grötaktig blandning. Det tillsätts sedan enzymer. Stärkelsen bryts varefter ner till s.k. sockerlösning även kallad mäsk, därför namnet inmäskning.
Sockerlösningen som nu återstår blandas samman med vanlig jäst som vi använder till bakning, sockret omvandlas sedan till etanol. Restprodukter som bildas är koldioxid.
Det slutliga steget i tillverkningen är destillationen där vattnet avskiljs från etanolen.

Etanoltillverkningen – miljövänligt?

Agroetanol säger sig vara miljömedvetna och använder därför endast biobränsle vid produktionen av etanol. Dock så medger Agroetanol att en del fossilt bränsle fortfarande används och då främst till transporter och framställning av gödsel.

Agroetanol uppger att bullernivåerna runt om fabriken är låga och mycket resurser har lagt på att just åtgärda detta. Inte heller några utsläpp beräknas störa omgivningen främst pga. deras användning utav biobränsle. Det ända som har rapporterats vara störande för omgivningen är torkningen av foder som avgett illaluktande doft.

Vattnet som fabriken använder i produktionen återanvänds och inget går till spillo.

Arbetsmiljön i och runt fabriken är bra, de håller hårt på deras föreskrifter för tunga lyft och giftiga substanser, enligt deras informationsansvarige.

Tillverkningen avger ytterst lite miljögifter men i samband med produktionen av etanol så bildas det koldioxid, annars så drivs alla maskiner och dyl. med biobränslen.
Eftersom etanolframställningen kräver vete och i stora mängder så krävs det att många bönder hjälper till i framställningen. Transporteringen av vetet kräver därför bränsle, väldigt svårt att sina om hur långa sträckor, veteodlingen sker mestadels i Sydsverige.

Efter att etanolen är framställd sker inblandning av etanolen direkt på bensinstationer främst direkt i bensinen vid så kallad låginblandning alltså 5 %.


”I USA så är 20-25 % låginblandning av etanol fullt tillåten av alla biltillverkare och sker på många bensinstationer.”


Bensin VS Etanol

Användningen av etanol är enligt mig väldigt miljöanpassad, man pressar ner halterna av giftiga växthusgaser samtidigt som man främjar en teknik som har mycket kvar att utveckla.
Ja, produkten är miljöanpassad, eftersom det kol som förbränns och släpps ut ifrån etanolen tidigare har varit bunden i organismer t.ex. vete.

Kolet som släpps ut ingår sedan i kolets kretslopp och inget mer tillförs (mer än vad som redan finns i atmosfären) utan vi kan hålla en jämn nivå i takt med att vi använder etanol från organismer som bundit detta kol.
Skulle vi istället förbränna fossila bränslen så sker en ökning utav halten koldioxid i atmosfären, det är inte ens säkert att det någonsin kommer att återbildas till olja.



Slut...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Livscykelanalys Etanol

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-04-17]   Livscykelanalys Etanol
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7953 [2024-05-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×