Vad är Judendom?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Under de senaste veckorna har jag arbetat med frågor rörande Judendomen, en av vår tids största religioner. Min avsikt med detta arbete är att få en djupare insikt i Judendomen och att svara på frågan ”Vad är Judendom?” Jag har funderat kring judendomens historia, de olika riktningarna inom religionen. vilka högtider som firas, judarnas utbredning, vad judarna tror på, hur gudtjänsten firas och judarnas livsituastion i dagens Sverige. Läs denna uppsats om du vill veta mera!


Historik

Enligt judiskt tro så är Abraham folkets stamfader. Han kan ha levt i Mellanöstern för ca 4000 år sedan. Abraham såg livet som en helhet och han trodde att det endast fanns en gud — Gud. Han hörde att Gud sa åt honom att leda sin familj till en ny plats och påbörja ett nytt liv med nya idéer. Abraham var gift med Sara. Parets barnbarn var tvillingar och hette Esau och Jakob. Jakob var avundsjuk på Esau därför att han var äldst och skulle därför bli familjens ledare. På grund av detta bedrog han sin far och lyckades lura av Esau hans arvsrätt och förstfödslorätt. En tid senare flydde han eftersom att han var rädd för att Esau skulle hämnas.

Flera år senare tog han mod till sig och vågade möta Esau igen. Natten innan mötet hörde han Gud säga att han i framtiden skulle kalla sig för Israel, vilket betyder ”den som har brottats med Gud”. Jakos ättlingar kom därför att kallas för ”Israels barn”.

För ungefär 3200 år sedan var Israels barn slavar i Egypten, och de såg inga möjligtheter att fly. Då inträffade flera olika speciella händelser och de blev befriade. En man vid namnet Mose förde dem mot landet Israel. På vägen dit fick Mose ta emot Toran av Gud.

Ungefär år 1000 f.Kr. gjorde folket Jerusalem till sin huvudstad. I Jerusalem byggde man ett vackert tempel. Men 400 år senare besegrades judarna av babylonerna och templet förstördes. Människorna i Babylon slutade inte att tro på Gud, fast de saknade sitt tempel. Profeten Jermia skickade brev till de landsflyktiga i Babylon och sa åt dem att fortsätta att leva som judar och att de inte skulle förlora hoppet.

Efter 70 år fick de tillåtelse att återvända till Jerusalem. Man byggde ett nytt tempel i Jerusalem, men för omkring 2000 år sedan förstördes templet när romarna ockuperade Israel. Vid romarnas ankomst spred sig judarna över hela Mellanöstern och i Europa. Överallt där de slog sig ner byggde de synagogor. Det var nu den 2000-åriga landsflykten började. Året var 135 e. Kr.

I de kristna länderna iaktogs de med misstänksamhet och hat. I många städer fick de bo i speciella kvarter, dessa kallades getton. Judarna utsattes för blodiga förföljelser. De drevs ut från flera länder, däribland England och Frankrike. I Spanien fick de äntligen frihet, och den judiska kulturen växte. År 1492 besegrades landet och det blev kristet. Inga judar skulle få vara kvar. Många dödades och hundratusentals flydde till bland annat till muslimska länder. På 1700-talet fann många judar friheten i USA.

1897 kallade österrikaren Theodor Herzl samman alla judarna till en stor konferans i Schweiz. Syftet med mötet var att alla världens judar skulle göra Palestina till deras egen stat. De som anslöt sig till Herzls idé kom att kallas sionister.

Förintelsen är det mest tragiska av alla händelser i den judiska historien. Nazisterna ville döda judarna och skapa en värld fri från judar. Det byggdes koncentrationsläger som Dacau och utrotningsläger som Treblinka och nazisterna dödade sex miljoner judar, varav en och en halv miljon var barn. Det var nästan alla judarna i Europa och omkring en tredjedel av alla judarna i hela världen. Detta skedde mitt inne i Europa, i landet Tyskland. Många utanför kände till detta men få protesterade.

Förintelsen ledde till att sionismen ökade. Många judar judar som hade överlevt nazismens alla plågor tog sig till Palestina. Men i Palestina bodde det araber. Där de hade levt i 1300 år. Det blev konflikter med de nya invandrarna, och strider bröt ut mellan araberna och judarna. Förenta Nationerna föreslog att Palestina skulle delas i två delar — en judisk och en arabisk.

Den 14 maj 1948 blev Israel en självständig stat. Den nya flaggan pryddes av Davidstjärnan. Minst 600 000 araber blev tvugna att lämna sina hem och fly till de arabiska grannländerna. Från arabländerna kom samtidigt ungefär lika många judiska flyktingar till Israel. Omedelbart efter att Israel blev en egen stat utbröt ett krig med de omgivande arabländerna. Israel segrade och utvidgade sina gränser. Kriget som pågick mellan 1967 och 1973 erövrades av Israel och de övertog ytterligare mark av araberna.

De första judarna kan ha beträtt svensk mark så långt tillbaka som under 800 eller 900-talet, men då var de inte bosatta här.

Före 1685 var det tillåtet att bosätta sig i Sverige som jude, men om man ville stanna kvar i landet var man tvungen att låta döpa sig. 1686 bestämde man att de judar som ville bo i Sverige var tvugna att gå över till kristendomen och låta döpa sig. Detta gällde fram till 1774 då en man vid namnet Aaron Isaac anlände till Sverige. Han blev den första juden som fick rätt att bosätta sig i Sverige uan att låta döpa sig. Han grundade en judisk församling i Stockholm och inte långt senare bildades det en judiskt församling på Marstrand.

1782 utfärdade man det så kallde judereglementet, som under mer än 50 år skulle bli bestämmande för de svenska judarnas ställning. De fick bland annat inte vittna i domstol eller gifta sig med någon annan än en jude. I början fick de endast bo i Stockholm, Göteborg eller i Norrköping.

Det var föst 1838 som judarnas undantagsställning i princip upphävdes. Ett riksdagsbeslut som beslöts 1876 innebar att de svenska judarna skulle ha fullständiga medborgliga rättigheter.


Riktningar

Ortodox judendom

Ortodoxa judar anser att allt i Bibeln är Guds sanna ord, och de orden gäller i alla tider. Dessa judar följer judendomens alla regler mycket noga. De bär alltid en viss huvudbonad som kallas för Kipa, även till vardags.

Vissa ortodoxa judar kallas för ultraortodoxa och dessa tar avstånd från det ”vanliga” livet. De bor ofta i särskilda kvarter i städerna, där de kan utöva sin religion helt obehindrat. De ultraortodoxa judarna klär sig mycket strikt, efter särskilda föreskrifter och de ser aldrig på TV.

De ortodoxa judarna väntar sig att Messias är en myckt god och kraftfull ledare. De tro att han är en vanlig människa och inte en gudason, men han är däremot utvald och välsignad av Gud.

Ungefär 15 % av världens alla judar är ortodoxa.


Konservativ judendom

Den konservativa judendomen växte fram i Tyskland och USA på mitten av 1800-talet. Dessa judar vill bevara judarnas traditoner så långt som de låter sig förenas med den nya tidens verklighet och krav.

Reformjudendom (liberal judendom)

Liberala judar säger att man skall tolka Bibeln och de håller inte lika stark på de judiska reglerna längre.

De säger ofta att Messias inte är en person som ska komma och ställa allt tillrätta. I stället brukar de tala om en messiansk tid i framtiden. Den kan männsikan leva i den dagen de själva har skapat en lycklig och rättvis värld. Men till detta behöver de Guds hjälp. Det är varje människas plikt att leva så att den messianska tiden kan bli verklighet.


Högtider

Pesach — Påsk

Pesach firas i sju till åtta dagar i månaden Nisam (mars eller april). Forskarna säger att ursprunget till firandet är den fest som israeliterna i äldsta tid firade när våren kom och när de första plantorna kunde skördas. På bordet finns det persilja som ett minne av den festen. Vid samma tid föddes det även ett lamm som man offrade och stekte. Det är orsaken till det köttben som finns med vid festmåltiden.

I bibeln berättas det om att Gud lät svåra plågor drabba egyptierma. Nilens vatten blev till blod. Egyptiernas boskap dog. Hagelstormar förstörda skördarna. Hela landet täcktes av gräshoppor. Alla katastroferna inträffade för att farao skulle släppa judarna. Men han vägrade. När den tionde och sista plågan kom höll judarna just på att offra ett lamm. Den kvällen kom ett viktigt budskap från Mose: Gud skulle under natten låta en dödsängel döda den förstfödda i varje hem. Varje judisk familj skulle stryka hemmets dörrar med blod och ängeln skulle då skona dessa familjer. Till minne av påsklammet finns köttbenet på sederfatet.

En annan sak som finns på bordet är det hårdkokta och brända ägget som är en symbol för ett annat offer, som judarna utförde vid templet. Charoset är en annan del av de saker som finns på sederfatet. Det är en blandning gjord av äpplen, russin, nötter och kanel. Charoset är en symbol för murbruk och tegel. Örterna och pepparroten som finns på fatet doppar man i charoset. Detta ska påmnna om att livet är en blandning mellan ont och gott, bittert och sött. I silverskålen, som står på bordet, finns det saltvatten som ska symbolisera folkets tårar under fångenskapen. Det ojästa brödet ska påminna om bråskan under flykten. Under måltiden dricker alla runt bordet fyra bägare med vin. I judisk tradition är vin en symbol för glädje.

Sukat — Lövhyddofesten

Sukat är en glad skördefest. Firandet äger rum på hösten när skörden är klar och firandet pågår i en vecka. Under firandet vistas man ofta i hyddor med tak som är täckta med löv. Det är vanligt att man ordnar fester och måltider i lövhyddan.

Sukot firas till minne av folkets fyrtioåriga vandring genom öknen, från berget Sinai till Israel. Men festen firas även till minne av skördearbetarna, på bibelns tid, som inte han gå hem till sina byar, under dagarna som skörden pågick, utan istället byggde de enkla hyddor ute på fälten.

Chanuka — Tempelinvigningsfesten

Chanuka är en glad högtid då man ger varandra presenter, spelar spel och hälsar på hos varandra. Firandet varar i åtta dagar i månaden Kislev, vilket inträffar på vintern. Varje kväll tänds ett nytt ljus i den åtta armade ljustaken Menora.

Ursprunget till högtiden är en händelse som inträffade 165 fKr. Den syriske storkungen Antiokus regerade över stora delar av mellanöstern. Han hade tidigare förbjudit judarna att utöva sin religion. I Jerusalem hade han låtit offra ett svin vid altaret. Eftersom att svinet ansågs som ett orent djur blev judarna vansininga. Men Antiokus brydde sig inte utan han lät sätta upp en staty av den grekiske guden Zeus i templet. Detta resulterade i att judarna tog till vapen och efter tre års krig hade de tagit tillbaka Jerusalem. Och därmed kunde templet återinvigas.

Enligt legenden så hade den åtta armade ljusstaken försvunnit och invigningen kunde inte ske. De judiska soldaterna råkade hitta åtta järnspett som satt fast i templets murar. De tog loss dessa och satte ihop dem till en nya ljusstake. Ljusstaken tändes och brann i åtta dagar.

Schavout — Veckofesten

Schavout firas sju veckor efter Pesach, i den judiska månaden Sivan. Festen firas till minne av att det judiska folket fick Toran, de fem Moseböckerna, av Gud. Enligt judisk tro tog Mose emot lagens tavla uppe på berget Sinai. Man firar också att de första frukterna har skördats i Israel.

Det är en tradition att man skall äta mjölkmat under fastans gång, eftersom att detta syftar på ett ställe i Bibeln som säger att israeliterna ska få komma till ”ett land som flyter av mjölk och honung”.

Rosch Hashana — Nyårsdagen

Rosch Hashana firas under den första och andra dagen i månaden Tishri (september eller oktober). Enligt en gammal tradition skapades världen under denna dag.

Man ägnar sig åt att att be innerligt under högtiden. Man bör dessutom gå till synagogan och lyssna på shofarblåsandet. Shofar är ett blåsinstrument. Tonerna från instrumentet skall få en troende jude att tänka efter om han har levt som Gud vill.

Vid kvällsmåltiden äts det ofta en bit bröd och en äppelskiva som är doppad i honung.


Yom Kippur — Försoningsdagen

Yom Kippur inträffar tio dagar efter Rosh Hashana. Detta är den viktigaste och allvarligaste högtiden under året. Alla troende judar fastar i ett dygn, bekänner sina synder och ber om förlåtelse. Barn under nio år skall inte fasta, eftersom det inte vore bra för deras hälsa.

Under Bibelns tid samlades ett stort antal männsikor utanför templet i Jerusalem. Översteprästen bekände sina egna och folkets alla synder. Sedan ledde man fram två getabockar till altaret. Prästen la en skärva där det stod ”för Azazel” (den onde) på den ena geten och en där det stod ”för Gud” på den andra. Prästen läste en bön där han bekände folkets synder. Sedan drev man ut geten, som hade offrats till Azazel, ur templet, ut i öknen där den knuffades ut för ett stup. Bocken som offrades till den onde Azazel tänktes ha tagit folkets alla synder. Den andra geten offrades på vanligt vis till Gud. Det är ungeför 2000 år sedan man slutade att offra djur på detta sätt. Sedan dess har judarna firat försoningsdagen genom att fasta, be böner och be om förlåtelse.


Utbredning

Sammanlagt finns det i dag ungefär 16 miljoner judar i världen och de största grupperna finns i USA, Israel och i det forna Sovjetunionen. Det finns flest judar i USA där det finns omkring 5 83 5000 stycken. I Israel finns det runt 4 100 000 stycken . I fd. Sovjet finns det idag runt 1 800 000 judar. I Sverige finns det omkring 17 000 judar. Varav de flesta bor i Stockholm.
Judarna har nästan alltid utgjort en minoritetsgrupp överallt i världen.


Tron

Enlig Judendomen är människan skapad till Guds avbild, men kan välja det goda eller det onda. Man tror inte på någon arvsynd (en synd som en männsika föds med). Männsikan ska följa Guds vilja och följa de tio budorden. Det viktigaste budet är det första som säger att man inte skall ha någon annan gud vid sidan av Gud. Om en människa älskar Gud, skall hon även älska sina medmänniskor. Om en människa syndar måste Gud straffa denna. Men den som djupt och uppriktigt ångrar vad han har gjort kan be om Guds förlåtelse.

Judarna tror inte på det nya testamentet. Och därmed tror det inte på att Jesus är Guds son, men däremot tror de att Messias skall komma till jorden. Men det är inte Jesus som skall vara Messias. Under en mycket lång tid har judarna väntat på Messias. Profeterna Jesaja och Jeremia sa att Gud skulle sända en man av Davids släkt till jorden. Denne väntar man sig skall regera över världen och det kommer att bli evig fred på jorden. Många har föreställt sig att krig och olyckor har varit ett tecken på att Messias skall komma snart. Därför har många ofta trott att Messias har varit på väg, detta då man har utsatts för svåra förföljelser. Men Messias har aldrig kommit. Ibland har förhoppningarna knutits till vissa män, som man åtminstonde en tid har trott varit Messias. Även idag finns det folk som väntar på Messias, medan andra tror på en messiansk tidålder.

Judarna anser att man inte skall ”vända andra kinden till” vid konflikter, istället ska man bekämpa alla orättvisor. Detta ska man göra också när de drabbar en själv.

Den judiska läran kräver att man ska fylla sin uppgift som en gruppvarelse i sin familj, sin församling och i samhället.

Enligt judarna skapade Gud världen på sex dagar.

En av huvudpunkterna i judisk tro är tron på själens odödlighet.

Det finns många lagar alla judar skall följa. Alla pojkar skall omskäras vid åtta dagars ålder. Detta anses som ett yttre tecken på att man tillhör förbundet med Gud. Tora bestämmer vad som är ren och oren mat. Det är förbjudet att äta orena djur, till vilka svin och skaldjur räknas. Även blodmat är förbjudet. Det är heller inte tillåtet att äta rätter med både mjölk och kött i. All tillåten mat kallas för koscher.


En troende judes liv i Sverige

Jag har interjuvat en man vid namnet Jaff Schatz genom mail. Jaff berättar att det finns tre större judiska församlingar i Stockholm, Malmö och i Göteborg och dessutom finns det vissa dotterförsamlingar eller föreningar i Borås, Eskilstuna, Helsingborg, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Församlingarna fungerar som ett centrum för religösa, sociala och kulturella aktiviteter. I Malmö, Stockholm och Göteborg har man en rabbin och en kantor och dessa ansvarar för gudtjänsterna.

Jaff förklarar att det inte är något problem när man ska begravas i Sverige som jude. I Stockholm, Göteborg, Malmö samt i en del mindre orter finns det judiska begravningsplatser.

Jaff säger att det är inga problem med religionsfriheten i Sverige. Han kan utöva sin religion precis som han skall. Tora finns översatt på svenska, dock finns Talmud inte på svenska.


Sammanfattning

Judendomen är en av våra största religioner. Enligt Judendomen är människan skapad till Guds avbild. Människan skall följa Guds vilja och de tio budorden. Judarna tror inte på det Nya testamnetet, därmed tror de heller inte på att Jesus är Guds son. Under en mycket lång tid har man väntat på Messias, men han har aldrig kommit.
Enligt judarna skapade Gud jorden på sex dagar.

Judarna tror att Abraham var det judiska folkets stamfar. Arbraham trodde att det bara fanns en Gud. Abraham hade ett barnbarn som hette Jakob. Hans ättlingar kom att kallas ”Iraels barn”. För ungefär 3200 år sedan var ”Israels barn” slavar i Egypten. Det inträffade flera speciella händelser och de blev befriade. En man vid namn Mose tog dem mot landet Israel. På vägen dit fick Mose ta emot Toran av Gud.

Två gånger byggde judarna ett vackert tempel. Men både gångerna förstördes templen när ett annat folkslag besegrade judarna, då de även blev tvugna att lämna Jerusalem. 70 år efter att templet för första gången hade förstörts fick de tillåtelse att återvända till Jerusalem. Man byggde ett nytt tempel men för omkring 2000 år sedan förstördes det när romarna ockuperade Jerusalem. Det var nu den 2000-åriga landsflyken började. De tvingades lämna sitt hemland och fly till främmande länder. I de kristna länderna iaktogs judarna med mistänksamhet och hat.

Förintelsen är det mest tragiska av alla händelser i den judiska historien. Totalt dödades 6 miljoner judar av Nazisterna. Förintelsen ledde till att många judar flyttade tillbaka till Palestina. Men där bodde det araber. Strider bröt ut mellan araberna och judarna,

Det finns tre olika religiösa riktningar inom Judendomen. Dessa är ortodoxa judar som är bokstavstroende, konservativa judar som är modernt tänkande och liberala judar som håller fast vid vissa traditioner.

Judarna firar många olika högtider. Pesach som är judarnas påsk, firas till minne av de tio svåra plågorna som Gud lät drabba Egyptierna. Sukot är en glad skördefest. Chanuka är en glad fest då man ger varandra presenter och hälsar på hos varandra. Shavout firas till minne av att det judiska folket fick Toran av Gud. Vid Rosch Hahana firas att det nya året är på väg. Yom Kippur är den allvarligaste högtiden. Då skall man bekänna sina synder inför Gud och be om förlåtelse.

Idag finns det flest judar i USA, Israel och i fd. Sovjet. Sammanlagt finns runt 16 miljoner judar i världen. I Sverige finns det omkring 17 000 judar.

Som jude får man inte äta griskött, skaldjur eller blodmat. Det räknas som oren mat.
Det finns judiska föramlingar i Stockholm, Malmö och i Göteborg och dessutom finns mindre föreningar i Borås, Eskilstuna, Helsingborg, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Judarna har inget problem med att utöva sin religion som de vill i Sverige.


Analys

Under den 2000-åriga landsflykten tvingades ofta judarna att bo i speciella kvarter, så kallade Getton. Dessa var troligtvis mycket dåliga kvarter och de fick bo trångt. Självklart spred sig sjukdomar fortare då. Jag anser att detta påverkade judarna. När man bor trångt och i dåliga kvarter och dessutom inte mår bra så blir man svag men samtidigt ledsen och nedstämd. Och att tvingas iväg från sitt hemland till ett helt främmande land ger en hemlängtan och dessutom blir man arg. När judarna äntligen fick flytta hem till Jerusalem blev det krig. Krig påverkar alltid människan. Dels dödas ofta många av ens anhöriga och framför allt blir man aldrig av med sina minnen. En jude kanske fick se sin mamma bli dödad. Hon kommer minnas detta i hela sitt liv. Än idag pågår det ständigt uppror mellan palestiner och israeler. Och som det ser ut nu kommer dessa stridigheter att fortsätta ett tag till.

Förintelsen är det som mest har påverkat judarna. Sex miljoner judar blev dödade. Det betyder att flera miljoner judar förlorade någon eller oftast de flesta av sina släktingar. Eftersom att det var mycket farligt att som jude stanna kvar i Europa under Andra världskriget flydde hundratusentals judar till andra länder. Idag finns det därför väldigt många judar i USA. Även i Sverige har vi ganska många judar. Detta beror på att Nazisterna aldrig kom till Sverige, så här kunde judarna bosätta sig. Än idag har förintelsen påverkat människan. Fortfarande dras udda människor till nazistiska grupper. Och dessa grupper försöker fortfarande utrota alla judar. Även i framtiden kommer troligtvis dessa grupper att leva kvar. Så länge folk känner sig utanför och mobbade kommer en del av dessa människor dras till nazistiska grupper. I dessa grupper får de vänner och de får känna sig älskade.

Jag kan inte se att judarnas fester skulle kunna påverka människan på något negativt sett och de som inte är judar själva påverk...